Sverige är ett bra land. Men i dag går utvecklingen åt fel håll. Fler och fler möter stängda dörrar. Socialbidragen växer i över 90 procent av landets kommuner. Sedan regeringen tillträdde har sysselsättningsgraden minskat med motsvarande 100.000 personer. Färre unga får möjlighet till högre utbildning. Allt fler långtidsarbetslösa unga göms undan av regeringen i passiva program.
Trots stor bostadsbrist är bostadsbyggandet det lägsta på över tio år. Vi i det rödgröna samarbetet är överens om att Sverige behöver en ny bostadspolitik med tydliga och starka ambitioner. Vi vill möta bostadsbristen genom ökat bostadsbyggande. Vårt gemensamma mål är att bostadsbyggandet 2016 ska uppgå till 40.000 bostäder om året varav en majoritet bör vara hyresrätter. Möjligheterna att klara detta är beroende av den ekonomiska utvecklingen samt insatser från kommunerna.
Vi vill föra en bostadspolitik som aktivt leder till fler jobb och ökad välfärd. En fungerande bostadsmarknad är en förutsättning för rörligheten på arbetsmarknaden. Vi inom det rödgröna samarbetet kan inte acceptera att en bristande bostadspolitik sätter hinder för människor att flytta för att pröva ett nytt arbete eller påbörja en utbildning.
Boendet är för de flesta av oss en stor, ofta den största, kostnaden i hushållsbudgeten. Många människor känner oro för prisutvecklingen på bostadsmarkanden. Det är därför viktigt med långsiktiga villkor för bostadsmarknaden.
I det rödgröna samarbetet är vi överens om ett samlat förslag som ger en beskattning av fastigheter som bidrar till att skapa ett mer fördelningspolitiskt och bättre fungerande skattesystem.
Vårt gemensamma budskap till landets villa-, radhus-, bostadsrättsägare och hyresgäster är tydligt; den nuvarande modellen för fastighetsskatt kvarstår med tre tydliga förbättringar.
För det första sänks fastighetsskatten för hyresfastigheter och bostadsrättsföreningar från 0,4 till 0,22 procent. Det är bra för unga som ofta bor i flerfamiljshus och därmed kan få en dämpad utveckling av sin boendekostnad. Enligt riksdagens utredningstjänst så sänker detta skatten i fastigheter med närmare en miljon hyres- och bostadsrättslägenheter. Vi är också överens om att neutraliteten mellan olika boendeformer ska utredas och åtgärder vidtas.
För det andra får de som har villor värda över cirka sex miljoner en höjd skatt. Detta berör cirka en procent av samtliga villor i hela Sverige. Samtidigt utvidgas begränsningsregeln så att fler småhusägare omfattas. Det betyder sänkt fastighetsskatt för dem med små inkomster.
För det tredje är vi överens om att successivt ta bort uppskovsskatten, givet att det statsfinansiella läget så tillåter och att det finansieras på ett fördelningspolitiskt acceptabelt sätt. Vi vill underlätta rörligheten på bostadsmarknaden.
Nu lämnar vi gemensamt också besked om en förbättring för landets studenter.
I dag är fastighetsbeskattningen utformad på så sätt att ett rum i en studentkorridor beskattas på samma sätt som en hyreslägenhet. Varje rum betalar en skatt om närmare 1.300 kronor per år. Det innebär att en stor lägenhet har samma avgift som ett litet studentkorridorsrum. Det tycker inte vi är rimligt.
Boverket har i en rapport föreslagit att varje studentkorridor beskattas som en bostad i stället för att som nu ta ut en avgift för varje rum. Vi ställer oss bakom detta förslag.
Förslaget kan innebära en sänkt fastighetsskatt med uppemot 1.000 kronor per studentrum. Enligt beräkningar från Riksdagens utredningstjänst finns det omkring 30.000 studentkorridorsrum och 3.500 korridorer. Den statsfinansiella kostnaden av reformen beräknas av utredningstjänsten till cirka 25 miljoner kronor.
Om den sänkta skatten används till att sänka kostnaden för de boende så blir det uppemot 1.000 kronor i sänkt hyra per år.
Med dagens rödgröna besked tar vi ytterligare ett steg för att förbättra villkoren för landets unga. Klyftorna ska minska – inte öka.
Mona Sahlin
partiledare Socialdemokraterna
Peter Eriksson
språkrör Miljöpartiet
Maria Wetterstrand
språkrör Miljöpartiet
Lars Ohly
partiledare Vänsterpartiet