DN Debatt

”Vi satsar två miljarder på fler lågstadielärare – redan i år”

”Såväl investeringen för att anställa fler som investeringen i fler utbildningsplatser har sin tyngdpunkt på lågstadiet”, skriver debattörerna.
”Såväl investeringen för att anställa fler som investeringen i fler utbildningsplatser har sin tyngdpunkt på lågstadiet”, skriver debattörerna. Foto: TT

Vårbudgeten. Förra året lämnade var åttonde elev grundskolan utan fullständig gymnasiebehörighet. För att vända utvecklingen krävs kraftfulla insatser tidigt. ­Regeringen avsätter i vårbudgeten två miljarder kronor till fler lärare i lågstadiet, skriver Stefan Löfven, Helene Hellmark Knutsson och Gustav Fridolin.

I skolan läggs grunden för resten av våra liv. En bra skolgång skapar stora valmöjligheter på arbetsmarknaden medan en dålig skolgång riskerar att stänga dörrar till både jobb och bostad. På samma sätt är skolan grunden för samhällsbygget. En skola där elever tillåts halka efter och slås ut kommer att stå samhället dyrt. En skola som ser till alla elevers behov bygger en stark kunskapsnation.

När Sverige gick till val i höstas var skolan den fråga som medborgarna upplevde som viktigast. Många elever når inte målen i grundskolan och förra sommaren lämnade 12.700 elever grundskolan utan gymnasiebehörighet, vilket är mer än var åttonde niondeklassare.

Vi ska vända utvecklingen i skolan och se till att eleverna får förutsättningar att nå kunskapsmålen. Kunskapsnivån i svensk skola ska höjas och kvaliteten i undervisningen ska stärkas. Utifrån forskning och beprövad erfarenhet har vi en tydlig bild av vilka åtgärder som krävs.

För det första måste alla elever få det stöd de behöver i en tidig ålder, vilket innebär att de tidiga insatserna måste öka i omfattning och kvalitet. För det andra ska fler vilja bli lärare och stanna i yrket, varför läraryrkets attraktivitet måste höjas. För det tredje ska alla skolor vara bra skolor, så att en elevs resultat inte avgörs av var hen bor eller av föräldrarnas utbildningsbakgrund.

Grunden för en bra skola är lärarna, och det är i mötet mellan lärare och elev som kunskaper och kompetenser utvecklas. Sverige har en välutbildad och engagerad lärarkår som med rätt förutsättningar kan lyfta den svenska skolan. Men i dag har lärare ofta inte tid att vara lärare. Skolverket har konstaterat att lärare i genomsnitt bara har en dryg kvart för planering och efterarbete för en lektion. De administrativa arbetsuppgifterna har växt och tiden med eleverna har minskat. Dessa arbetsvillkor är en viktig orsak till att en fjärdedel av lärarna sedan 2006 har lämnat yrket av andra skäl än pension.

Samtidigt står skolan inför stora rekryteringsutmaningar. Sveriges Kommuner och Landsting har beräknat att skolan och förskolan behöver totalt 150.000 nya medarbetare sett till pensions­avgångar och växande barnkullar fram till år 2023 om inga förändringar görs i arbetssätt, organisation och bemanning. Elevernas kunskapsutveckling och skolans framtid hänger på att vi attraherar fler lärare och ger dem bättre förutsättningar att göra sitt jobb. Regeringen har redan påbörjat en nationell samling för läraryrket. Två av de viktigaste delarna i detta kommer vara att skapa mer tid för undervisning och bidra till en bättre löne­utveckling för lärare.

I dag presenterar vi budgetsatsningar som möjliggör att fler kan anställas och som innebär fler utbildningsplatser på lärarutbildningen.

1. Fler anställda lärare i lågstadiet, så att lärare får mer tid för sitt arbete och så att klasserna kan bli mindre i lågstadiet. För att höja utbildningskvaliteten och ge lärare i lågstadiet mer tid för varje elev får skolans huvudmän, kommuner och fristående skolor, nu möjlighet att ta del av ett statsbidrag för att kunna anställa fler lärare. Det innebär att speciallärare eller annan personal kan anställas så att lärare får mer tid för sitt arbete och så att klasserna kan bli mindre. I år avsätts 2 miljarder kronor för detta ändamål.

En förutsättning för att kunna ta del av statsbidraget är att huvudmännen har en rekryteringsstrategi som visar hur de på lokal nivå planerar att gå till väga för att möta skolans stora rekryteringsbehov.

2. Fler utbildningsplatser på lärarutbildningen. En förutsättning för att göra läraryrket mer attraktivt är att lärarutbildningen håller hög kvalitet. Utbildningen ska ställa höga krav, bedrivas på vetenskaplig grund och på bästa sätt förbereda studenterna på rollen som lärare. Regeringen satsar därför särskilda kvalitetsresurser på att stärka lärarutbildningen. Alla studenter som ska bli lärare ska ha genomgått en utbildning av hög kvalitet.

För att skapa möjligheter att möta skolans rekryteringsutmaningar föreslår regeringen en utökning av antalet utbildningsplatser på lärarutbildningen. Antalet nybörjarplatser på grundlärarutbildningen ska öka med 700 platser årligen. För att råda bot på dagens brist på speciallärare och specialpedagoger föreslås också en ökning med 300 nybörjarplatser årligen inom speciallärar- och specialpedagogutbildningen samt bättre villkor att utbilda sig till dessa yrken. Därtill föreslås 800 nybörjarplatser årligen inom förskollärarutbildningen.

Fullt utbyggd kommer satsningen 2019 att uppgå till cirka 450 miljoner kronor per år, och omfatta ungefär 6.000 utbildningsplatser.

Såväl investeringen för att anställa fler så att lärare får mer tid för sitt arbete och så att klasserna kan bli mindre som investeringen i fler utbildningsplatser har sin tyngdpunkt på lågstadiet. Det ligger i linje med regeringens lågstadielöfte som går ut på att alla barn och elever tidigt ska få det stöd de behöver för att nå kunskapsmålen. I regeringens lågstadielöfte ingår utöver dessa investeringar bland annat en reglerad läsa-skriva-räkna-garanti för insatser från förskoleklass upp till årskurs 3, och även ett uppdrag till Skolverket om att återinföra riktmärke för mindre barngrupper i förskolan.

Vårt lågstadielöfte som möjliggör anställande av fler lärare i kombination med en utökning av antalet platser på lärarutbildningen gör att fler elever får stöd i tid och att vi kan ta viktiga steg mot en mer likvärdig skola för alla elever. Det är en skolpolitik med starkt stöd för i forskningen, som efterfrågas av dem som arbetar i skolan och som har brett politiskt stöd i Sveriges riksdag.