DN Debatt

"Vi vill förändra reglerna kring alkoholförsäljningen"

Kristdemokraternas högsta ledning självkritisk: Det finns skäl för oss att pröva vårt eget agerande.

Vi kristdemokrater har ofta sagt ja till varje reglering av alkoholen utan att reflektera över nödvändigheten i varje detalj. Vi vill därför bidra till att förändra och förenkla flera alltför rigida regler kring alkoholförsäljningen. Exempelvis vill vi häva förbudet för restaurangägare att krydda och ombuteljera brännvin efter eget recept. Vi tycker också att catering i slutna sällskap ska få stadigvarande serveringstillstånd liksom att det ska bli möjligt för restauranger att servera alkohol utan att de prompt måste servera varm mat. Vi vill dessutom återupprätta en ansvarsbalans mellan medborgare och myndigheter, skriver KD:s partiledning.

Finns det en klyfta mellan folk i allmänhet och en elit i Sverige? Har vi en överhet som vill politisera alltmer av tillvaron när utvecklingen egentligen borde gå åt motsatt håll; där människor har rätt att leva sina liv efter eget huvud?

Från det etablerade Åsikts-Sverige har svaret varit mer än tydligt: ”Populism” har varit den mer försiktiga och snälla reaktionen. Det talar för sig själv: En central nerv i det offentliga livet har uppenbarligen träffats.

Vad drar vi kristdemokrater för slutsatser? Vi fortsätter att peka på åsiktselitens förkärlek för offentliga tillrättalägganden. Vi fortsätter att peka på att politikens uppgift måste ta sin utgångspunkt i att skapa det gemensamma bästa, inte att detaljreglera människors vardag.
Men att stå upp för verklighetens folk och deras självklara rätt att leva sina liv fritt från pekpinnar handlar om mer än att avslöja vänsterradikalernas folklighetsförakt.

Även vi kristdemokrater har haft en tendens att se livets knepigheter – stora som små – som politiska problem, där politikens redskap kan och ska användas för att lägga till rätta och styra upp.

Det finns alltså skäl för oss kristdemokrater att pröva vårt eget agerande. Vi har ett utmärkt verktyg i subsidiaritetsprincipen som i korthet innebär att beslut ska fattas så nära människor det är praktiskt möjligt.

Traditionellt har vi exempelvis varit förespråkare för statlig filmcensur för vuxna människor. Den hållningen får nu bli historia. Vi inser det ogörliga i att försöka upprätthålla en fungerande censur med den teknikutveckling som är fallet, men vi ser framför allt en stark värdegrund och ett tydligt föräldraansvar som det främsta skyddet mot den negativa påverkan man velat förhindra. Och i ärlighetens namn har vuxna människor möjlighet att stänga av teven eller gå ut från biografen om personligt definierade gränser passeras.

Vi har i regeringsställning varit med och gjort Sverige lite friare. Men när reformer fått genomslag är det inte detsamma som att förändringsarbetet nått sitt slut. Ett exempel, och vi är säkra på att det finns fler, är de nyligen beslutade reglerna för strandskyddet. Vi är övertygade om att man i framtiden bör kunna ge än större skydd för äganderätten och nya möjligheter till att utveckla offentliga platser och boendemiljöer. I princip borde det finnas en rätt för markägaren att bygga strandnära, där kommunerna genom byggloven kan slå vakt om att nya byggprojekt inte hindrar allmänhetens tillgång till hav, sjöar och vattendrag.

Ett område där vi ofta sagt ja till varje reglering utan att egentligen reflektera över nödvändigheten i varje detalj är alkoholpolitiken. Målet för en ansvarsfull alkoholpolitik är att minska totalkonsumtionen och begränsa alkoholens skadeverkningar. Det betyder inte att varje reglering fyller sin funktion eller är proportionerlig till det man vill uppnå.

Vi vill därför bidra till att förändra och förenkla flera alltför rigida regler kring alkoholförsäljningen. Exempelvis är det rimligt att förbudet för restaurangägare att krydda och ombuteljera brännvin efter eget recept hävs. Vi tycker också att den som bedriver cateringverksamhet för slutna sällskap ska kunna få ett stadigvarande serveringstillstånd, liksom att det ska bli möjligt för restauranger att servera alkohol utan att de prompt måste servera varm mat.

