Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

”Vi utvecklar och fördjupar våra militära samarbeten”

Margot Wallström och Peter Hultqvist
Margot Wallström och Peter Hultqvist Foto: TT, DN

Nato-medlemskap ingen fribiljett. Vi höjer nu ambitionsnivån i alla våra bilaterala, multilaterala och organisationsinriktade samarbeten. Men istället för att markera tyngden i dessa samarbeten, koncentrerar sig anmärkningsvärt nog de borgerliga enbart på medlemskapsfrågan i Nato, skriver Margot Wallström och Peter Hultqvist.

Efter att under åtta år i regeringsställning ha fört en försvarspolitik med många brister så koncentrerar nu borgerligheten all kraft på ett kort: Natomedlemskap. I den kampanjen får man understöd av en lång rad opinionsbildare på den borgerliga kanten. Regeringens linje om Sverige som militärt alliansfritt land ligger dock fast. Den kommer, i enlighet med regeringsförklaringen, inte att rubbas. Det är särskilt viktigt att markera med tanke på den oro som råder i vår omvärld. Den svenska säkerhetspolitiken bidrar till att skapa fred och stabilitet i vår del av Europa.

Att utveckla den utrikes- och säkerhetspolitiska strategin med utgångspunkt från vår geografiska position är något som kräver en känsla och insikt om historien, förmåga att värdera effekten av varje nytt steg som tas, förtroendet i en omvärld samt relationen till partner och andra nationer. En i grunden förändrad säkerhetspolitisk doktrin påverkar självfallet också det säkerhetspolitiska klimatet i vår del av Europa. Vi behöver agera så stabilt som möjligt. Därför är det viktigt att markera att den militära alliansfriheten inte ska utvärderas i den studie om våra säkerhetspolitiska samarbeten som nu genomförs och som fem riksdagspartier har enats om. Vi sänder därmed inte ut några signaler om att Sverige är på väg att byta säkerhetspolitisk doktrin. Vi sätter heller inte press på andra länder, som Finland, att ändra sin säkerhetspolitiska inriktning. Vi stärker denna hållning genom vår militära alliansfrihet, ett stärkt försvar och genom samarbeten.

Passivitet och att följa skeendena från läktaren håller inte. Därför fördjupar vi nu samarbetet med bland annat Finland, tecknar ett avtal om samarbete med Polen, förbereder ett sådant med Danmark och utvecklar samarbetet i Norden.

Regeringen hanterar det försämrade läget i närområdet på bred front – genom politiskt och diplomatiskt arbete, inte minst genom EU, FN, OSSE och Europarådet och genom att stärka Sveriges försvar. En huvudprioritering för regeringen är nu att fullfölja den fempartiöverenskommelse som riksdagen i juni i år ställde sig bakom. Det är en stor utmaning som kommer att kräva mycket arbete fram till och med 2020. Den innebär i praktiken en investering i höjd militär förmåga i storleksordningen 17 miljarder under en femårsperiod. Men den innebär också ett omfattande arbete med att fördjupa och utveckla våra bilaterala och multilaterala samarbeten. Utvecklat samarbete inom ramen för Natos partnerskap och en förstärkt transatlantisk länk till USA ingår i detta av riksdagen fattade beslut. De utvecklade militära samarbetena har dessutom en direkt positiv inverkan på vår militära förmåga och skapar handlingsfrihet i en eventuell krissituation. Men det kräver hela tiden pågående aktivitet. Passivitet och att följa skeendena från läktaren håller inte. Därför fördjupar vi nu samarbetet med bland annat Finland, tecknar ett avtal om samarbete med Polen, förbereder ett sådant med Danmark och utvecklar samarbetet i Norden. Vår uppfattning är att Sverige både är en uppskattad och efterfrågad partner. Vårt breda samarbete i internationella fora och de olika militära samarbeten som Sverige deltar i, är en politik för att skapa stabilitet och förebygga konflikter.

Den som lyssnar på olika borgerliga debattörer kan förledas att tro att dessa samarbeten har ”marginell betydelse”. Vår uppfattning är att gemensamma övningar, informationsutbyte, interoperabilitet, materielsamarbete, forskning och utbildningsinsatser tvärtom har mycket stor betydelse. Denna dimension är ofta svag och underskattad i borgerlighetens retorik trots att sådana samarbeten pekas ut i försvarsöverenskommelsen. Tillsammans med en utrikespolitik för ett starkt och enigt EU, samverkan globalt och regionalt, skapas relationer och förtroenden samt en internationell rättsordning som är avgörande för fred och stabilitet.

Den ryska aggressionen mot Ukraina måste bemötas kraftfullt och med europeisk och transatlantisk enighet. Vi står upp för den europeiska säkerhetsordningen och en bred syn på säkerhet. Vi vet att säkerhet går hand i hand med demokrati, folkrätt och mänskliga rättigheter.

Istället för att markera tyngden med alla dessa samarbeten, koncentrerar de borgerliga sig enbart på medlemskapsfrågan i Nato. Det är anmärkningsvärt med tanke på alla de resurser som Sverige lägger på sina samarbeten, inte minst när det gäller övningar. Medlemskap i Nato innebär inte heller någon fribiljett från att vi själva måste föra en aktiv politik och genomföra satsningar som ökar den nationella militära förmågan.

Vi höjer nu ambitionsnivån i alla våra bilaterala, multilaterala och organisationsinriktade samarbeten. Detta ska sättas i relation till den felbedömning av utvecklingen i Ryssland som under lång tid blockerade den förra regeringens agerande. Självklart är vi stolta över den fempartiöverenskommelse vi nu har att vårda. Den breda riksdagsmajoriteten är en styrka för Sverige, liksom att vi i långa stycken också har en enighet på det utrikespolitiska fältet. Det hedrar alla partier som deltagit och bidrar. Men i förhållande till den tidigare borgerliga regeringen så präglas denna regerings arbete av både högre och tydligare ambitioner att leverera.

Det är ett stort och omfattande arbete att fullfölja försvarsbeslutet från juni i år. Om vi kan fullfölja det har vi bidragit till att stärka stabiliteten och säkerheten i vår del av Europa. Borgerligheten måste välja: är striden om Natomedlemskap det viktigaste, eller ska vi behålla koncentrationen på det som en bred majoritet i riksdagen är överens om. Vår hållning är i grunden defensiv och baseras på folkrättens princip om varje nations suveränitet. Regeringens linje är tydlig. Vår prioritet är nationell sammanhållning och fullföljande av riksdagens beslut.

Läs mer. DN Debatt
Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Välkommen att kommentera på DN Debatt
Nu kan du kommentera artiklar på DN Debatt via tjänsten Ifrågasätt. Kommentarer ska hålla sig till ämnet och hålla god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer. DN och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort inlägg vi bedömer som olämpliga.