Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
DN Debatt

”Vi ska bygga 2 000 nya vindkraftverk på tio år”

Foto: Drago Prvulovic / Scanpix
Alliansregeringens ”tredje ben” i elproduktionen tar form: Snabb utbyggnad av förnybara elkällor, effektivisering och en förstärkning av stamnätet ska ge en robust elförsörjning. Regeringen tar nu nästa steg för att förverkliga målet om att öka elproduktionen med 25 TWh från förnybara källor fram till 2020. Detta gör vi genom att på torsdag besluta om en proposition som lägger fast nya kvoter i elcertifikatsystemet. Förslaget betyder att elcerti­fikaten förlängs till år 2035. Fram till 2020 kommer därför utbyggnadstakten av förnybar elproduktion att öka kraftigt, bland annat i form av 2 000 nya vindkraftverk vilket innebär ytterligare 10 TWh vindkraft. Sverige har också utomordentliga förutsättningar att i snabb takt öka elproduktionen från biobränsleeldade kraftvärmeverk, skriver Maud Olofsson.

Den gångna vintern har i många avseenden varit extrem. Stora delar av landet har haft den kallaste perioden på årtionden med stora mängder snö. Under denna period har många av de svenska kärnkraftsreaktorerna stått stilla, samtidigt som vi tärt på vattenkraftsmagasinen. Privatpersoner och företag får nu ta konsekvenserna med historiskt höga elpriser. Trots det stora bortfallet av kärnkraftsproduktion har vår elförsörjning varit säker. En viktigt förklaring är den så kallade effektreserven och att vi har en fungerande nordisk elmarknad.

Den gångna vintern visar ändå med stor tydlighet att vår elförsörjning är sårbar. Konsekvenserna av att en stor del av kärnkraften står stilla är ett tydligt exempel, men situationen har varit liknande under perioder med lite regn och minskad produktion av vattenkraft som följd. Detta får också konsekvenser utanför Sverige. Under den gångna veckan har regeringen haft intensiva kontakter med den norska regeringen som likt oss oroar sig för energiförsörjningen på vår gemensamma marknad. Regeringens slutsats är att vi i alltför hög grad är beroende av bara två kraftslag: vattenkraft och kärnkraft. Det vilar ett tungt ansvar på energibolagen att förse svenska folket med den el vi behöver.

I dag har jag därför bjudit in representanter för de tre stora energibolagen i Sverige till ett möte. Jag vill både ha svar på vad de avser att göra för att säkerställa driften av kärnkraften men också få redovisat de investeringar de planerar i förnybart för att vi framöver ska slippa uppleva vinterns extrema situation igen. För att skapa en långsiktigt robust elförsörjning behöver vi ett tredje ben, en kraftfull utbyggnad av förnybar energi.

I mars förra året lade regeringen grunden för detta genom det historiska beslutet om en långsiktig överenskommelse om energipolitiken. Överenskommelsen syftar till att uppnå försörjningstrygghet, konkurrenskraft och ett ekologiskt hållbart energisystem. Den historiska låsningen kring kärnkraftens långsiktiga förutsättningar löstes upp. Steg för steg genomför vi nu planen.

Sverige har i dag EU:s högsta andel förnybar energi. Riksdagen har beslutat om att andelen förnybar energi år 2020 ska vara minst 50 procent av den totala energianvändningen. Redan i dag används ca 125 TWh bioenergi vilket motsvarar så mycket som 20 procent av all tillförd energi. Det är energimässigt mer än produktionen av kärnkraft och vattenkraft tillsammans. Sverige har utomordentligt goda förutsättningar för att öka produktionen av förnybar el i snabb takt framför allt i form av el från biobränsleeldade kraftvärmeverk och vindkraft.

Medlet för att nå målet är elcertifikatsystemet som är ett marknadsbaserat teknikneutralt system. Drivkraften är att den billigaste produktionen byggs först vilket håller nere kostnaden för företag och elkonsumenter. Systemet är ett mycket effektivt styrmedel för att driva fram investeringar i ny miljövänlig elproduktion. Hittills har den förnybara elproduktionen ökat med cirka 9 TWh, framför allt i form av el som producerats med biobränsle i form av biprodukter från skogsindustrin.

