DN Debatt

”Vi vill ha nära samverkan mellan stat och näringsliv”

Aktiv näringspolitik. Medan regeringen tycks ha beröringsångest inför närings­livet, vill vi ha en dialog med näringslivet, akademin och facket när det gäller centrala framtids­utmaningar. Vi vill skapa en riskkapitalfond och föreslår bland annat också sänkta arbetsgivaravgifter och ett nytt system för klimatinvesteringar. Sverige behöver en nära samverkan mellan stat och näringsliv för att hävda sin konkurrenskraft i en global ekonomi, skriver Håkan Juholt och Tommy Waidelich.

I dag presenterar vi socialdemokrater vår skuggbudget med tydliga förslag för att stärka det svenska näringslivet. Vi förnyar vår ekonomiska politik. Vi har en tydlig vision för att göra Sverige till en konkurrens­kraftig, kunskapsbaserad ekonomi. Om vi ska stå starka i framtiden måste vi konkurrera med hög kompetens och inte med låga löner. Full sysselsättning är det övergripande målet för den socialdemokratiska ekonomiska politiken. Som land har vi inte råd med det slöseri som arbetslösheten innebär.

Läget i världsekonomin är allvarligt. Det ställer stora krav på den ekonomiska politiken även i Sverige. Starka offentliga finanser är avgörande. Nu gäller det att göra rätt saker. Vi vill prioritera investeringar i det som också långsiktigt bygger Sverige starkt – utbildning, infrastruktur och bostäder.

Ett litet exportberoende land som Sverige är helt beroende av att det finns ett fungerande och väl utvecklat samarbete mellan alla aktörer som kan bidra till att Sverige blir framgångsrikt i den internationella konkurrensen. Sverige behöver en strategisk samverkan mellan olika samhällssektorer med mer av gemensamma prioriteringar av forskningsresurser, utbildningsinsatser och export- och investeringsfrämjande.

I dialog med näringslivet, akademin och de fackliga organisationerna vill vi utveckla en samverkansmodell som tar sin utgångspunkt i centrala framtidsutmaningar för vårt samhälle – både inhemska och globala.

Vi ser ett antal områden som förefaller naturliga att kraftsamla kring. Det gäller miljö- och energiområdet, framtidens transportlösningar, den demografiska utmaningen, hälso- och livsvetenskaperna och Sveriges attraktionskraft som besöksland.

Vi satsar i vår budget två miljarder kronor de kommande fyra åren på en sådan samverkan. Därutöver är vi helt öppna för att i dialog med samverkansparterna identifiera ytterligare områden för gemensamma satsningar.

En annan helt avgörande förutsättning för att stärka svenska företags konkurrenskraft är att vi investerar i utbildning. I nuläget karaktäriseras svensk arbetsmarknad av en oförmåga att matcha lediga jobb med arbetssökande som har rätt kompetens. Samtidigt som arbetslösheten bitit sig fast på en hög nivå råder växande arbetskraftsbrist inom flera sektorer. Vi föreslår därför omfattande investeringar i jobb och utbildning för unga, sammanlagt 57.400 platser inom högskolan, vuxenutbildningen, i traineejobb och utbildningsvikariat.

Parallellt med detta vill vi skapa en kompetenskommission bestående av företrädare för näringslivets branschorganisationer, små och stora företag, kommuner, stat och fackföreningar. Kommissionen ska kunna inhandla olika former av utbildningar eller andra lämpliga åtgärder från privata såväl som offentliga utbildningsföretag, från universitet, högskolor och kommuner.

Särskilda insatser behövs också för att förbättra situationen för landets småföretag. De små- och medelstora företagen står för nästan hela nettotillskottet av nya jobb i ekonomin. Att få dessa företag att fortsätta växa och anställa är därför helt centralt.

Vi föreslår en nedsättning av arbetsgivaravgiften riktad mot mindre företag. Arbetsgivaravgiften sänks från år 2012 med tre procent på lönesummor upp till 900.000 kronor. Statens nettokostnad för denna reform är tre miljarder kronor.

