DN Debatt

”Vi vill ge 18 miljarder mer än regeringen till kommunerna”

Socialdemokraternas skuggbudget: Stora satsningar på jobben i kommunerna även under 2011 och 2012. Om vi ska kunna sätta stopp för uppsägningarna måste kommunerna få tydliga och långsiktiga besked. Vi vill under de närmaste tre åren investera 5 miljarder i ett sysselsättningsstöd. Under samma period satsar vi 6 miljarder på skolan och sjukvården. Därutöver lägger vi 7 miljarder på riktade satsningar, bland annat ett traineeprogram för unga. Totalt tillför vi kommunsektorn drygt 18 miljarder kronor mer än regeringen under 2010–2012. Detta är möjligt eftersom vi har större skatteintäkter än regeringen. Vi säger till exempel nej till förvärvsavdrag för personer med årsinkomster på drygt en miljon, skriver Mona Sahlin och Thomas Östros.

Jobben är den viktigaste frågan för oss socialdemokrater. I dag presenterar vi i vårt budgetalternativ ett brett program för 100 000 fler jobb, praktik och utbildningsplatser. Risken är stor att den växande svenska arbetslösheten biter sig fast på höga nivåer. Samtidigt står välfärden inför stora utmaningar på både kort och lång sikt.

För att bekämpa jobbkrisen och möta de stora behov som finns i välfärden vill vi tillföra kommunsektorn drygt 18 miljarder kronor mer än regeringen – i generella och riktade insatser – under en treårsperiod. Det stärker jobben, skolan och vården. Detta är möjligt genom att vi har större skatteintäkter än vad regeringen lagt fram i sin budgetproposition.

Nästa år beräknas underskotten i Sverige växa till över 100 miljarder kronor samtidigt som arbetslösheten närmar sig en halv miljon personer. Regeringen har bedrivit en ekonomisk politik som bygger på idén om att jobb skapas genom att man hotar människor med en sönderslagen hushållsekonomi. Därför måste klyftorna öka, enligt regeringen. Det är denna tanke som ligger bakom att man har försämrat och fördyrat a-kassan, urholkat möjligheterna till utbildning och omställning.

Men efter tre borgerliga år har politiken misslyckats. Resultatet av experimentet är att arbetslösheten ökar snabbare och är högre än i Europa. Ekonomins funktionssätt blir allt sämre. Jämviktsarbetslösheten har ökat varje år under mandatperioden – till och med under högkonjunkturåret 2007. Vi menar att Sverige behöver en ny färdriktning.

En central utmaning är att bedriva en ansvarsfull ekonomisk politik som tar Sverige tillbaka till full sysselsättning och överskott i de offentliga finanserna. Det krävs investeringar som stärker svensk konkurrenskraft. En aktiv näringslivspolitik måste initieras. Arbetslinjen måste återupprättas.

I takt med att jobbkrisen försvåras så försämras kommunsektorns ekonomi. Regeringens skattesänkningspolitik har allvarligt förvärrat situationen för kommunerna och därmed kvaliteten i välfärden. På medellång och lång sikt står kommunsektorn inför stora demografiska utmaningar där färre är i arbetsför ålder och efterfrågan på välfärd ökar. Denna utmaning måste mötas redan nu. Detta kräver en politik som dämpar krisens effekter samtidigt som vi investerar klokt för framtiden. En särskild utmaning är att säkra att unga får jobb inom välfärden, annars riskerar kommunsektorn en allvarlig personalbrist när stora grupper anställda går i pension.

Investera i framtidens jobb
Vi presenterar i dag förslag för att stärka tillgången på riskkapital genom en ny riskkapitalfond och ett särskilt riskkapitalavdrag för privatpersoner som stärker möjligheterna till kommersialisering av nya idéer, innovationer och forskningsresultat. En viktig del i våra framtidsinvesteringar är att satsa på utbildning som rustar svenska folket inför de bättre tider som kommer att komma. Vi vill nästa år tillföra 50.000 fler utbildningsplatser i ett nytt kunskapslyft som investerar hela vägen från den yrkesinriktade arbetsmarknadsutbildningen till högskola och forskning.

Byggsektorn kan genom en klok politik bli en motor för att vända krisen. Tillsammans med Miljöpartiet och Vänsterpartiet lägger vi ett förslag om att utvidga rotavdraget till att även omfatta bostadsrättsföreningar och hyresfastigheter.

