Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
DN Debatt

”Vi vill skrota Fas 3 och låta privata förmedlare fixa jobb”

Statliga Arbetsförmedlingen klarar inte att lotsa de arbetssökande rätt, menar Annie Lööf.
Statliga Arbetsförmedlingen klarar inte att lotsa de arbetssökande rätt, menar Annie Lööf. Foto: Bertil Enevåg Ericson / TT

Misslyckade åtgärder. S laddar nu för en enorm utbyggnad av åtgärdsprogram för arbetslösa. I C tror vi inte på konstgjorda jobb. Vi vill bygga ut lärlingsutbildningar och införa jobbfixarpeng där arbetssökande kan använda valfri arbetsförmedlare. Vi ser också att Fas 3 inte leder till de resultat vi önskar, skriver Annie Lööf.

På tisdag har Centerpartiet sitt ekonomiska seminarium i Almedalen. Vi presenterar en rapport om hur färre AMS-åtgärder och fler satsningar på småföretagen kan skapa fler jobb och minska utanförskapet som klyver Sverige.

Vårt land har klarat sig väl genom flera år av global kris. Vi har kunnat skapa nya jobb och satsa på välfärden i en tid då andra skurit ner och minskat sysselsättningen. Men krisen har drabbat oss ojämnt. Det är däremot inte Socialdemokraternas åtgärdslösningar eller Fas 3 som kan minska utanförskapet. Vi behöver i stället minska på åtgärdspolitiken.

Det finns områden i Sverige som lämnats efter, det handlar om delar av landsbygden men även förorter till våra städer. Det finns inget ödesbestämt över utanförskapet. I toppen av kommunernas tillväxtrankning finns till exempel landsbygdskommunerna Gällivare, Åre och Båstad där tillväxten ökar snabbast i landet. Både landsbygden och kranskommunerna kring våra städer har alla möjligheter att blomstra.

En skattning som analysföretaget WSP har gjort visar att det finns en realistisk potential att minska utanförskapet med sammanlagt 240 000 personer i Sverige när vi jämför de kommuner där utanförskapet är som lägst. Det går att minska utanförskapet med nästan 800 personer i exempelvis Burlöv och med över 1 300 i Piteå och över 5 000 personer i Västerås.

Men det är inte åtgärds- och platspolitiken som kan vända utvecklingen i utsatta områden. De flesta åtgärder som vi årligen satsar mångmiljardbelopp på har tyvärr varit ineffektiva jämfört med en rak satsning på riktiga jobb. Räddningen under krisen har inte varit åtgärderna, utan sänkta skatter på jobb och företagande som ökat sysselsättningen med drygt 250 000 personer.

Socialdemokraterna laddar nu för en enorm utbyggnad av åtgärdsprogrammen som ska sysselsätta arbetslösa på konstgjord väg, finansierat med skattehöjningar på jobb och företag. Göran Perssons utskällda 100-dagars garanti har döpts om till 90-dagarsgaranti, och Perssons plusjobb har döpts om till extrajobb.

I Centerpartiet tror vi inte på konstgjorda jobb. Vi vill se riktiga jobb och vi vägrar tro att det finns människor som inte duger till något. Vi ser med oro på en arbetsmarknad som stänger ute människor som inte är perfekta, som har en funktionsnedsättning, sjukdom eller på annat sätt avviker från den högpresterande normen.

Särskilt måste vi nå de unga människor, ofta unga män, som saknas i statistiken, som aldrig satt sin fot på arbetsförmedlingen och som ofta saknar gymnasieutbildning. Vi vet väldigt lite om dem, hur de försörjer sig, var de befinner sig eller hur de mår. Nationalekonomerna kallar dem NEET (Not in Employment, Education or Training). De passar inte in i gruppen sysselsatta, arbetslösa, i åtgärder eller studier. I SCB:s statistik om sysselsättningen kallas de bara ”övriga”. Det är inte genom program på Arbetsförmedlingen vi kan nå dessa. Vi måste i stället sänka trösklarna på arbetsmarknaden och erbjuda ett utbildningssystem som premierar såväl praktiska som teoretiska kunskaper.

