Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

DN Debatt

”Vi tappar bredbandsförsprånget”

Digital utmaning. Sverige håller på att förlora den ledande position vi haft på IT-området. Detta sätter både tillväxt och välfärd på spel, men problemet är helt okänt för de flesta. Det är hög tid att regeringen tar ansvar för att hela landet får riktigt bredband via fiber, skriver Karin Ahl och Mikael Ek.

De flesta svenskar ligger förmodligen inte sömnlösa om nätterna och funderar över bredbandsfrågor. Och så bör det förbli. Där­emot vill vi uppmana regeringen och IT-minister Anna-Karin Hatt att omvärdera sin politik på bredbandsområdet, om de inte vill bli ansvariga för att ha försämrat förutsättningarna för tillväxt och välfärd i Sverige under många år framöver. Bredband är nämligen en mycket mer central fråga än många tror – och vi ligger mycket sämre till än många, inklusive regeringen, tror.

Som internationellt verksamma inom bredbandsområdet ser vi framför allt tre problem med situationen i Sverige i dag. Det första är att det saknas bredare kunskap om hur viktigt bredband är på väg att bli för samhället och att det enda som är framtidssäkert är fiber.

Det andra är att den officiella svenska bilden är att vi ligger bra till i en internationell jämförelse och därför inte behöver satsa ytterligare. Det tredje problemet är att regeringen inte tar ansvar för bredbandsutbyggnaden, utan tror att marknaden ensam kommer att kunna uppnå de mål som har satts upp.

Låt oss börja med det första problemet, frågan om kunskap och fiber. Räcker det inte med mobilt bredband, adsl eller kabel-tv? En enkel liknelse ger svaret: utan fiber blir bredbandet som att ha en åttafilig motorväg i ena riktningen och en smal grusväg i andra riktningen. Det går snabbt att ladda ner information, men väldigt långsamt att skicka information. Och med de förutsättningarna blir det omöjligt att använda de nya tjänster som växer fram, exempelvis läkarbesök via videolänk, som skulle kunna ge många fler möjlighet att träffa en läkare och väsentligt korta väntetiderna i sjukvården.

Det sistnämnda är del av förklaringen till att bredband är så viktigt: det ger möjlighet att utveckla och använda helt nya tjänster, exempelvis inom vård och utbildning. Bredband ger också möjligheter att leva och verka i hela landet – eller globalt om man vill – och bidrar därmed till tillväxt både nationellt och lokalt.

EU:s IT-kommissionär Neelie Kroes upp­manade nyligen alla svenskar att ta den digitala utmaningen på allvar för att värna bland annat jobben, tillväxten och vården. Andra EU-länder är redan i full färd med att planera och bygga snabba digitala motorvägar med fiber. Om vi inte gör detsamma kommer de snart att ha sprungit i kapp och förbi oss.

Problem nummer två är att den internationella jämförelsen haltar, eftersom regeringen har valt en annan definition av snabbt bredband än övriga EU. Detta ger en skönmålande effekt. Enligt den officiella svenska bilden kan 49 procent av alla hushåll och företag i dag få riktigt snabbt bredband. Om man utesluter kabel-tv, som övriga EU inte räknar med, blir den verkliga andelen i stället knappt 40 procent.

Men även den siffran kan vara för hög: enligt ledande europeiska undersökningsföretag är den snarare 35 procent. Skillnaden kan tyckas liten, men eftersom varje procentenhet innebär minst en miljard kronor i investeringar är den högst väsentlig.

Statistik från EU-kommissionen visar att Sverige har EU:s långsammast växande bredbands­täckning, trots att vi har en av de starkaste ekonomierna. Detta visar att det finns en svaghet i regeringens nuvarande strategi. Det är inte realistiskt att marknaden ska kunna lösa hela utbyggnaden – framför allt inte om regeringen signalerar att det inte behövs.

Om vi ska kunna hänga med i tillväxt- och välfärdsligan framöver måste det offentliga bidra betydligt mer än i dag, inte minst utanför storstäderna. En satsning på bredband står inte i motsats till satsningar på välfärd som vård, skola och omsorg. Det är tvärtom en förutsättning för en fungerande välfärd i framtiden.

Regeringen och IT-minister Anna-Karin Hatt bör därför göra följande:
• Låt Digitaliseringskommissionen beskriva välfärdseffekterna av ett digitaliserat Sverige så att det skapas underlag och förståelse för behovet att klassa fibernäten som samhällskritisk infrastruktur, på samma sätt som vägar, järnvägar, el och vatten.
• Se till att den svenska statistiken mäter bredbandstäckning på samma sätt som övriga EU, så vi ser hur vi verkligen ligger till i en internationell jämförelse.
• Arbeta fram en ny bredbandsstrategi där målet justeras så att 90 procent av alla hushåll och företag år 2020 ska ha 100 Mbit/s i båda riktningarna och där kraftfulla incitament skapas för såväl kommersiella och offentliga aktörer som slutanvändare så att målet kan nås i tid.

Vi vill också rikta en uppmaning till övriga politiker runt om i landet att lyfta upp bredbands- och digitaliseringsfrågorna på bordet. Sveriges framtid ligger i vågskålen och det finns ingen tid att förlora. Låt oss börja nu!

Karin Ahl,
ordförande för Fibre to the Home Council Europe
Mikael Ek,
vd Svenska Stadsnätsföreningen