Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

DN Debatt

”Vi saknar skarpa förslag för gröna omställningen”

Kö av elbilar i Oslos kollektivtrafikfält, till vänster. Grön ­energi-branscherna ställer nu krav på Miljöpartiet om bättre villkor även i Sverige.
Kö av elbilar i Oslos kollektivtrafikfält, till vänster. Grön ­energi-branscherna ställer nu krav på Miljöpartiet om bättre villkor även i Sverige.

Förnybar energi. Vi ser en tydlig förbättringspotential jämfört med vad som ­presterats under Miljöpartiets första tid i regeringen. Vi saknar långtgående ambitioner och ­skarpa förslag, samtidigt som det tyvärr lagts förslag som förstärker konkurrenskraften för det fossila, skriver representanter för förnybar energibranscher och Fores.

I samband med Miljöpartiets kongress, ett knappt år efter att de tagit regeringsansvar för klimat- och miljöfrågorna, tvingas vi konstatera att omställningen till förnybart inte skjutit fart. Vi saknar långtgående ambitioner och skarpa förslag, samtidigt som det tyvärr lagts förslag som förstärker konkurrenskraften för det fossila.

Att minska klimatutsläppen är en av vår generations största utmaningar. Att ligga i framkant för att möta klimatutmaningen är en konkurrensfördel för Sveriges företag. Sverige har goda förutsättningar men vi behöver satsa mer, inte mindre, på energieffektivisering, förnybar energi och el-infrastruktur.

Inom alla dimensioner av omställningen till förnybart och klimatsmart – Miljöpartiets kanske tydligaste mission och anledning att ingå i regeringen – ser vi en tydlig förbättringspotential jämfört med vad som presterats under mandatperiodens första tid.

Solenergi. Den globala omställningen till förnybar energi går nu mycket snabbt, med solel som det snabbast växande energislaget. Också i Sverige är intresset stort, med över 9 000 ansökningar för att ta del av solcellsstödet – men endast drygt 3 000 har beviljats stöd. Det begränsade anslaget riskerar att lägga lock på omställningen snarare än att påskynda den.

Finansdepartementet har föreslagit att alla företag och organisationer som installerat mer än 144 kW solkraft från den 1 juni nästa år ska betala energiskatt, även på egenanvänd förnybar el som aldrig når marknaden. Med en sådan reglering avstannar utbyggnaden av solceller på större bostadshus, skolor, sjukhus, kontor och lagerlokaler.

Vindkraft. År 2006 producerades 1 TWh vindkraft i Sverige, i år beräknas produktionen bli 15 TWh och gemensamt med Norge avser Sverige nå 28,4 TWh till år 2020. Nu hotas den fortsatta utbyggnaden av att förstärkningarna av stam­nätet går så långsamt. Elsystemet är omodernt, underhållet eftersatt och systemet är designat för gårdagens verklighet med ett litet antal stora produktionsanläggningar, inte den pågående decentraliseringen.

Överföringskapaciteten till kontinenten är begränsad och byggs ut i måttlig takt. Därmed missar Sverige möjligheter att exportera grön el till övriga Europa, och något mål eller någon plan för export av grön el har inte aviserats.

Biodrivmedel. Regeringen har anammat målet om en fossilbränsleoberoende fordonsflotta till år 2030. Det förutsätter en hög andel fordon på förnybara drivmedel, inte minst för den tunga trafiken. En sådan omställning kräver tydlig styrning genom klimatbaserat fordons- och bränslebeskattning inklusive förmånsvärde för tjänstebilar och någon form av ”miljölastbilspremie”. Men den som idag skaffar exempelvis en gasbil som förmånsbil vet bara reglerna för första halvan av treårskontraktet.

På bränslesidan föreslår finansdepartementet att skatten på fossil bensin och diesel höjas med 40 respektive 44 öre per liter – rimligen hanterbart för konsumenten eftersom priset vid pump det senaste halvåret sjunkit med ungefär två kronor. Men samtidigt föreslås en väsentligt större höjning av skatten på förnybara drivmedel, så att priset vid pump på ren biodiesel B100 stiger med 56 öre och på etanol E85 med hela 118 öre. Även biogasen riskerar att förlora sin skattefrihet och därmed sin konkurrenskraft. Till råga på allt föreslås skattehöjningen på förnybart införas tidigare än höjningen på fossilt.

Eldrift. Omställningen till en fossilbränsle­oberoende fordonsflotta symboliseras ofta med en elbil, som förutom klimatnyttan bidrar med bättre luftkvalitet och minskat buller. I Norge toppas bilförsäljningen av elbilar, i Sverige finns ingen elbil på topp 100. Försiktiga försök att påskynda utvecklingen skalas nu ner; de 75 miljoner kronor som riksdagen anslog för att öka tillgången på laddmöjligheter är nu inbakade i en allmän post på 125 miljoner för lokala klimatinvesteringar såsom fjärrvärme, tilläggsisolering och busskurer. Samtidigt är de långsiktiga spelreglerna för elbilar ytterst osäkra – miljöminister Romson utlovar att supermiljöbilspremien ”på ett eller annat sätt” blir kvar, men så länge inget förslag presenterats för riksdagen är det bara de modigaste i branschen som vågar satsa.

Inom alla dessa dimensioner, där arbetet går för långsamt, signalerna pekar åt fel håll och mål som fossiloberoende fordonsflotta blir allt svårare att nå, kan Miljöpartiet och regeringen inte skylla på att riksdagen röstade igenom Alliansens budget. Detta är de rödgrönas egen politik. För Miljöpartiet, som har huvudansvaret för klimatfrågor i svensk politik, är det rimligen bråttom att lämna den inslagna vägen. Vi föreslår tre punkter för snabb förbättring:

1. Markera prioritet. Miljöpartiets kongress har ett helt annat tema än omställningen till förnybart, klimatledarskapet eller de gröna jobben, och vi ser inte att regeringen som helhet tydligt prioriterar dessa frågor. Internt gentemot tjänstemän och myndigheter och externt gentemot allmänhet och näringslivet måste målen för förnybart och klimateffektivt hamna i högsätet.

2. Utmana EU. Regeringen anger i flera fall att EU:s regler förhindrar en aktiv politik för mer förnybart. Exempelvis anser delar av EU-kommissionen att Sverige ”överkompenserar” förnybara drivmedel – men exempelvis Finland och Storbritannien har tagit strid mot samma reglemente och vunnit. Väljarna, med miljöpartister i spetsen, har troligen förväntningar på att vi står upp för vår rätt att bestämma över vår egen beskattning, inte minst när det gäller att nå våra klimatmål.

3. Fyll ramarna. År 2030 ska Sverige nå en fossilbränsleoberoende fordonsflotta och år 2050 inte ha någon nettopåverkan på klimatet. Kring båda dessa mål råder stor partipolitisk enighet – men den politiska ledningen för processen saknas. Det är hög tid att utse en minister till huvudansvarig, med ett riksdagsutskott som det huvudsakligen berörda, och en nationell samordnare, precis som utredningen Fossilfrihet på väg rekommenderade.

Vi är övertygade om att Miljöpartiet delar vår bild av att klimatfrågorna är akuta, och att Sveriges roll är att leda och visa vägen. Vi och de branscher vi representerar vill inget hellre än att vara en del av lösningen – men då måste vi få verktygen från regeringen.

Läs mer. DN Debatt