Därför vill vi inleda en bantning av åtgärdspolitiken till förmån för andra lösningar.

1 Minska utanförskapet för unga NEET-personer och inför lärlingslön. Nästan 10 procent av de unga i åldern 16–25 år varken arbetar eller studerar. Vi behöver granska den verktygslåda vi arbetat med hittills och fråga oss hur vi kan sänka trösklar för dessa unga att komma in till studier och jobb. Vi vill satsa på lokalt uppsökande verksamhet samt använda folkhögskolan som en aktör för att klara av gymnasieutbildningen. Därtill måste vi bygga ut riktiga lärlingsutbildningar med en betald lärlingslön, likt det tyska och det österrikiska systemet. Det skulle motivera unga att lära på jobbet samtidigt som det skapar drivkrafter för företagen att anställa lärlingar. Vi måste också förändra turordningsreglerna så att unga får samma chans till jobben.

2 Ersätt ineffektiva åtgärder. Stora delar av åtgärdspolitiken fungerar inte. Riksrevisionen har riktat kritik mot etableringslotsarna och etableringsreformen som ineffektiv. Vi kan se att Fas 3 inte leder till de resultat vi önskar. Nu krävs insatser som gör att även de som står långt ifrån arbetsmarknaden slussas till riktiga jobb. I ett första steg bör etableringslotsarnas uppdrag renodlas till att hjälpa nyanlända till jobb. Dessutom behöver vi släppa in organisationer som bemanningsföretag, som arbetar med matchning, bemanning och rekrytering. I dag ges 120 000 kronor per tvåårig anvisning i Fas 3, dessa resurser kan i stället användas för de aktörer som finner nya vägar till varaktiga jobb, på den ordinarie arbetsmarknaden.

3Banta åtgärderna på Arbetsförmedlingen. Redan nu kan åtgärderna på Arbetsförmedlingen bantas med cirka 3 miljarder. Det kan göras bland annat genom att korta tiderna inom de förberedande insatserna, som i dag kan pågå i ett halvår, och skala ner de arbetsmarknadsutbildningar som ger mest inlåsningseffekter, till förmån för breddade yrkesintroduktionsanställningar, så kallade YA-jobb, och platser i det ordinarie utbildningssystemet. I dag satsas stora resurser på arbetsmarknadspolitiska åtgärder som inte leder till varaktiga jobb. Samtidigt är trösklarna till arbetsmarknaden och kostnaderna för att anställa fortfarande alltför höga. Vi vill fortsätta sänka kostnaderna för att anställa unga under 23 år.

4 Inför jobbfixarpeng och bredda YA-jobben. I stället för dagens statliga arbetsförmedling vill vi införa en jobbfixarpeng där den som söker arbete kan vända sig till valfri arbetsförmedlare. De fristående arbetsförmedlarna erhåller en peng när de tar sig an en jobbsökande, men merparten av jobbfixarpengen betalas till förmedlaren när den arbetslösa fått varaktigt jobb i 1–2 år. Detta ger garanterat fler jobb per satsad krona. Dessutom vill vi bredda YA-jobben så att de även omfattar långtidsarbetslösa, och på sikt nyanlända och småföretag utan kollektivavtal - som skapar fyra av fem nya jobb i Sverige i dag.

Detta är raka motsatsen till den cementering av platspolitiken som Socialdemokraterna föreslår med 90-dagars åtgärdsgaranti och ”extrajobb” i offentlig sektor. I stället för att fokusera på hur jobb ska skapas bjuder Stefan Löfven i dag in ”den nya Karl Marx” Thomas Piketty till sitt ekonomiska seminarium för att lyssna till vidlyftiga teorier som endast innebär färre företag, färre jobb och högre skatter.

Det är skillnad på jobbpolitik och jobbretorik. Vårt mål är inte att arbetslösheten sjunker på papper, utan att fler människor faktiskt får ett riktigt jobb att gå till.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.