I dag öppnar årets upplaga av Stockholm Pride, men hur tänker ni som arrangörer? Jag menar ert val av Glenn Hysén till invigningstalare?
Det är inte första gången det stormar kring den som ska invigningstala på Stockholm Pride. Tro mig, jag vet det av egen erfarenhet när jag som dåvarande ordförande för Stockholm Pride försvarade valet av Fredrik Reinfeldt till invigningstalare för några år sedan.
Det är ett hedersuppdrag att få invigningstala på Stockholm Pride. Det betyder något att få stå där på scenen i Tantolunden och tala inför tio tusen bögar och flator, transor och transexuella, queeraktivister, bin, polyamorösa och en och annan hetero. Valet av invigningstalare ger avtryck i samhället och i den organisation eller rörelse talaren på något sätt företräder eller är symbol för.
Temat för årets Stockholm Pride är att lyfta frågan som rör heteronormativiteten, homo- och transfobin inom idrottsrörelsen. Därför är det självklart att idrottsminister Lena Adelsohn Liljeroth är en av invigningstalarna. Men varför tycker jag och många med mig att det är så provocerande att Stockholm Pride har bjudit in Glenn Hysén som den andre invigningstalaren? Jag känner honom inte. Han är säkert en alldeles vanlig schyst kille som ställer upp för kompisarna, grannarna och sin familj. Och han har säkert en massa andra goda egenskaper som gör honom till en god förebild för några, men inte i det här sammanhanget.
För drygt sex år sen slog Glenn Hysén ner en man som tafsade på honom. Kanske tolkade mannen något som Glenn gjorde som en invit eller så var han bara väldigt omdömeslös. Självklart ska man få värja sig mot att bli tafsad och kladdad på. Mannen som tafsade gick över gränsen för vad som är tillåtet och han gjorde fel. Men var mannens överträdelse så grov att han förtjänade att bli nerslagen? Hade inte en knuff och ett "lägg av" varit tillräckligt för att få mannen att fatta att han inte hade något där att hämta och att han gick över gränsen? Jag hävdar att Glenn Hysén överreagerade och att han använde övervåld mot en man som tafsade på honom.
Den senaste veckan har jag kunnat läsa i intervjuer att Glenn Hysén står kvar vid vad han sade och gjorde för sex år sen. Då som nu sade han att "den jäveln måste ha varit sjuk i huvudet".
Lystring, lystring alla ni i omklädningsrummen! Det är okej att slå ner någon om han är sjuk i huvudet, hör jag budskapet som ekar ut över Tantolunden.
Varför är en man "sjuk i huvudet" när han gör närmanden mot en annan man, må så vara att det är på en offentlig toalett? Och är det bara när män tafsar på män som det är sjukt? Om en kvinna tafsar på en man, vad säger Hysén då? Är det också att vara "sjuk i huvudet"? Och jag undrar om en kvinna hade blivit misshandlad om hon gjort samma sak? Den frågan ställde jag för sex år sedan när jag var förbundsordförande i RFSL. Då fick jag inget svar och Hysén har inte gett något svar på den frågan nu heller.
Varför verkar det vara så att det är så oerhört mycket mer provocerande, skrämmande och kränkande att bli tafsad på av någon med samma kön? Glenn Hysén blev enligt egen utsago så skärrad efter att ha blivit tafsad på att han lämnade toaletten där den misshandlade mannen fortfarande låg nerslagen och gick till en bar och beställde in en öl för att lugna ner sig. Vad ger det för signal till omvärlden? Slå ner den sjuka jäveln tills han ligger på golvet och gå sen och ta en bira.
Lystring, lystring, omvärlden! Jag fällde den sjuka jäveln. Jag bjuder laget runt, hör jag budskapet som ekar ut över Tantolunden.
Det finns något som kallas nödvärn, vilket i korthet betyder att man får försvara sig. Men det finns en liten detalj som man måste fästa uppmärksamhet vid. Man får inte använda mer våld än nöden kräver.
Det finns flera uppmärksammade mordfall - där homosexuella män mördats och där övervåld använts. Som försvar och förmildrande omsändighet har mördarna, samtliga män, hävdat att offren gjorde "homosexuella närmanden". Mördaren gör sig till offer och den mördade blir någon som är sjuk i huvudet och som alltså inte förtjänade bättre. Ett slag i ansiktet blir två slag med träpåkar som blir flera slag i huvudet med en stekpanna som blir 64 knivhugg. Exemplen är alla hämtade ur verkliga livet.
Nu menar jag inte att Glenn Hysén mördat någon - och jag jämställer inte mord med misshandel - men det finns paralleller och ett mönster som jag tycker är skrämmande. Gemensamt i sina försvar är att de alla åberopar något som närmast skulle kunna beskrivas som ett "bögvärn" - som uppenbarligen betyder att man ska använda mer våld än nöden kräver - eftersom offrens närmanden är så oerhört kränkande, skrämmande och provocerande då de utfördes av någon med samma kön. Det finns inget "bögvärn", men det finns homofobi.
Alla har vi gjort fel i livet - en del större och en del mindre. Och det är när vi inser att vi gjort fel, när vi förändrar oss eller rättar till det vi gjorde fel som vi lärt oss något. Glenn Hysén försvarar fortfarande misshandeln som skedde inne på toaletten i Frankfurt den där dagen i mars för sex år sen. Han har inte gett uttryck för någon ånger och han tycker sig inte har gjort något fel. Han åberopar sin rätt att skydda sig - han åberopar "bögvärnet". I en intervju med RFSL:s nättidning K-Online säger Bengt Kulin, hatbrottsåklagre i Västerås, att det är troligt att det inträffade skulle kunna klassas som hatbrott.
Lystring, lystring, alla Pridebesökare! Jag har inget emot sådana som er men bögen fick vad han förtjänade, hör jag budskapet som ekar ut över oss när Stockholm Pride invigs.
Jag förstår tanken bakom att välja en "riktig karl" som kommer från en del av idrottsvärlden som så starkt förknippas med strejta machomän. Men det finns andra förebilder inom idrottsvärlden som verkligen hade förtjänat att få stå där på scenen och tala om homofobin i omklädningsrummen, andra som verkligen har gjort något bra.
Låt mig påminna om att temat för årets Pridefestival är att bland annat lyfta frågan om homofobin inom idrottsrörelsen. Därför borde ni i Stockholm Pride inse att ni har gjort en tabbe. Ge Glenn Hysén rött kort och ersätt honom med någon annan.
För om ni inte ersätter honom vilka signaler ger då Stockolm Pride alla dem som drabbats av våld på grund av sin sexuella läggning, alla de som fått erfara vad bögvärnet innebär i form av slag, sparkar och hot om våld, alla de som på nära håll fått uppleva homofobins äckliga tryne?
Anders Selin