”Viktiga kunskaper offras i det finländska skolmiraklet”

  • Skriv ut
  • Öka textstorlekMinska textstorlek
  • Rätta artikeln

Läsarreaktioner

Hård centralstyrning. Skolan i Finland ses ofta som föredöme när det gäller till exempel matematik. Men det finns olika sätt att mäta kunskap och den finländska framgångssagan är inte entydig. Det är långt ifrån säkert vilka kunskaper som är mest önskvärda, skriver skol­forskaren Gabriel H Sahlgren.

Hård centralstyrning. Skolan i Finland ses ofta som föredöme när det gäller till exempel matematik. Men det finns olika sätt att mäta kunskap och den finländska framgångssagan är inte entydig. Det är långt ifrån säkert vilka kunskaper som är mest önskvärda, skriver skol­forskaren Gabriel H Sahlgren.

I den svenska skoldebatten presenteras Finland oftast som en framgångssaga. I DN (15/2) skrev exempelvis idéhistorikern Sven-Eric Liedman att han ”har skådat ljuset” i det finländska utbildningssystemet. Generellt har forskare och politiker över hela världen förundrats över Finlands skolmirakel.

Detta är förståeligt när man tittar på landets utmärkta resultat i PISA, ett internationellt prov med betoning på kunskaper som är viktiga i det vuxna vardagslivet. Men Pisa är inte allt. I diskussionen kring Sveriges kunskapsfall nämns exempelvis även TIMSS, ett mer traditionellt läroplansbaserat prov. Intressant nog diskuteras dock aldrig finländska elevers TIMSS-resultat i debatten.

Annons:

Detta kan bero på att Finland bara har deltagit i TIMSS 1999 då landet hamnade på fjortonde plats i matematik för högstadieelever, med lösningsfrekvenser i algebra under snittet. Detta var ett år innan landets fjärdeplats i Pisa 2000 och fyra år innan andraplatsen i Pisa 2003. Att Finland gick från ganska bra till världsledande inom den tidsramen är inte troligt.

Förklaringen till diskrepansen måste därför sökas på annat håll. Visserligen var finländska elever i snitt något yngre och gick i en lägre årskurs än många andra länders elever i TIMSS 1999. Men detta förklarar inte allt. Finlands experter godkände nämligen 83 procent av frågorna och undersökningar visar att landets elever inte hade presterat bättre om bara dessa frågor hade ingått i provet.

Analyser betonar i stället att Finlands läroplan helt enkelt fokuserar mer på den vardagliga matematik som Pisa mäter. Mycket riktigt presterade finländska elever relativt svagt även i den lilla algebra som förekom i Pisa 2003. ­Absolut bäst var de på diagramuppgifter som inte krävde mycket räkning alls, vilket också gällde i TIMSS 1999. Till saken hör även att miniräknare var otillåtna i TIMSS det året, vilket aldrig varit fallet i Pisa. Detta ger en mer sober bild av finländska elevers matematikkunskaper.

Andra mått pekar i samma riktning. Samtidigt som Pisa-miraklet pågått har gränsen för godkänt i den finländska studentexamen sänkts radikalt för att inte alltför många elever ska underkännas i matematik. Vissa år har det varit tillräckligt med 6 poäng av 60 möjliga för att nå godkänt, vilket indikerar att betygsinflation också existerar i Finland. Dessutom visar resultat från ett diagnostiskt prov – som liknar TIMSS mer än Pisa – att niondeklassares baskunskaper i matematik sjönk ganska kraftigt mellan 1981 och 2003.

Detta har inte gått obemärkt förbi. I ett tidningsupprop från 2005 menade över 200 finländska professorer och högskolelärare i matematik att PISA inte är en bra värdemätare för kunskaper som lägger grunden för högre studier i matematikintensiva ämnen. I en tidningsartikel samma år undrade också två lektorer om Finlands Pisa-resultat är en pyrrhusseger eftersom väldigt viktiga kunskaper verkar ha offrats på vägen dit.

Självklart har Finlands skolsystem många bra egenskaper. Dock indikerar dessa orosmoln att man inte bör stirra sig blind på ett enda kvalitetsmått. Den centraliserade finländska läro­planen premierar klart vissa kunskaper över andra, men samtidigt är det långt ifrån säkert vilka kunskaper som är mest önskvärda.

