Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
DN Debatt

”Vi satsar på yrkeshögskolan för att fler ska kunna få jobb”

S-förslag. Yrkeshögskolan erbjuder kompetens som efterfrågas i industrin och är en nyckel till hur vi ska lösa rekryteringsgapet på arbetsmarknaden. Vi föreslår nu 6 000 fler platser än regeringen på yrkeshögskolan. Det regionala näringslivet bör också få större inflytande över utbildningarna, skriver Mikael Damberg (S).

I dag, onsdag, är det valårets första partiledardebatt och alternativen i svensk politik är tydliga. Å ena sidan en moderatledd regering som varje år, i snart åtta år nu, har prioriterat ytterligare skattesänkningar. Å andra sidan ett Socialdemokratiskt alternativ som prioriterar investeringar i skolan och fler jobb.

Efter två mandatperioder med regeringen Reinfeldt gör vi bokslut: 400.000 arbetslösa och en skola i kris. Sverige kan bättre än så. Socialdemokraternas övergripande mål är att Sverige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet år 2020. Då krävs att det skapas fler jobb och att fler jobbar.

Socialdemokraterna har under de senaste två åren, med Stefan Löfven vid rodret, lagt tid och kraft på att utveckla vårt alternativ. Fokus är på hur vi kan stärka Sveriges ställning i en global ekonomi. Vi har presenterat flera nya förslag som syftar till att underlätta för företag så de kan expandera och anställa fler. I dag presenterar vi ytterligare ett.

Sverige har hög arbetslöshet samtidigt som näringslivet har problem att rekrytera folk med rätt kompetens – det så kallade rekryteringsgapet blir allt större. Att göra människor mer anställningsbara genom kompletterande yrkesutbildningar och aktuella kurser är helt centralt i kampen om att öka sysselsättningen.

Yrkeshögskolorna (YH) är en eftergymnasial utbildningsform som finns i hela landet och kan spela en större roll än i dag. Yrkeshögskolorna spelar en viktig roll för den regionala tillväxten. Sverige har inte råd att avstå från de tillväxtmöjligheter som finns på olika ställen i vårt land: i exempelvis Norrland, Västsverige, Skåne och Mälardalen. Regeringens politik dränerar regioner i stället för att bygga upp. Vi vill se satsningar på infrastruktur, högskolor och universitet samt yrkeshögskolor som tar till vara kraften i hela Sverige.

Det finns en stor efterfrågan inom industrin på den kompetens som erbjuds inom YH. Det märks bland annat genom att en hög andel av de studerande är etablerade på arbetsmarknaden inom det område han eller hon studerat snabbt efter avslutad utbildning.

Yrkeshögskolan är konstruerad så att det är den efterfrågade kompetensen som utgör grunden för om en utbildning ska får starta. Behovet understryks också av Svenskt näringslivs rekryteringsenkät från 2012. Däremot ser vi ett antal områden som bör utvecklas för att yrkeshögskolan fullt ut ska kunna motsvara det behov som finns hos våra företag.

Yrkeshögskolan som utbildningsform har hittills inte prioriterats tillräckligt. Antalet sökande som vill studera på yrkeshögskolan har ökat flera år i rad, och 2012 var det i genomsnitt 4,2 sökande per studieplats. Bakom varje ansökan finns riktiga behov hos de företag som medverkat med att lägga upp utbildningen och bevisligen har ett behov av rekrytering. Myndigheten bedömer själv att minst dubbelt så många utbildningar skulle kunna beviljas med bibehållna kvalitetskrav. Resursfrågan är ett akut problem som riskerar att förvärras på sikt. En ansökan om att få starta YH-utbildning kräver ett stort engagemang från det lokala och regionala näringslivets företrädare.

Yrkeshögskoleutbildningar med få deltagare genomförs alldeles för sällan. Inom inte minst industrin finns behov av nyckelkompetenser inom bristyrken och får företagen inte tag i denna kompetens får det stora konsekvenser för övrig verksamhet. En del av dessa yrken kräver kvalificerade förkunskaper och antalet sökande kan därmed inte heller bli så stort. Det är viktigt att även dessa utbildningar ges rimliga förutsättningar.

En utmaning för yrkeshögskolan är kortsiktigheten i utbildningarna. I dag ger Myndigheten för yrkeshögskolan tillstånd till utbildningssamordnare att bedriva en utbildning på tvåårsbasis. Ansökningsprocessen för företag är ofta mycket omfattande, och inte sällan behöver företagen göra stora investeringar för att kunna starta en ny utbildning. Två år är då en mycket kort tid. Ansökningarna från näringslivet – som uteslutande bygger på rekryteringsbehov – beviljas på två år i taget, med begränsad möjlighet till förlängning. Detta är exempel på en stelbent byråkrati som sätter käppar i hjulet för såväl näringslivet som för arbetssökande som inte vill annat än ett utbilda sig för ett jobb.

Yrkeshögskolan är en väldigt viktig nyckel till hur vi ska lösa rekryteringsgapet på arbetsmarknaden. Yrkeshögskolans utbildningar håller hög kvalitet och därför vill vi socialdemokrater investera i dessa.

Socialdemokraterna föreslår:

Generellt ökat inflytande från det regionala näringslivet hos yrkeshögskolorna.
Ökade medel till yrkeshögskolan för att tillgodose de behov som finns på de regionala arbetsmarknaderna. I Socialdemokraternas budget för 2014 föreslås 6.000 fler platser på yrkeshögskolan än regeringen.

Inför en ersättningsmodell för yrkeshögskolorna som ökar möjligheten att starta utbildningar med små grupper för nyckelkompetenser och bristyrken.

Se över möjligheten att ge vissa utbildningar tillstånd under längre perioder än två år genom enklare förlängningsmöjligheter.

Om vi menar allvar med att sluta rekryteringsgapet och göra det möjligt för människor att ta de jobb som faktiskt finns måste det regionala näringslivet få mer inflytande över och ett förstärkt samarbete med yrkeshögskolorna.

Sverige är ett litet land med alldeles för hög arbetslöshet. Vi måste se till att näringslivet och det offentliga kommer samman och tillsammans löser de knutar som ligger i vägen för företagens rekryteringar. Det svenska näringslivet är inte något särintresse – tvärtom. Utan företag, inga nya jobb.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.