DN Debatt

”Vi vill stärka läraryrket med en ny kompetensförsäkring”

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Nytt skolförslag från S. Staten behöver ta mer ansvar för att vända den negativa trenden i skolan. Vår politik är inriktad på att stärka läraryrket. Vi vill bland annat investera 400 miljoner i en kompetensförsäkring och höja kraven i utbildningen. Men vi vill också minska klasserna i de lägsta årskurserna, skriver Stefan Löfven.

Uppgiften att utbilda våra barn är central i samhället. Vi lägger våra barns framtid i lärarnas händer, och ber dem att ge eleverna möjligheten att bli kunnigare och mer begåvade än vad vi någonsin varit. Det är ett stort uppdrag, värt respekt.

Lärarna ges i dag inte tillräckligt bra förutsättningar för sitt viktiga uppdrag och läget i skolan är mycket allvarligt. Skolresultaten sjunker och klyftorna i skolan ökar. Pisaundersökningen visade att svensk skola rasar snabbast av alla OECD-länder och att likvärdigheten försämrats kraftigt. Det är dags att sätta skolan på rätt kurs.

Den moderatledda regeringen har struntat i att göra vad som krävs för att vända den negativa trenden. Statministern har låst sig vid att skolan inte behöver mer resurser. Det är helt fel. Om vi ska lyckas vända den negativa utvecklingen i skolan så måste skolan tillföras mer resurser här och nu. Skolan tål inte fler skattesänkningar.

Forskningen kan inte vara tydligare: lärarna är skolans viktigaste resurs. Det finns inget viktigare för en elevs resultat än att möta skickliga och engagerade lärare. Framtidens skola ska utformas utifrån denna insikt. Socialdemokraternas skolpolitik är därför inriktad på att stärka lärarna i sin profession samtidigt som vi ska öka jämlikheten och stoppa vinstjakten i skolan. Så kan vi höja varje elevs kunskapsresultat.

Vi ser arbetet med att höja förtroendet för skolan och för lärarna som ett av våra viktigaste uppdrag som politiskt parti. I Finland har den kommunala skolan en mycket hög tillit och mycket höga resultat i en jämlik skola. Det förklarar en stor del av deras framgång. Vårt mål är att rektorer och lärare ska känna att samhället har tillit till deras kompetens. Politiken ska skapa förutsättningarna för lärarna att göra ett bra jobb – men inte bestämma hur det ska utföras. Det är lärarna som är proffs på undervisning.

Staten behöver nu ta ett större ansvar. Staten behöver tillföra mer resurser till skolan för mindre klasser och fler speciallärare, till lärarutbildningen, och till högre lön, fler karriärvägar och till bättre kompetensutveckling för lärare. Den möjligheten har staten redan i dag – men den borgerliga regeringen har inte valt att göra det utan i stället konsekvent fokuserat på att sänka skatten.

Vår skolpolitik är inriktad på att stärka läraryrket och dessa sju områden är då centrala:

1 Nationell samling för läraryrket. Vi har bjudit in till en nationell samling för läraryrket och denna samling tänker vi fullfölja i regeringsställning. Genom ett nära samarbete med involverade skolparter och över partigränserna vill vi gemensamt ta fram en långsiktig färdplan för att stärka läraryrket.

2 Kompetensförsäkring för lärare. Vi vill se en professionalisering av läraryrket med lärare som har rätt till kontinuerlig och systematisk kompetensutveckling. Därför vill vi investera 400 miljoner kronor i en kompetensförsäkring för lärare. Dessa nya medel ska vara en bottenplatta finansierad av staten. Vi kommer att inleda samtal med skolans huvudmän och lärarnas fackliga organisationer kring hur denna bottenplatta kan byggas på för att lärarnas kompetensutveckling ska stärkas från såväl nationell som lokal nivå.

En prioriterad del av lärares kompetensutveckling är också att ge förutsättningar för utbyte lärarna emellan. När skickliga lärare lär av varandra utvecklas både den enskilda läraren och skolan som helhet. Det måste bli ett slut på ensamarbetet. Dessutom ska skolans verksamhet alltid utgå från forskning och beprövad erfarenhet och därför vill vi höja anslagen till den utbildningsvetenskapliga forskningen.

3 Högre kvalitet och krav i lärarutbildningen. För att nå ökande kunskapsresultat i den svenska skolan krävs att många ambitiösa och duktiga studenter väljer att utbilda sig till lärare. Söktrycket på lärarutbildningen är i dag för lågt, bara 1,4 sökande per plats, och vi riskerar en lärarkris. Vi vill höja kvaliteten men också kraven i lärarutbildningen. Vi föreslår därför mer resurser till lärarutbildningen och att lärosätena använder dessa för mer lärarledd undervisningstid med syftet att höja lärarstudenternas nedlagda studietimmar till 40 timmar i veckan.

En höjd utbildningskvalitet för lärarstudenterna kommer att förbereda studenterna bättre för yrkeslivet samtidigt som utbildningens attraktivitet höjs.

4 Högre lön och bättre arbetsvillkor. För att höja läraryrkets attraktivitet och status vill vi också höja lärarnas löner och förbättra deras arbetsvillkor. Det ska löna sig att utbilda sig till och arbeta som lärare, och det ska finnas fler karriärvägar för lärare så att lärare kan höja sin lön genom höga prestationer. För att attrahera de bästa lärarna till skolor med de tuffaste förutsättningarna vill vi också att de lärare som tar på sig ett större ansvar för elevernas utveckling ska få högre lön.

5 Minskad administration. Lärarnas byråkratiska börda ska minska så att lärare får mer tid till att utveckla undervisningen. Delar av de dokumentationskrav som införts ska tas bort och lärarna ska ges större möjlighet att utforma sin uppföljning på det sätt som bäst passar deras elever. Vi vill ta bort lagkravet på individuella utvecklingsplaner och samtidigt förenkla regelverket kring de skriftliga åtgärdsprogrammen.

6 Starka pedagogiska ledare. Rektorerna måste ges tillräckliga förutsättningar för att kunna göra ett bra jobb, och först och främst det centrala uppdraget som pedagogiska ledare. Vi vill stärka Sveriges rektorer så att de kan utvecklas i sin roll som pedagogiska ledare, utveckla undervisningen på skolan och ge lärarna stöd i sitt dagliga arbete.

7 Mindre klasser och fler speciallärare. En avgörande faktor är även att alla lärare ges förutsättningar att hinna med alla elever, såväl de elever som har det tufft och behöver mer stöd som de elever som är i behov av mer stimulans. Redan i år föreslår vi därför att 2,5 miljarder kronor investeras i mindre klasser de första åren i skolan och i fler speciallärare som tidigt kan ge eleverna det stöd de behöver.

I stället för att ständigt prioritera skattesänkningar före skolan och träta om huvudmannaskapet borde regeringen här och nu investera i lärarna och mindre klasser. I regeringen senaste budget satsade de 20 gånger mer på skattesänkningar än på skolan, och redan nu har de sagt blankt nej till statligt stöd för mindre klasser. Det är fel väg för Sverige. Vi socialdemokrater känner tillit till den svenska lärarkåren, och när vi lägger våra barns framtid i lärarnas händer ska vi också ge dem resurserna och verktygen för att lyckas.