Sverige har lyckats bibehålla stabila offentliga finanser – trots att vi är ett av de länder som haft de största finanspolitiska stimulanserna för att möta den ekonomiska krisen. Det beror inte bara på en ansvarsfull politik under krisen utan också på att vi sparade i ladorna före krisen.
Ett väletablerat budgetpolitiskt ramverk i form av överskottsmål, utgiftstak, kommunalt balanskrav med mera är ett viktigt stöd och minskar risken för kortsiktighet i finanspolitiken. För att ladorna inte ska var tomma vid nästa kris föreslår regeringen i dag åtgärder för att stärka ramverket, bland annat vill vi lagfästa överskottsmålet, skriver Anders Borg.
I många länder skiftar nu fokus från hur den ekonomiska krisen ska hanteras till när och hur de stora underskotten i de offentliga finanserna ska minskas. Sverige är ett av de länder som haft de största finanspolitiska stimulanserna för att möta krisen samtidigt som vi lyckats bibehålla stabila offentliga finanser. Budgetunderskotten är mindre i Sverige än i stort sett alla andra jämförbara länder.
Finansdepartementets bedömning är nu att vi klarar EU:s underskottsgräns på 3 procent såväl 2009 som 2010. Sverige är därmed ett av få länder inom EU som förväntas klara underskottsgränsen i Stabilitets- och tillväxtpakten. Vår skuldnivå är dessutom låg och ligger på cirka 45 procent av BNP för 2010, att jämföra med euroländernas som ligger på cirka 85 procent av BNP.
Enligt finansdepartementets senaste prognos väntas Sverige redan nästa mandatperiod vara tillbaka i balans och överskott. En kraftfull politik för att möta krisen har således kunnat förenas med relativt små underskott jämfört med i andra länder. En viktig hörnsten har varit ett tydligt fokus på ordning och reda i de offentliga finanserna liksom reformer för stärkt arbetslinje. För att säkra en stabil återgång till överskott och budgetmarginaler för att kunna möta nästa kris utan att riskera välfärden är det angeläget att förstärka det budgetpolitiska ramverk som lagt grund för stabila offentliga finanser.
En sanering slår hårt mot välfärdens kärna: skolor, sjukvård, äldreomsorg, polisen. Om Sverige varit tvunget att genomföra besparingar i den storleksordning som exempelvis Storbritannien nu måste göra hade det betytt drygt 60 miljarder kronor per år (1,75 procent av BNP) i nedskärningar under perioden 2010–2014. Det är nästan lika mycket som de årliga generella bidragen till kommunerna. Motsvarande årliga besparingskrav som Frankrike och Tyskland har hade för Sverige inneburit 35 respektive 17 miljarder kronor (1 respektive 0,5 procent av BNP). En sådan åtstramande politik hade fått en tydligt negativ effekt på BNP, sysselsättning och arbetslöshet.
Sveriges starka offentliga finanser gör att vi i stället står inför en period med goda tillväxtutsikter. BNP väntas öka i snabb takt och arbetslösheten bedöms sjuka ned till 6,6 procent 2014, vilket är nära de arbetslöshetsnivåer som rådde före krisen. Sysselsättningen ökar och väntas redan i slutet av 2010 vara tillbaka på samma nivå som i början av mandatperioden, trots att Sverige drabbats av den globala finanskrisen. Regeringen har framhållit att fokus i politiken framöver måste vara att fortsätta hantera krisen och krisens ofärd för vissa grupper samt att ytterligare säkra att arbetslösheten sjunker och att fler kommer i arbete och inte fastnar i långvarig arbetslöshet.
Att Sverige hanterat krisen väl jämfört med andra länder beror inte bara på en ansvarsfull politik under krisen utan även på en ansvarsfull politik före krisen. Vi valde att spara i ladorna. Om regeringen hade lytt uppmaningarna från bland annat LO och Svenskt näringsliv till vidlyftiga reformer åren före krisen hade förutsättningarna att hantera krisen varit betydligt sämre. Nu valde vi i stället att öka marginalerna och agera försiktigt för att inte tvingas till besparingar och skattehöjningar.
Ett viktigt stöd för att bedriva en ansvarsfull politik med goda offentliga finanser är att ett väletablerat budgetpolitiskt ramverk finns på plats i form av överskottsmål, utgiftstak, kommunalt balanskrav och en stram budgetprocess. Genom mål och regler för finanspolitiken samt en stram budgetprocess minskas risken för kortsiktighet i finanspolitiken. För att säkerställa en långsiktigt hållbar finanspolitik har regeringen under hela mandatperioden aktivt arbetat med att förbättra det finanspolitiska ramverket. Vi har exempelvis inrättat ett finanspolitiskt råd som bland annat ska utvärdera om de finanspolitiska målen uppnås.
Utgiftstaket främjar budgetdisciplinen och stärker trovärdigheten i den ekonomiska politiken. Detta genom att det medelfristiga tidsperspektivet skapar förutsättningar för att undvika att tillfälligt höga inkomster används till permanent högre utgifter. Förra året lade regeringen fram en proposition om att framtida regeringar alltid i budgetpropositioner ska lämna förslag till utgiftstak för det tredje tillkommande året. Riksdagen har beslutat i enlighet med regeringens förslag.
Som ett ytterligare led i att förbättra det budgetpolitiska ramverket presenterar finansdepartementet i dag ett antal förslag som syftar till att stärka ramverket. Inriktningen är att lägga fram en proposition till riksdagen i samband med budgetpropositionen i höst. Bland annat föreslås att överskottsmålet, i likhet med utgiftstaket, lagfästs.
En lagfästning av målet skulle ytterligare stärka överskottsmålets styrande funktion. Överskottsmålet utgör ett ankare för finanspolitiken och har varit av stor betydelse för den goda utvecklingen av de offentliga finanserna under 2000-talet.
Överskottsmålets nivå ska säkerställa att vi har sparat i ladorna när krisen kommer. Tomma lador riskerar att drabba framför allt utsatta grupper i samhället, det vill säga de grupper som bäst behöver trygghetssystem och välfärdstjänster. Det kan vi inte acceptera. Därför ska vi skapa bra förutsättningar för överskott. Överskott ska dessutom bland annat säkra jämn fördelning av resurser mellan generationer och förhindra neddragningar och skattehöjningar som riskerar att försämra tillväxt- och sysselsättningsutveckling.
Finansdepartementets utvärdering visar att dagens överskottsmål på 1 procent som genomsnitt över en konjunkturcykel säkrar detta.
Sverige ser alltså ut att klara sig bättre än vid tidigare kriser och jämfört med många andra länder i Europa. Vår tillväxt och sysselsättning återhämtar sig starkare och snabbare och våra offentliga finanser väntas återgå till överskott utan skattehöjningar eller nedskärningar i välfärden. Detta beror i hög grad på att regeringen fört en ansvarsfull finanspolitik före och under krisen, genom att spara i ladorna under högkonjunkturen och sedan bedriva en ansvarsfull aktiv stabiliseringspolitik med temporära insatser under krisen. Robusta budgetpolitiska ramverk, som nu föreslås förstärkas ytterligare, har varit ett viktigt stöd.
Vid sidan av en ansvarsfull hantering av de offentliga finanserna har regeringen under mandatperioden genomfört en rad reformer för ökad tillväxt, sysselsättning och välfärd. Det största hotet mot den återhämtning som nu börjar ta fart är återställande av alla de reformer som har lagt grunden för Sveriges starka tillväxtutsikter de närmaste åren.
Anders Borg
finansminister (M)