Utveckla välfärden
När ekonomin föll dramatiskt under slutet av förra året var regeringen passiv. I stället för att snabbt skjuta till nya resurser till kommunerna sänkte regeringen skatten, på lånade pengar. Enligt rege­ringens egen budget kommer det därför att finnas 60.000 färre lärare, vårdbiträden och andra offentliganställda 2011 än 2008.

Vi socialdemokrater vill skapa goda långsiktiga villkor för välfärden. Om vi ska kunna sätta stopp för uppsägningarna i välfärden måste kommunerna få tydliga och långsiktiga besked. Vi vill under en period av tre år investera 5 miljarder i ett så kallat sysselsättningsstöd som stimulerar kommunerna att behålla sina välfärdsarbetare. Under samma period vill vi tillföra 3 miljarder till en satsning på kvaliteten i skolan och ytterligare 3 miljarder på kvaliteten i sjukvården.

Vi vill därutöver göra riktade insatser som ökar kommunsektorns möjlighet att utveckla sin verksamhet. Vi vill exempelvis genomföra ett särskilt traineeprogram för att stimulera kommunerna att anställa unga. Sammanlagt tillförs kommunsektorn drygt 7 miljarder kronor i riktade stöd.

Totalt vill vi socialdemokrater tillföra kommunsektorn – i breda och riktade stöd – drygt 18 miljarder kronor mer än regeringen under en treårsperiod.

Öka möjligheterna – minska klyftorna
Genom de omfattande försämringar som har gjorts av våra gemensamma trygghetssystem har en halv miljon arbetslösa och tiotusentals sjuka blivit försäkringslösa. Nu hänvisas många människor i stället till kommunernas socialkontor. Detta urholkar kommunernas ekonomi och tar resurser från välfärden.

Vi vill investera i ett brett program för att få sjukskrivna tillbaka i arbete. Vi vill reparera a-kassan. Kostnaden för medlemskap sänks med upp till 75 procent. Ingenjörer, lärare och sjuksköterskor måste precis som alla andra löntagare ha ett ordentligt skydd vid arbetslöshet. Ersättningsnivån höjs till 80 procent och taken höjs nästa år till 950 kronor om dagen.

Vi avvisar regeringens politik där pensionärer ska beskattas hårdare. Vi tar ett rejält steg för att sluta klyftan i beskattning mellan löntagare och pensionärer. För en pensionär med en inkomst på till exempel 14 000 kronor i månaden innebär vårt skatteförslag en sänkt skatt om 400 kronor i månaden under nästa år. Med vår modell blir den återstående klyftan nästa år bara hälften jämfört med regeringens politik. Vi socialdemokrater reagerar kraftfullt mot att våra äldre efter ett långt och strävsamt yrkesliv inte behandlas med respekt. Pension är uppskjuten lön. Vi tänker inte ge oss förrän pension och lön beskattas lika.

Ansvar för Sverige
Med ett underskott på över 100 miljarder kronor krävs ansvar och förmåga att prioritera. Regeringens politik med att låna till skattesänkningar skapar inga jobb, bara ökade underskott.

Vi socialdemokrater kan i dag presentera en budgetmotion med ett starkare saldo än regeringens. Det gör vi genom en samlad ekonomisk politik som rymmer såväl större skatteintäkter som hårdare prioriteringar av utgifter. Det är en viktig signal i vårt arbete för att ta Sverige tillbaka till överskott.

En viktig utgångspunkt för vår budgetmotion är att bördorna ska delas rättvist. Vi säger nej till regeringens utvidgning av det så kallade förvärvsavdraget. Vi socialdemokrater tar i vårt budgetalternativ ett första steg för att skapa ett rättvisare inkomstskattesystem. Med vår modell kommer de med höga inkomster att få bidra mer. De med inkomster på drygt en miljon är inte i behov av ett förvärvsavdrag.

Vårt mål är tydligt: Sverige ska tillbaka till full sysselsättning och överskott i de offentliga finanserna. Att stärka jobben och välfärden är för oss socialdemokrater en central uppgift på både kort och lång sikt.

Mona Sahlin
partiledare (S)
Thomas Östros
ekonomisk-politisk talesperson (S)

Bidrag till kommunerna

Skuggbudgeten (S) innehåller satsningar på kollektivtrafik i kommunerna (1,56 miljarder 2010–12), traineeprogram för unga (1 miljard 2010–11), klimat­investeringar (650 miljoner 2010–12), barn­omsorg (300 miljoner 2010–12), kunskapslyft för unga (1,25 miljarder 2010–12), Komvux (1,75 miljarder 2010–12) och Skol-rot (1,2 miljarder 2010–12). Det innebär riktade statsbidrag till kommunerna på drygt 7 miljarder kronor för åren 2010–12.