Att centralstyrning inom skolan kan vara skadlig illustreras även av 1994 års svenska läroplan, som reducerade lärarens roll i klassrummet till förmån för elevens eget arbete. Forskningen tyder tyvärr på att detta påverkar resultaten negativt. Intressant nog sveptes även Norge – men inte Finland – med i denna förändring, vilket troligtvis har bidragit till att landet har fallit kraftigt i TIMSS precis som Sverige. Märk väl att Norges fall har skett utan vare sig vinstintressen eller utökade möjligheter till skolval.

Detta är ytterst relevant för den svenska skolans framtid. Kompromisser gällande hur och vad elever ska lära sig, samt i vilken ordning och takt, är oundvikliga. Men fördelen med ett system som tillåter mångfald och valfrihet är att skolor, lärare och föräldrar till viss del påverkar dessa kompromisser – massans vishet är ofta att föredra framför experters toppstyrning.

Mångfald och valfrihet gör det självklart speciellt viktigt att veta hur eleverna presterar så att skolor kan jämföras. Reformer som gör betygen likvärdiga är därför akuta. Samtidigt är det inte säkert att alla elever bör tvingas studera enligt samma läroplan. Exempelvis borde svenska skolor kanske kunna erbjuda andra länders läroplaner och kunskapskontroller en masse om de så önskar. Genom att också tillåta gymnasie- och högskolor att själva avgöra hur de antar elever skulle detta leda till sund konkurrens mellan olika system, samt tillåta en mer anpassad utbildning för eleverna.

För att svenskt skolval ska fungera väl behövs det ett generellt systemskifte som transformerar incitamentsstrukturerna i skolan. Att i stället gå i andra riktningen och inskränka skolvalet för nya toppstyrda språng riskerar inte bara att generera ytterligare försämringar, utan också ett mer stelbent skolsystem i vilket viktiga kunskaper offras på ett centraliserat altare. Framgångarna till trots är Finland till viss del ett exempel på detta.

Gabriel H Sahlgren, Forskare vid Institute of Economic Affairs i London

0 . Per sida:

(Vad ar Twingly?)

Visar 1-10 (av totalt 1).

Andra har läst

Mer från förstasidan

grafik_500
Grafik:Jonas Backlund, Johan Andersson

 Grafik: Så söker försvaret. ”Står sig slätt mot främmande makt.” 11  8 tweets  3 rekommendationer  0 rekommendationer

 Ubåtsjakt fortsätter med full styrka. Sökande inne på dag fem.

 Kunde ha använts till ubåtsjakt. Flygvapnets trotjänare står i stället på utställning i Göteborg. 2196  68 tweets  2128 rekommendationer  0 rekommendationer

helikopter_144102
Foto:Jonas Lindstedt

 ”Vi saknar förmågan." Marinchefen till DN om helikopterkapaciteten. 11  6 tweets  5 rekommendationer  0 rekommendationer

Författare om likheterna mellan Stalin och Putin

 Rysk författare: Putin är rätt man att dra upp Ryssland ur ruinerna.

ubatsbild-500
Foto:Försvarsmakten

 ”Skulle varit tydligare.” Anders Grenstad till DN om felaktiga uppgifterna.

 ”Det var helt klart en ubåt.” Ögonvitttnet till Aftonbladet. 9  1 tweets  8 rekommendationer  0 rekommendationer

 DN:s huvudledare: Alarmismen bör ha rimliga proportioner. 37  15 tweets  22 rekommendationer  0 rekommendationer

ubatsbild-144
Foto:Privat

 Bilden fick sin förklaring. ”Helt klart jag som är ute och kör på bilden.” 1022  51 tweets  971 rekommendationer  0 rekommendationer

 Mystisk man i skärgården. Mannen misstänktes ha koppling till den pågående ubåtsjakten. 62  8 tweets  52 rekommendationer  2 rekommendationer

vadande_144102
Foto:Privat
Annons:

 Anställd på Kriminalvården. Delade nazistiska inlägg på sin Facebooksida.

facebook_144102
Foto:Alamy

 ”Kollektivtrafiken ett sexistiskt galleri”. Se planschen som ersatte Kvinnolobbyns kampanj. 615  240 tweets  373 rekommendationer  2 rekommendationer

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Spara 498 kr!

 Läs DN digitalt – var, när och hur du vill.

Läs dagens tidning

 Ny form. Nu är det lättare att läsa tidningen digitalt!
Annons:

DN PÅ AGENDAN

Annons:
Annons:
Annons: