Vindkraftverk kommer i framtiden att vara en del av en hållbar landskapsbild. Därför är det viktigt var vindkraftverken placeras och att närboende är med i diskussionerna och kan dra nytta av utbyggnaden genom delägande, skriver svensk Vindenergis vd Annika Helker Lundström i en replik.
Lars Jonsson och Jan Troell uttrycker sin oro över vindkraftens intrång i landskapsbilden på DN Debatt 30/12. Författarna har rätt i att vindkraften måste byggas ut med omsorg . Svensk Vindenergi har respekt för dem som känner osäkerhet och är tveksamma till vindkraft och vi anser att vindkraftverken bör placeras där de gör mest nytta och har minst påverkan på omgivning och närboende.
Men det författarna helt tycks glömma är varför vindkraften byggs ut. Vi har i dag en livsstil och en förbrukning av energi som skapar stora långsiktiga problem för vårt klimat samt vår miljö, natur och fauna. Svenskens ekologiska fotavtryck är i dag så stort att om alla levde som vi skulle vi behöva 3,4 jordklot.
I Sverige släpper vi ut ca 10 ton växthusgaser per person och år inklusive utsläppen från de varor vi importerar från andra länder. För att hejda den globala uppvärmningen bör vi svenskar minska våra utsläpp med mer än nittio procent.
I Danmark, Tyskland och Polen, med vilka vårt elnät är sammankopplat, produceras en mycket stor del av elenergin med fossila bränslen. I dessa länder och i resten av världen, måste ansträngningarna för att minska klimatpåverkan koncentreras till att göra elproduktionen förnybar. Vindkraft utgör en viktig del i den omställning som Sverige och Europa står inför. I dag är vindkraft den förnybara energikälla som snabbast kan ersätta fossil elproduktion från kol, olja och gas. Under 2010 producerade vindkraften i Sverige nära 3,5 TWh - en ökning med drygt 40 procent från 2009.
Det finns bindande EU-direktiv att Sverige ska uppnå en andel om minst 49 procent förnybar energi till år 2020 och Sveriges regering har beslutat om 50 procent till 2020. Målen kan inte nås utan att vindkraften byggs ut.
EU-kommissionen har frågat över 26 000 personer om deras inställning till åtta olika teknologier. Solenergi (87 procent) och vindkraft (84 procent), toppar listan över de teknologier som tros ha en positiv effekt på vår livsstil de kommande 20 åren. Bland svenskarna är vindkraft med 86 procent i topp tillsammans med solenergi.
Undersökningen visar också att inställningen till vindkraft är mest positiv i de EU-länder som har kommit längst med utbyggnaden. I Danmark, med störst andel vindkraft i världen, är 96 procent positivt inställda medan bara en procent är negativa.
Vindkraften har en rad fördelar – den är förnybar, konkurrenskraftig och går att bygga ut snabbt. Den minskar elproduktionens klimatpåverkan och sänker elpriserna. Under drift är vindkraften utsläppsfri och då verken inte längre behövs kan de monteras ned och marken återställas. Vindkraft skapar ekonomisk tillväxt och entreprenörskap. Flera svenska företag är i dag världsledande underleverantörer till den globala vindkraftindustrin.
Vindkraftverk kommer i framtiden att vara en del av en hållbar landskapsbild. Därför är det viktigt var vindkraftverken placeras och att närboende är med i diskussionerna och kan dra nytta av utbyggnaden genom delägande. Författarna påstår felaktigt att Sverige inte ratificerat den Europeiska landskapskonventionen. Det gjorde Sverige i november 2010.
Svensk Vindenergi välkomnar förslaget från Jonsson och Troell om en fortsatt bred diskussion om vilka områden som är lämpliga för vindkraft. Men en sådan diskussion måste också ta hänsyn till vindlägen och var det blåser bäst. Med rätt förutsättningar kan vi ta till vara både på den kraft som vinden ger och kraften som finns i den växande insikten om behovet av omställning till förnybar energi.
Annika Helker Lundström, vd Svensk Vindenergi