Tillgången till riskkapital för mindre företag måste också säkras. Vi vill skapa en riskkapitalfond med en total initial investeringsportfölj på tre miljarder kronor. Fonden ska ha ett särskilt fokus på innovativa små och medelstora industri- och tjänsteföretag. Fonden ska agera marknadskompletterande och finansieras genom en avveckling av det statliga venture capitalbolaget Fouriertransform som synes ha misslyckats med uppdraget att stimulera fram investeringar i svensk fordonsteknik.

Därtill har vi i en överenskommelse med regeringen fått den att i budgetpropositionen acceptera våra förslag från i våras om satsningar på exportstöd för småföretag och att säkra den svenska utrikesrepresentationen i flera viktiga exportländer.

Miljöteknikområdet är ett område där Sverige och svenska företag har särskilt goda förutsättningar. Sverige måste ta sin del av miljöansvaret och gå före på miljöområdet. Vi ska vara först med att utveckla och använda framtidens miljövänliga teknik.

Vi vill införa ett nytt system med stöd för klimatinvesteringar, där företag, kommuner, ideella organisationer – eller alla i samarbete – kan få stöd för projekt för att effektivt långsiktigt minska utsläpp av växthusgaser. Försöksprojekt och pilotanläggningar för att stimulera nya innovationer och idéer ska ha en viktig del av anslaget. Svenska företag kan på så sätt få möjlighet att pröva ny teknik i full skala.

Vi avsätter sammantaget 1,6 miljarder kronor de kommande fyra åren till lokala klimatinvesteringar. Därtill föreslår vi ett kostnadsneutralt system med stegvisa miljöbilsbonusar och en registreringsskatt för bilar med koldioxidutsläpp över en viss nivå. På så sätt kan vi stimulera teknikutveckling och en ny generation svenska miljöbilar.

Svenska företag är helt beroende av att den samhälleliga infrastrukturen fungerar. I dag råder stor bostadsbrist på många håll i Sverige. Människor har svårigheter att flytta dit jobben och utbildningsplatserna finns. Det behövs en ny bostadspolitik som ger en större rörlighet på bostadsmarknaden.

Dessutom måste vi prioritera investeringar i ny järnvägskapacitet. Sverige är ett glest befolkat land med behov av snabba miljövänliga transporter. Inte minst snabba godstransporter för näringslivets behov. Det är helt orimligt att stora svenska industriföretag i dag inte kan lita på järnvägstransporterna utan under vintertid känner sig tvingade att flytta över sina transporter till landsväg. Det finns ett betydande behov av infrastrukturinvesteringar i hela landet, inte minst i och kring våra stora städer.

Den nuvarande regeringen tycks ha i det närmaste beröringsångest för att samverka med näringslivet och har följaktligen medvetet prioriterat bort en aktiv näringspolitik. Det är fel väg att gå.

I den globala ekonomin är det inte bara företag som konkurrerar med varandra utan vi upplever också en konkurrens om investeringar och arbetstillfällen länder emellan.

En nära samverkan mellan staten och näringslivet måste därför vara en grundläggande del av en politik för att hävda Sveriges konkurrenskraft för ökad tillväxt, nya jobb och en hållbar finansiering av vår välfärd.

Därför fokuserar vi i vår budget på en politik för att göra Sverige till en konkurrenskraftig kunskapsbaserad ekonomi. Det är så vi bygger Sverige starkt i en orolig tid.

Håkan Juholt, partiordförande
Tommy Waidelich, ekonomisk-politisk talesperson

Läs mer på DN. se/debatt

30/9: "Medelklassen får inte bara vara objekt för höjda skatter"
Jan Nygren, tidigare statsråd (S).

19/9: "Alliansens könsblinda politik leder åt fel håll"
Håkan Juholt, partiordförande (S), Carin Jämtin, partisekreterare (S).

26/8: "Nu krävs en bred samling i riksdagen för Sveriges bästa"
Håkan Juholt, partiordförande (S), Tommy Waidelich, ekonomisk-politisk talesperson (S).