Vi förespråkar inte en allmän låt gå-politik på alkoholområdet. Men det måste kunna gå att föra en ansvarsfull alkoholpolitik utan att vara rigid. Kristdemokraterna tillskrivs i debatten också ibland uppfattningen att vi skulle vilja förbjuda snus både i Sverige och i Europa. Så är naturligtvis inte fallet.

Vi tror också att det finns ett stort behov av att återupprätta en ansvarsbalans mellan medborgare och myndigheter. Svenskarna är ett av de mest regelföljande folken i världen vilket förstås är utmärkt. Vi anser att det är rimligt att det finns en lagstiftning som utgår från att myndigheter har ett stort och självklart ansvar gentemot medborgarna.

Låt oss ge ett exempel: Om en kommun inte klarar av att behandla en ansökan om bygglov inom rimlig tid, låt säga två månader, borde den som får vänta kompenseras. Det skulle kunna ske genom att vissa kategorier av bygglov automatiskt godkänns om de inte handläggs i tid, eller att den som ansöker får ekonomisk ersättning.

Principen kan utsträckas till fler områden. Vi medborgare får betala om vi inte åtgärdar problem med avlopp, om vi inte betalar skatt och deklarerar i tid. Varför ser man inte med självklarhet att det borde vara samma sak när myndigheter inte lever upp till sina åtaganden?

Vi behöver få en mer genomtänkt syn på lagstiftningens roll. En viktig del av rättsstaten är att enskilda har ett skydd mot alltför långtgående regleringar, och ett självklart skydd för privatlivets helgd. Problemet är att vi i Sverige inte längre drar oss för att använda statens maktmedel för att detaljreglera och styra upp det som i grunden handlar om personlig frihet.

Jämställdhet och jämlikhet är en integrerad och naturlig del av kristdemokratin. Men klåfingrighet utöver rena diskrimineringsförbud riskerar att bli kontraproduktivt. När vi politiker, inklusive kristdemokraterna, accepterade positiv särbehandling vid intag till universiteten, var det nog få av oss som tänkte oss att det skulle hålla unga kvinnor borta från utbildningar till psykolog eller veterinär. Men så har det blivit. Den goda viljan manifesterad i reglering, får lätt motsatt effekt.

Som kristdemokrat är det mer naturligt att i första hand diskutera värderingarnas betydelse för positiv samhällsförändring, snarare än tvingande lagstiftning som riskerar att bli diskriminerande.

Vår utgångspunkt är den kristna etiken som präglat det västerländska samhällets utveckling och som betonar människors frihet, samhällsgemenskap och ansvar.

Vi kristdemokrater är ett trygghetsparti, inget förbudsparti. Och för oss är frihet och trygghet två sidor av samma mynt. Friheten är en relation och den trygga familjen är dess linda. Att befria familjen är därför en huvuduppgift för oss i svensk politik. Vi kommer därför aldrig att acceptera en tvångsdelad föräldraförsäkring.

Det borde också ses som naturligt att alla hushåll ska ha möjlighet att äga sitt boende och ha ett eget sparande. Det är en grundförutsättning för självständighet gentemot alla politiska planritningar som plötsligt drabbar privatekonomin. Och därmed också drabbar förutsättningen för ett starkt medborgarskap. Det civila samhället måste bestå av trygga personer, mogna, självständiga och moraliskt kapabla, annars brister det.

Ju mer levande det civila samhället är, des­to starkare är gemenskapsandan som håller oss samman, och desto starkare blir i sin tur värnet mot politisering och regleringar. Allt hänger ihop. För oss kristdemokrater har arbetet mot ett friare och tryggare samhälle bara börjat.

Göran Hägglund
Maria Larsson
Mats Odell

Hägglund flitigt citerad

KD-ledaren Göran Hägglunds artikel den 17 september är en av de mest lästa och omdebatterade på DN Debatt under senare tid. Hans idépolitiska utspel har diskuterats snart sagt överallt; i tv, radio, på tidningarnas ledar- och kultursidor. Begreppet ”Verklighetens folk”, som Hägglund torgfört, citeras flitigt i reklam- och mediesammanhang. Första gången Hägglund talade om ”vanliga människor” kontra en ”åsiktselit” var på partiets riksting i juni. Temat återkom i hans tal under Almedalsveckan.