Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

DN Debatt

”Vi satsar 920 miljoner på nyanlända flyktingar”

Nytt lagförslag från regeringen: Staten tar över huvudansvaret för nyanlända flyktingars etablering och särskilda lotsar ska mot ersättning skaffa dem jobb. Det behövs en genomgripande reform för att integrera nyanlända flyktingar och andra skyddsbehövande med uppehållstillstånd. Regeringen föreslår därför i dag en ny lag om etableringsinsatser. Staten – genom Arbetsförmedlingen – tar över samordningsansvaret för dessa insatser från kommunerna. På så sätt förtydligas regeringens arbetslinje. För att de nyanlända snabbt ska komma in på arbetsmarknaden införs så kallade etableringslotsar som ska skaffa fram jobb mot en prestationsbaserad ersättning. Genom detta paradigmskifte lägger vi grunden till en ny integrationspolitik, skriver integrationsminister Nyamko Sabuni.

Den globala finanskrisens svallvågor slår även mot Sverige. Såväl hushåll som företag och offentliga verksamheter drabbas. Regeringen har redan presenterat offensiva miljard­satsningar för att effekterna ska bli så lindriga som möjligt. Men även lång­siktiga, strukturella, insatser är nödvändiga. Det behövs ett särskilt fokus på dem som står långt från arbetsmarknaden, däribland nyanlända invandrare. Bland dessa har i genomsnitt knappt 30 procent ett arbete efter tre år i landet. Detta är oacceptabelt och vittnar om stora strukturella problem i organiseringen av den första tiden i Sverige.

Det behövs en övergripande reform för integrationen av nyanlända invandrare. Valfrihet, etablering av fler aktörer och förbättrad samverkan mellan olika aktörer är viktiga förutsättningar för att åstadkomma en bättre individuell anpassning av de offentliga insatserna. Vi behöver också förändra synen på dem som kommer till Sverige som flyktingar och anhöriga till flyktingar. Människor som flyr från krig eller allvarliga missförhållanden förväntar sig att få chansen att bidra till samhället – inte att leva på bidrag.

Många viktiga åtgärder har vidtagits för att bryta utanförskapet, det handlar främst om regeringens generella insatser för arbete och utbildning. Regeringens strategi för integration ”Egenmakt mot utanförskap” genomförs med satsningar på högre kvalitet i sfi genom införandet av nationella slutprov, konkretiserade mål och lärarlyft för sfi-lärare. Möjligheterna till komplettering av utländska högskoleutbildningar har förstärkts. Resurser för att validera utländsk yrkeskompetens har utökats. Arbetet mot diskriminering har förstärkts genom en samlad lag mot diskriminering, en gemensam ombudsmannamyndighet och införande av diskrimineringsersättning.

I dag presenterar regeringen den lagrådsremiss som ligger till grund för reformen av nyanlända invandrares etablering i samhället. Med reformen, som kostar 920 miljoner kronor, vill regeringen utveckla ett system där individen ges ett utökat ansvar. Vi vill stärka incitamenten för en snabb arbetsmarknadsetablering både för individen och för de aktörer som ansvarar för etableringsinsatserna.

Några av de viktigaste förslagen är:

Ny lag om etableringsinsatser.

En ny lag om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare föreslås. Lagen omfattar flyktingar, andra skyddsbehövande med uppehållstillstånd och deras anhöriga i åldern 20–64 år. Även nyanlända i åldern 18–19 år omfattas om de saknar föräldrar i Sverige. Det är första gången insatserna och ansvaret regleras samlat i en lag. De nyanlända som omfattas av lagen får en lagstadgad rätt till arbetsförberedande insatser.

Statligt huvudansvar med Arbetsförmedlingen som ansvarig myndighet.

