Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

DN Debatt

”Vi vill ha nya regler för arbetskraftsinvandring”

3 200 arbetstillstånd för plantörer och bärplockare utfärdades under förra året. Totalt handlar det om cirka 5 000 arbetstillstånd inom yrken som inte kräver längre utbildning, skriver artikelförfattarna.
3 200 arbetstillstånd för plantörer och bärplockare utfärdades under förra året. Totalt handlar det om cirka 5 000 arbetstillstånd inom yrken som inte kräver längre utbildning, skriver artikelförfattarna. Foto: Robert Henriksson

Det är inte rimligt att lagen om arbetskraftsinvandring likställer städare med it-ingenjörer.  Jobb som kräver kort eller ingen utbildning bör i första hand tillsättas med arbetslösa personer i Sverige. Samtidigt bör det bli lättare att rekrytera kvalificerad personal från andra länder, skriver Mikael Damberg (S) och Karl-Petter Thorwaldsson, LO.

I april samlas vi socialdemokrater till kongress i Göteborg under parollen ”Trygghet i en ny tid”. Här kommer medlemmarna att bestämma vilken politik partiet ska gå till val på. Vi kan nu presentera att partistyrelsen kommer att föreslå en positionsförflyttning om arbetskraftsinvandringen, som om den antas vid kongressen kommer att vägleda våra prioriteringar i regeringssamarbetet framöver.

Den svenska ekonomin tillhör de snabbast växande bland världens utvecklade länder. 150.000 fler svenskar har fått ett jobb att gå till sedan förra valet. Den höga arbetslöshet som den borgerliga regeringen lämnade efter sig pressas nu tillbaka. Arbetslösheten har sjunkit under 7 procent och ungdomsarbetslösheten är lägre än på 13 år. Att fler människor ska få ett jobb eller utbildning förblir politikens mest centrala uppgift. Och det finns fortsatt stora utmaningar med att pressa ner arbetslösheten, inte minst bland traditionellt svåra grupper.

För att skapa fler jobb behöver de påbörjade investeringarna i fler bostäder och bättre infrastruktur fortsätta. Den moderna ekonomin kommer att ställa allt högre krav på att vi säkerställer en bra skola för våra barn och bättre möjligheter till vidareutbildning under arbetslivet. Den aktiva näringspolitiken behöver fortsätta samla politik, arbetsmarknadens parter och akademi kring gemensamma samhällsutmaningar och svenska styrkeområden.

Gruppen nyanlända är inte homogen. 3 av 4 är under 40 år. Flera är utbildade och behöver främst validering, kompletterande utbildning och matchning. Men flera kommer också behöva jobb som enbart kräver kortare utbildning och introduktion.

På medellång sikt finns två konkreta utmaningar att hantera. Dels behöver svenska företags stora rekryteringsbehov och bristen på utbildad arbetskraft bemötas. Dels måste vi se till att den stora grupp nyanlända som Sverige under kort tid tagit emot kommer i arbete, kan börja betala skatt och etablera sig i samhället. Partistyrelsens förslag för ny inriktning på arbetskraftsinvandringen är utformad att ta hänsyn till dessa båda utmaningar:

Möjligheter till arbetskraftsinvandring är viktigt för Sveriges ekonomiska utveckling. Svensk arbetskraftsinvandring ska därför fokuseras på yrken där det råder stor brist och där rätt kvalifikationer inte går att hitta på den svenska arbetsmarknaden. Jobb som kräver kort eller ingen utbildning ska i första hand tillsättas med arbetslösa personer som redan bor i Sverige.

Många företag vittnar om att det är svårt att hitta personer med rätt kvalifikationer att anställa. Kompetensförsörjning blir en ödesfråga för många företags expansionsmöjligheter. Arbetskraftsbrist påverkar deras konkurrenskraft och tillväxtpotential.

Regeringen satsar därför brett på att förbättra tillgången till rätt kompetens och förbättrad matchning genom tiotusentals nya utbildningsplatser i kunskapslyftet, validering av nyanländas kompetens, kompletterande utbildningar, satsningar på matematik och teknik i grund- och gymnasieskolan.

Men det behöver även vara enkelt för företag att rekrytera kvalificerad personal i bristyrken, också från utomeuropeiska länder. Det behövs en ordentlig genomgång av processerna kring arbetstillstånd för att korta handläggningstiderna och öka transparensen och förutsägbarheten.

