Sverige är en kunskapsbaserad liten öppen ekonomi på den globala marknaden. Det är en position som gynnar oss väl och som länge gjort oss till ett framgångsrikt land. Ska vi fortsätta att vara ett land i framkant med en ambitiös välfärdspolitik ställs dock höga krav på ett välfungerande utbildningssystem. Detta behövs också för de enskilda människorna och deras personliga utveckling och frigörelse.
Starka indikationer tyder tyvärr på att det svenska utbildningssystemet har betydande kvalitetsproblem, och i ett längre perspektiv hotas Sveriges globala konkurrenskraft om inte utbildningssystemet fungerar ändamålsenligt. Mot denna bakgrund startar Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS, nu ett flerårigt forskningsprogram – SNS Utbildningskommission – med fokus på den övergripande frågan: Hur vässar vi Sverige som kunskapsnation? Kommissionen kommer att bestå av ledande forskare på området. Ambitionen är att arbetet ska mynna ut i tydliga och konkreta policyförslag för den svenska utbildningspolitiken.
Ur ett demokrati- och bildningsperspektiv är det naturligtvis avgörande att alla individer i hög utsträckning utvecklar kunskaper och färdigheter i skolan. Även ur ett ekonomiskt perspektiv är skolan central. Den svenska ambitionen att konkurrera med kunskap – inte låga löner – på den globala marknaden är en målsättning som förpliktigar. Att länder med höga utbildningsresultat tenderar att få högre tillväxt är inte längre bara en teoretisk sanning – något som förs fram av den kunskapsdrivna tillväxtteorin. På senare tid har även empiriska studier gett stöd åt denna hypotes. Länder som får höga resultat i internationella tester (såsom PISA) har även en hög tillväxttakt. Detta samband gäller oavsett initial välståndsnivå. Resultaten visar även att relativt små förbättringar av testresultaten kan ge stor återbetalning i form av högre tillväxt längre fram.
Det finns också studier som på ett övertygande sätt visar att utbildning är privatekonomiskt lönsamt. En högre utbildningsnivå är förknippad med starkare förankring på arbetsmarknaden och högre lön. Vidare finns det studier som visar att en utbildning av hög kvalitet kan ge individen lägre sannolikhet att hamna i brottslighet, högre målmedvetenhet och ett större ansvarstagande kring hälsa och föräldraskap. Det finns dessutom starka argument för att utbildningssystemet är ett effektivt sätt att bedriva omfördelningspolitik på, i en värld där omfördelning via exempelvis skatter kan påverka ett lands internationella konkurrenskraft negativt och även ha andra snedvridande effekter. Evidensen för att det är värdefullt för både individen och samhället med ett välfungerande utbildningssystem är sammantaget överväldigande.
Mot denna bakgrund är det alarmerande att vi har starka indikationer på att det svenska utbildningssystemet står inför en rad allvarliga utmaningar. Den tydligaste signalen är de fallande prestationerna i grundskolan och, framförallt, i gymnasieskolan i ett flertal internationella mätningar. I gymnasieskolan har prestationerna i matematik och naturvetenskap mellan 1995 och 2008 fallit med motsvarande mer än ett läsårs kunskapsstoff. Vidare är andelen gymnasister som inte fullföljer sina studier uppseendeväckande hög. Ungefär en tredjedel av eleverna slutför inte gymnasieskolan under utsatt tid. Av dem som slutför studierna är det över 10 procent som inte uppnår högskolebehörighet. Sammantaget är det fyra av tio elever som påbörjar gymnasiestudier som inte uppnår godkända betyg, och därmed högskolebehörighet, under utsatt tid.
Även för högskola och forskning finns det anledning till oro. Svenska ungdomar börjar generellt sin högskoleutbildning senare än i andra länder och genomströmningstakten tycks vara relativt låg, även om det råder stora skillnader mellan olika utbildningar. Det finns även anledning att fundera över vad den kraftiga satsningen på högre utbildning och forskning i många länder runt om i världen, inte minst Kina och Indien, kommer att innebära för svensk konkurrenskraft.
Slutligen är det problematiskt att så lite information finns att tillgå om den svenska förskolans funktionssätt och kvalitet, vilket har sin grund i brist på statistik om förskolans verksamhet och resultat. Internationella forskningsresultat visar att tidiga insatser är av stor betydelse för barns framgångar senare i utbildningssystemet och på arbetsmarknaden, vilket talar för att förskolan har en viktig roll att spela.
Regeringens hittills genomförda och aviserade utbildningsreformer kommer knappast att lösa problemen inom svenskt utbildningsväsende. Vi bedömer det därför som ytterst angeläget att förbättra beslutsunderlaget för framtida reformer.
Vi är därför positiva till SNS initiativ att göra en större genomgång av problemen i utbildningssystemet och har lovat att ställa upp som en tvärvetenskaplig expertgrupp för att stödja det arbetet.
Vidare kommer en referensgrupp med ledande företrädare för svenskt näringsliv och förvaltning att knytas till kommissionen. Expertgruppen och referensgruppen kommer tillsammans med ledande forskare på området att vara med och ta fram de frågeställningar som bedöms mest angelägna att besvara. Grupperna kommer sedan att följa forskarnas arbete och ge värdefull input under arbetets gång.
SNS Utbildningskommission kommer att bidra med ett objektivt och vetenskapligt beslutsunderlag för den svenska utbildningspolitiken som är en av vårt lands allra viktigaste framtidsfrågor.
Anders Björklund
professor i nationalekonomi, Institutet för social forskning, SOFI, Stockholms universitet
Arvid Carlsson
professor, nobelpristagare i medicin 2000
Anna Ekström
Saco-ordförande och tillträdande generaldirektör för Skolverket
Inger Enkvist
professor i språk och litteratur, Lunds universitet
Jan-Eric Gustafsson
professor i pedagogik, Göteborgs universitet
Lars Heikensten
f d Riksbankschef, tillträdande vd Nobelstiftelsen
Torkel Klingberg
professor i neurovetenskap, KI
Pär Nuder
f d finansminister
Bengt Samuelsson
professor, nobelpristagare i medicin 1982
Sverker Sörlin
professor i miljöhistoria, KTH
Camilo von Greiff
forskningsledare SNS