”Vi vill stärka Europas röst som fredsunion i världen”

  • Skriv ut
  • Öka textstorlekMinska textstorlek
  • Rätta artikeln

Läsarreaktioner

I korthet:

• Tillsammans ger Sverige, Polen, Italien och Spanien sina respektive utrikespolitiska forskningsinstitut i uppdrag att till nästa vår ta fram ett första utkast till en genomgripande europeisk utrikespolitisk strategi som kan ligga till grund för ett fortsatt arbete som involverar de europeiska institutionerna och samtliga medlemsstater.

• Frågor som ställs är: Vilka är de principer som ska försvaras? Vilka är de intressen som ska värnas? Hur ska man möta de globala utmaningar som endast kan hanteras i bred samverkan med andra?

Helhetsgrepp på Europa. I dag startar Sverige ihop med Polen, Italien och Spanien ett arbete med att utforma en global strategi för Europa. Vi ger våra utrikespolitiska forsknings­institut i uppdrag att ta fram ett första utkast. Världen förändras snabbt och vi behöver gå bortom ett ensidigt fokus på säkerhetshot för att också se vårt globala ansvar, skriver Carl Bildt.

Helhetsgrepp på Europa. I dag startar Sverige ihop med Polen, Italien och Spanien ett arbete med att utforma en global strategi för Europa. Vi ger våra utrikespolitiska forsknings­institut i uppdrag att ta fram ett första utkast. Världen förändras snabbt och vi behöver gå bortom ett ensidigt fokus på säkerhetshot för att också se vårt globala ansvar, skriver Carl Bildt.

Att Europa just nu brottas med sina egna problem och utmaningar är vare sig nytt eller unikt.

Den gyllene epoken tog brutalt slut sommaren 1914. Två förödande krig spred sig över världen i dess helhet och lämnade efter sig ett Europa som var sargat, splittrat och söndrat.

Annons:

Egentligen var det först 1989 som arbetet med att åter bringa Europa samman kunde börja på allvar. Försoning i västra Europa genom dåvarande EEC hade lagt en god grund, och de två decennier som kom att följa murens fall blev Europas bästa sedan utomordentligt länge.

Och det var goda decennier för världen i dess helhet. Det liberala systemskiftet öppnade länder och ekonomier – med giganterna Kina och Indien i täten – på ett sätt som lyfte hundratals miljoner människor ur fattigdom och akut nöd.

Globaliseringen skapade nya möjligheter för alla de som hade viljan och förmågan att öppna upp sina samhällen och ekonomier. Pyongyang, Harare och Havanna tillhörde inte dessa.

Jag tror att det var mänsklighetens två bästa decennier i dessa avseenden någonsin. Aldrig har så många på så kort tid fått det så mycket bättre. Och det gällde också Europa. Tio nationer med cirka 100 miljoner människor kunde i frihet återvända till det europeiska samarbetet.

EU med sin gemensamma marknad är i dag världens största integrerade ekonomi. Dess globala handel med varor är större än Nordamerikas och Östasiens tagna tillsammans, och dess handel med tjänster större än hela den övriga världens. Men att på den gemensamma marknadens grund bygga en fullt fungerande ekonomisk och monetär union har visat sig svårare än vad många insett. Assar Lindbeck har på denna sida väl beskrivit utmaningarna.

Delvis har de med ländernas bristande insikt om globaliseringens krav och möjligheter att göra, men delvis med bristande respekt för samarbetets krav.

Steg för steg byggs nu nya institutioner för att ge den ekonomiska och monetära unionen ny stadga. Svårigheterna är påtagliga, men det är uppenbart att en stabil euro och en framgångsrik eurozon ligger i Sveriges intresse.

Med lite olika förtecken får vi också en ny diskussion om det europeiska samarbetets framtida utformning. Och det finns det all anledning att välkomna. Samarbetet behöver ständigt vitaliseras inte minst av en öppen debatt.

På sina håll talas ambitiöst om att bygga vad man kallar en politisk union, även om det är högst oklart vad som menas med detta. Vissa av mina kollegor vill diskutera nya institutionella förändringar. I Storbritannien sker en genomgång av samarbetet från andra utgångspunkter.