Långa handläggningstider för förstagångs- och förlängningsansökningar försvårar rekrytering och innebär osäkerhet för både individer och företag. Den senaste tiden har flera fall uppmärksammats med personer som inte fått sina arbetstillstånd förlängda, eller fått dem indragna, för att arbetsgivarna inte uppfyllt de krav som ställs. Många gånger kan det handla om små och omedvetna misstag som uppdagas i efterhand men som enligt dagens regler inte är möjliga att korrigera. Detta får långtgående konsekvenser för de människor som vill komma hit och arbeta, men även för företag som tappar nyckelkompetens och kan få svårigheter att rekrytera.

Såväl industriföretag i bruksorter som startup-bolag i Stockholm är beroende av att kunna rekrytera kvalificerad arbetskraft från hela världen. När till exempel biltillverkaren CEVT etablerar stor verksamhet i Göteborg skapas tusentals nya jobb. Men för att sådana investeringar ska fortsätta att växa behöver deras möjligheter att flytta nyckelpersoner till Sverige underlättas.

Men vi måste också hantera en situation där 163.000 människor sökte asyl i Sverige under ett år – det motsvarar ett nytt Sundsvall och ett nytt Kalmar. Sverige har aldrig tidigare tagit emot så många människor under så kort tid. Regeringen har lagt om den svenska migrationspolitiken för att säkerställa en hållbar nivå på mottagandet. Nu behöver vi också säkerställa att de personer som har kommit hit kan komma i sysselsättning, betala skatt och bli en del av det svenska samhället. Grunden för detta är att få ett jobb.

Gruppen nyanlända är inte homogen. 3 av 4 är under 40 år. Flera är utbildade och behöver främst validering, kompletterande utbildning och matchning. Men flera kommer också behöva jobb som enbart kräver kortare utbildning och introduktion.

Den svenska lagen om arbetskraftsinvandring är unik. Vi har OECD:s mest avreglerade system men vi behöver gå mot en ordning där beviljade tillstånd balanseras mot arbetsmarknadens behov. Bara under 2016 beviljades drygt 12.000 arbetstillstånd för arbetstagare utanför EU. Till exempel utfärdades 3 200 arbetstillstånd för plantörer och bärplockare under förra året. Totalt handlar det om cirka 5.000 arbetstillstånd inom yrken som inte kräver längre utbildning. Vi anser att det är rimligt att sådana jobb i första hand tillsätts med arbetskraft som bor i Sverige.

Studier visar också att inom yrken som städare, slaktare, och tidningsbud så har hela 20 procent en lön som ligger under försörjningskravet. Dagens arbetstillståndssystem har också visat sig ha stora brister när det gäller hur oseriösa arbetsgivare inte drar sig för att bedriva handel med arbetstillstånd eller på annat sätt utnyttja utländsk arbetskraft. Detta är fullständigt oacceptabelt.

I dagens läge likställer lagstiftningen om arbetskraftsinvandring städare med it-ingenjörer. Det är inte rimligt eftersom nödvändig kontroll och uppföljning i sektorer där människor riskerar att utnyttjas försenar och försvårar för helt andra grupper av kvalificerad arbetskraft att komma till Sverige. Arbetskraftsinvandringen ska präglas av ordning och reda och fokusera på yrken och kompetens där det råder brist. Den får aldrig användas för att utnyttja människor.

DN Debatt. 14 februari 2017

Debattartikel

Mikael Damberg, ledamot i Socialdemokraternas verkställande utskott och Karl-Petter Thorwaldsson, ordförande i LO:
”Vi vill ha nya regler för arbetskraftsinvandring”

Repliker

Annie Lööf (C), partiledare och Johanna Jönsson (C), migrationspolitisk talesperson:
”S och LO har fel om arbetskraftsinvandringen”

Fredrik Malm (L), arbetsmarknadspolitisk talesperson och Mats Persson (L), ekonomisk-politisk talesperson:
”Risk att förslagen skapar en ny underklass”

Eva Nordmark, ordförande TCO:
”Öppenhet en grundsten för välståndet”

Elisabeth Svantesson (M), arbetsmarknadspolitisk talesperson:
”Bärplockare inte det stora problemet”

Ulf Lindberg, näringspolitisk chef och Fredrik Voltaire, näringspolitisk expert, Almega:
”Gör det i stället lättare att rekrytera från utlandet” 


Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.