För att tydliggöra vikten av snabb arbetsmarknadsetablering är det naturligt att Arbetsförmedlingen har en central roll och ett huvudansvar. Arbetsförmedlingen tar över samordningsansvaret för etableringsinsatser för vuxna från kommunerna. På så sätt förtydligas även arbetslinjen. Kommunerna kommer även fortsättningsvis att ha en viktig roll. Det gäller till exempel bostadsförsörjning, sfi, annan vuxenutbildning och insatser för barn och ungdomar.

Individuell etableringsplan.

Arbetsförmedlingen ska tillsammans med den nyanlända upprätta en etableringsplan med utgångspunkt i tidigare utbildningsbakgrund och arbetslivs­erfarenhet. Genom en förbättrad individuell planering där den enskilda själv medverkar aktivt, och genom bättre uppföljning av att planerade aktiviteter genomförs, förstärks möjligheterna till god integration. Hur lång tid etableringsplanen sträcker sig avgörs från fall till fall, dock högst 24 månader. Aktiviteterna i etableringsplanen ska som huvudregel motsvara verksamheter på heltid.

Etableringslots, en ny aktör med en stödjande funktion.

Snabb etablering på arbetsmarknaden kräver ofta personliga nätverk. För att stärka den nyanländas nätverk och för att stödja den nyanlända i genomförandet av etableringsplanen införs en etableringslots. Arbetsförmedlingen ska tillhandahålla ett valfrihetssystem där den nyanlände själv väljer lots. Lotsen är en fristående aktör, till exempel ett företag eller en organisation. Lotsens ersättning kommer att vara prestationsbaserad, vilket skapar incitament för lotsen att bidra till att den nyanlända snabbt kommer i arbete och egen försörjning.

En individualiserad ersättning för ökade incitament och jämställdhet.

Ersättning utgår vid aktivt deltagande i etableringsinsatserna. Ersättningen ska vara generell och lika för alla oberoende av var i landet man bor. I dag tar det längre tid för nyanlända kvinnor att få sitt första jobb i Sverige än för män. För att främja jämställdheten är ersättningen individualiserad vilket innebär att den kräver också kvinnans aktiva deltagande. Ersättningsnivån påverkas inte av om någon annan i familjen har inkomster. Det skapar starkare incitament för både kvinnor och män att delta i insatserna och därmed få bättre förutsättningar för etablering i arbets- och samhällslivet. Det blir dessutom mer lönsamt för nyanlända att jobba vid sidan av etableringsinsatserna. På samma sätt som för studiemedel finns möjlighet att ha sidoinkomster upp till ett fastställt belopp utan att ersättningen sätts ned.

Samhällsorientering en viktig del av etableringsinsatserna.

Alla människor som bor och verkar i Sverige måste vara medvetna om demokratins betydelse, jämställdheten och respekten för alla människors lika värde samt ungdomars frihet att välja sina egna livsvägar. Varje kommun kommer att bli skyldig att se till att samhällsorientering erbjuds de personer som omfattas av lagen om etableringsinsatser.

Många som kommer till Sverige klarar sin etablering i samhället trots brister i introduktionssystemet. Det är inte främst för dem integrationspolitiken behöver läggas om. Reformen är till för alla dem som behöver extra stöd och förutsättningar för att klara av att göra de avgörande livsvalen redan under det första året i sitt nya hemland. Därför utgår den reform vi presenterar till lagrådet från individens vilja, delaktighet och ansvar för sin framtid i det nya landet.

Det är dags att gå från omhändertagande till egenmakt, från bidragsberoende till egen försörjning, från utanförskap till delaktighet. Genom detta paradigmskifte lägger regeringen grunden för en fungerande integrationspolitik där alla aktörer känner till sitt ansvar och gör rätt från början.

Nyamko Sabuni
integrationsminister (FP)

Integrationspolitik

Integrationspolitiken omfattar frågor om allas lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter oavsett etnisk och kulturell bakgrund. Den omfattar också nyanlända invandrares etablering i samhället, ersättning till kommunerna för flyktingmottagande, främjande av integration samt svenskt medborgarskap.
Från och med 2009 ingår urbant utvecklingsarbete i integrationspolitiken.
Källa: regeringen.se