Under senare år har också vindkraften ökat markant, och nu slår investeringarna rekord. Över 500 MW installerades i fjol vilket motsvarar en årsproduktion på minst 1,2 TWh.

Nu tar vi nästa stora steg. Regeringen kommer på torsdag att besluta om en proposition som lägger fast nya kvoter i elcertifikatsystemet så att målet om 25 TWh till år 2020 blir verklighet. Det ska jämföras med det tidigare målet på 17 TWh till år 2016.

Förslaget innebär bland annat att nya så kallade kvoter läggs fast och att elcertifikatsystemet förlängs till år 2035. Under perioden fram till år 2020 kommer därför utbyggnadstakten av förnybar elproduktion att öka kraftigt. Energimyndigheten har gjort bedömningen att det innebär ytterligare 10 TWh vindkraft. Det innebär att 2 000 nya vindkraftverk av dagens normala storlek kan komma att byggas fram till år 2020. Motsvarande siffra för biobränslebaserad kraft är 5 TWh. Som jämförelse motsvarar 25 TWh halva den samlade kärnkraftsproduktionen i Sverige under förra året. Kostnadsbilden kommer dock att vara avgörande för fördelningen mellan de olika energislagen.

 Mot bakgrund av alla insatser gör Energimyndigheten bedömningen att Sverige kommer att ha ett elöverskott under de närmaste tjugo åren. Detta innebär en stabil elförsörjning vilket också håller nere priset. Svenska folket och våra företag kommer därmed långsiktigt av allt att döma, kunna ha ett elpris som är konkurrenskraftigt i jämförelse med andra europeiska länder.

En kraftfull utbyggnad av ny förnybar energi, det tredje benet i elförsörjningen, är en prioriterad uppgift för regeringen. Det är dock inte allt. Ett alltför underskattat område är energieffektivisering och att elkunderna får större möjligheter att påverka sina egna energikostnader. Regeringen kommer att ta flera initiativ som gör det mer lönsamt för enskilda personer att spara el med bland annat förslag om timmätning för hushållen.

Regeringen prioriterar också förstärkningar av stamnätet. Enbart med ett robust elnät kan elen överföras till de områden den bäst behövs. Det skapar också förutsättningar för en utbyggnad av ny produktionskapacitet. Ett robust stamnät är också viktigt för att kunna exportera el när vi har ett överskott. I år investeras 2,3 miljarder kronor i utbyggnad av stamnätet vilket är mer än en fyrdubbling jämfört med investeringsnivåerna på 1990-talet och i början av 2000-talet. Kommande år planeras ytterligare ökade investeringar i stamnätet.

Vi behöver också stärka överföringskapaciteten mellan de nordiska länderna. Den norska regeringen har i samtal med oss nu lovat att forcera utbyggnaden av nätet mellan våra länder. Det är ett mycket välkommet besked som leder till större försörjningstrygghet. Svensk el med låga utsläpp av koldioxid kan också ersätta fossilbaserad produktion på den europeiska elmarknaden. Det är en av de effektivaste åtgärderna vi kan göra för klimatet.

Allians för Sverige genomför steg för steg den långsiktiga energipolitik som Sverige behöver, med trygg, konkurrenskraftig och ekologiskt hållbar energiförsörjning. Med ett förstärkt elcertifikatssystem tar vi nu nästa stora steg mot en trygg energiförsörjning på tre ben.

Maud Olofsson
näringsminister (C)

Elcertifikat

Elcertifikatsystemet är ett stödsystem som syftar till att öka produktionen av förnybar el på ett kostnadseffektivt sätt. Den inkomst som elproducenterna får när de säljer elcertifikat ersätter tidigare investeringsbidrag och driftsstöd. Genom systemet ökar de förnybara energikällornas möjlighet att konkurrera med icke förnybara. De energikällor som har rätt att tilldelas elcertifikat är vindkraft, viss vattenkraft, vissa biobränslen, solenergi, geotermisk energi, vågenergi och torv i kraftvärmeverk. Målet är att öka elproduktionen från dessa energikällor med 25 TWh fram till år 2020.
Källa: Energimyndigheten

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.