Men allt detta måste kombineras med en framåtsyftande global strategi för Europa. Att toppmöte efter toppmöte nu ägnas de egna prob­lemen är ofrånkomligt, men vi får inte glömma vårt ansvar och våra möjligheter i en värld som förändras rasande snabbt.

Vilket Europa vi kommer att ha om tio, tjugo eller trettio år avgörs naturligtvis till betydande del hur vi hanterar våra interna europeiska utmaningar. Men lika viktigt kommer det att vara vad som händer i omvärlden, och vad vi kan göra för att påverka utvecklingen.

Vår framtida välfärd är direkt och omedelbart en funktion av vår ställning i en allt mer globaliserad ekonomi, och vår framtida säkerhet en funktion inte bara av integrationen i Europa utan också vår möjlighet att medverka till fred, frihet och försoning i olika delar av världen.

I Bryssel i dag startar Sverige därför ihop med Polen, Italien och Spanien ett arbete med att utforma en global strategi för Europa.

Vi representerar fyra länder som kommit in i unionen vid olika tillfällen och med olika erfarenheter och perspektiv. Vi representerar norr och syd, öst och väst, nya och gamla medlemsstater. Vad som förenar oss är en stark tro på Europa, och på behovet av en sammanhållen och kraftfull europeisk utrikespolitik.

Tillsammans ger vi nu de utrikespolitiska forskningsinstituten i våra fyra länder – i Sverige handlar det om Utrikespolitiska institutet – i uppdrag att till nästa vår ta fram ett första utkast till en genomgripande europeisk utrikespolitisk strategi som sedan kan ligga till grund för ett fortsatt arbete som fullt ut involverar de europeiska institutionerna och samtliga medlemsstater.

Det finns redan en så kallad europeisk säkerhetsstrategi från 2003, som sedan uppdaterades 2008. Men EU och världen har förändrats. Vi måste blicka framåt. Vi måste gå bortom ett ensidigt fokus på säkerhetshot för att också se på vårt globala ansvar och våra möjligheter. Och vi måste med detta som utgångspunkt också säkerställa att vi verkligen utnyttjar alla de möjligheter för gemensamt europeisk agerande som Lissabonfördraget och den nya europeiska utrikestjänsten har utrustat oss med.

Vårt uppdrag till de fyra tankesmedjorna är därför unikt ambitiöst: Det handlar för första gången om att börja ta ett helhetsgrepp på hur Europa och den Europeiska unionen ska förhålla sig till resten av världen. Vilka är de principer som ska försvaras? Vilka är de intressen som ska värnas? Och hur ska vi verka för att möta de globala utmaningar som endast kan hanteras i bred samverkan med andra?

Få saker har gjort ett så starkt intryck på mig under olika resor som efterfrågan på Europa runt om i världen. Man lyssnar på Europas erfarenheter, efterlyser Europas röst och söker Europas ledarskap. I en allt mer mångfasetterad värld är detta allt mer påtagligt.

Europa måste nu ha viljan och förmågan att leva upp till förväntningarna. Vad enskilda stater kan göra kan vara viktigt, men kan självfallet aldrig nå upp till det som vi bara kan göra gemensamt.

Tillsammans vill vi fyra utrikesministrar nu ge ny kraft åt Europa som en freds- och frihetsunion i en värld som också mitt uppe i dessa krisernas dagar efterfrågar vår röst och vårt ledarskap.

 

Carl Bildt (M)
utrikesminister

0 . Per sida:

(Vad ar Twingly?)

Visar 1-10 (av totalt 1).

Andra har läst

Mer från förstasidan

rysk_500
Foto:AP

 Förslag i duman: Privatarmé ska slåss för ryska värderingar.

loverboy_500
Foto:Polisen

 De är unga, fattiga och kära. Många kvinnor offer för ”loverboysyndrom”. 143  26 tweets  117 rekommendationer  0 rekommendationer

Annons:
löfven
Foto:Roger Vikström/TT
vespapuff
Foto:Alamy

 Klassisk vespatur hotad. Skynda dig om du vill åka som Gregory Peck och Audrey Hepburn gjorde i filmen ”Prinsessa på vift”.

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Spara 498 kr!

 Läs DN digitalt – var, när och hur du vill.

Läs dagens tidning

 Ny form. Nu är det lättare att läsa tidningen digitalt!
Annons:

DN PÅ AGENDAN

Annons:
Annons:
Annons: