Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

DN Debatt

”Vi vill ha betyg från fyran och externt rättade prov”

Foto: Fredrik Persson/TT

Bättre studiestimulans. Från 2017 vill vi att betyg ges redan från fjärde klass. Samtidigt tas kraven på utvecklingsplaner med skriftliga omdömen bort, vilket minskar läraradministrationen. Vi vill också att nationella prov rättas externt och att ett läskunnighetsmål införs i första klass, skriver alliansens partiledare.

Vi vill ha mer kunskap i skolan. Vi vill att föräldrar ska veta att när deras barn kommer hem från skolan har de lärt sig något nytt och blivit väl behandlade. Om vi lyckas utbilda och stärka arbetskraften får vi ett rikare och bättre Sverige. Det är bra för människor, för jobben och för Sveriges konkurrenskraft.

Alliansregeringen har under våren presenterat flera nya förslag för att stärka den svenska skolan och ge alla elever bättre förutsättningar att nå kunskapsmålen. I dag lägger vi ytterligare pusselbitar för mer kunskap i skolan.

Det behövs tidig, tydlig och regelbunden uppföljning av elevernas kunskaper. På så sätt synliggörs elevers olika behov av stöd och stimulans för att nå kunskapsmålen. Tidiga insatser är nödvändiga för att snabbt kunna rätta till brister.

När vi tog över 2006 var skriftliga omdömen förbjudna om de liknade betyg, och eleverna kunde gå ända till årskurs åtta utan obligatorisk kunskapsuppföljning. Att först då upptäcka kunskapsbrister och behov av extra stöd gjorde det omöjligt för elever att hinna komma ikapp.

Konsekvenserna av den gamla socialdemokratiska politiken ser vi nu i de sjunkande kunskapsresultaten. De som deltog i den senaste Pisaundersökningen var niondeklassare som inte hade tagit del av alliansregeringens skolreformer, elever som alltså hade fått sina första betyg ett år före provet. I de länder som lyckas allra bäst i internationella kunskapsmätningar är tidiga betyg och uppföljningar en självklarhet.

Alliansregeringen har infört flera reformer för att komma till rätta med de stora brister i kunskapsuppföljning som fanns i den gamla socialdemokratiska skolan, reformer som bland annat skriftliga omdömen, tydliga kunskapsmål och nationella prov. När OECD gjorde en fördjupad analys av Sveriges resultat i Pisa konstaterades också betydelsen av att på detta sätt bedöma elevernas resultat.

Vi har tillfört betydande resurser för att stärka skolan. Regeringens satsningar på utbildningsväsendet innebär att staten i år satsar cirka 7 miljarder kronor mer än 2006, från förskola till vuxenutbildning.

Ekonomiska resurser är viktiga, men för att skolan ska bli bättre måste resurserna användas på bästa sätt. Därför har vi nyligen presenterat ett stort lågstadielyft, som handlar om att utbilda fler lågstadielärare och om högre kvalitet i undervisningen genom mindre klasser. Vi vill att det ska finnas fler speciallärare i skolan. Vi vill dessutom att grundskolan blir tioårig, så att eleverna börjar skolan vid sex års ålder. Alla barn ska ha rätt till läxhjälp i grundskolan, och elever som riskerar att inte nå kunskapsmålen ska ha rätt till sommarskola.

Alliansregeringen vill att elever och föräldrar tidigt ska få reda på hur det går i skolan. Betyg ger tydlig information om hur eleven ligger till. Det ställer dessutom krav på läraren att precisera vilka elevens starka och svaga områden är, en viktig utgångspunkt för elevens fortsatta skolarbete. När en elev inte når kunskapskraven signalerar det behov av stöd från skolan.

Att betyg ges tidigare och i fler steg innebär också att skolan inte enbart fokuserar på att en elev ska uppnå godkänt i ett ämne – betyg stimulerar elever att nå så långt som möjligt.

Sedan hösten 2012 får alla elever betyg i sexan. Det var en viktig förändring. Men svenska elever får fortfarande betyg relativt sent. Vi vet att många länder i Västeuropa ger betyg betydligt tidigare än i Sverige.

Betyg, kunskapsmål och prov är inte hela lösningen på kunskapsutmaningen, men det gör skolan mer fokuserad på att eleverna ska lära sig mer och på att tidigare fånga upp den som riskerar att halka efter eller behöver extra stimulans. I dag föreslår alliansregeringen flera insatser för tidigare uppföljning av elevernas kunskaper:

Vi vill införa betyg från årskurs fyra. Med vårt förslag ska svenska fjärdeklassare kunna få sina första betyg till sommaren 2017. Många elever har samma lärare i årskurs fyra till sex, vilket gör att förändringen för mellanstadielärarnas del blir mindre nu än när betygen flyttades ned från åttan till sexan.

Utgångspunkten är att betygen i just fyran och femman ska ges en gång per läsår i stället för en gång per termin och ska skickas hem till föräldrarna. Betyget F, som står för underkänt, ska i mellanstadiet i stället uttryckas som att eleven ännu inte har nått kunskapskraven, för att markera bedömningens formativa karaktär.

I och med att betyg kommer att ges i hela mellanstadiet bör kraven på att upprätta individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen avskaffas i dessa årskurser.

Målet ska vara att under nästa mandatperiod gå över till ett system där de nationella proven digitaliseras och rättas externt i så stor utsträckning som det är möjligt och lämpligt.

En sådan förändring skulle öka kvaliteten och likvärdigheten i bedömningen av de nationella proven och minska lärarnas administrativa arbete. Vi tillsätter nu en särskild utredning för att ta fram de underlag som behövs.

Ett nytt kunskapsmål sätts upp: Alla elever i årskurs ett ska kunna läsa och förstå enklare texter. Att kunna läsa är grundläggande för hela den fortsatta skolgången. Genom ett nytt mål om läsförståelse för alla förstaklassare säkerställer vi att eleverna tidigt får hjälp.

För att tidigt identifiera de elever som behöver mer stöd arbetar skolor med olika typer av bedömning av eleverna i ettan. Skolverket har fått ett uppdrag av regeringen att ta fram nationellt bedömningsstöd för de allra viktigaste baskunskaperna: läsa, skriva och räkna.

Vi vill att det ska vara obligatoriskt för lärarna i årskurs ett att använda sig av bedömningsstöd för läsning, skrivning och räkning från och med läsåret 2015/16. Syftet är inte att det ska resultera i betyg. Det handlar enbart om att stödja lärarna i att identifiera olika elevers behov av stöd och stimulans för att på så sätt höja resultaten.

Dessa förslag kommer att finansieras krona för krona och kommer att aviseras i budgetpropositionen för 2015.

Alliansregeringen vill att lärarna ska ägna mer tid åt huvuduppdraget – elevernas kunskaper – och mindre åt administration. Med dagens förslag kommer lärarnas administrativa arbete sammantaget att minska.

Vi vill att alla elever i skolan ska mötas av höga förväntningar. Alla elever måste känna att det alltid går att nå lite längre. De förslag vi presenterar i dag kommer att hjälpa fler elever att utvecklas så långt som möjligt.