Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

DN Debatt

”Viktigt att utreda Sveriges export av försvarsmateriel”

Kompetensen måste bibehållas. En diskussion om de regler som ska gälla för den svenska exporten av försvarsmateriel är viktig. Därför välkomnar ISP den utredning som regeringen nu tillsätter för att se över krigsmateriellagen från 1993. Dagens gränsöverskridande hot och utmaningar ställer nya krav på gränsövervakning, räddningstjänst, miljöövervakning och internationell säkerhet. Sverige har en betydande försvarsindustri och ett uttalat intresse av att bevara sin kompetens, skriver Andreas Ekman Duse.

Den svenska exporten av försvarsmateriel hamnar regelbundet i fokus. Diskussionen kan handla om exporten rent generellt eller mer specifikt om vissa länder. Det är viktigt att diskutera dessa frågor. Men det är också viktigt att i den diskussionen understryka att Sverige har en ansvarsfull exportkontroll. Villkoren för denna har lagts fast av Sveriges riksdag. Exporten är till stöd för Sveriges försvar och säkerhet. Det är motivet för export av till exempel flygburna luftövervakningssystem till länder på Arabiska halvön.

Ett mindre antal stora affärer dominerar. ISP kan i dag redovisa hur den svenska exporten av försvarsmateriel utvecklats. Exporten uppgick 2011 till 13,9 miljarder kr, vilket är en i stort sett oförändrad nivå jämfört med 2010. De 10 största köparländerna tar då emot inte mindre än 82 procent av den samlade exporten. I likhet med tidigare år är det också ett fåtal stora affärer som dominerar. 2011 handlar det om export av Jas 39 Gripen till Thailand och det flygburna övervakningssystemet Erieye till Förenade Arabemiraten, Saudiarabien och Pakistan. Vad gäller traditionella samarbetsländer kan konstateras att exporten till Storbritannien, USA och Nederländerna varit fortsatt omfattande. Även till Indien och Sydafrika har exporten varit stor. Här handlar det om följdleveranser till tidigare exporterad armémateriel respektive Jas 39 Gripen.

Begränsad export till Nordafrika. Försvarsmaterielexporten till Nordafrika och Mellanöstern har uppmärksammats i den svenska debatten. Rent generellt kan konstateras att denna 2011 var mycket begränsad med undantag av exporten till Förenade Arabemiraten och Saudiarabien enligt ovan. Till flertalet länder i regionen har över huvud taget ingen export skett. Ett undantag är Algeriet, dit kamouflageutrustning exporterats. Därtill kommer smärre följdleveranser till några andra länder i regionen.

Vikten av försvarsindustriell kompetens. Vid en diskussion av den svenska exporten är det angeläget att ta som utgångspunkt de av riksdagen fastlagda riktlinjerna. Export kan således beviljas om det finns försvars- eller säkerhetspolitiska skäl som talar för och den inte strider mot svensk utrikespolitik. Många gånger kan det finnas skäl både för och emot en viss export. ISP:s uppgift är då att göra en totalbedömning av ärendet. I fall där systemet har stor betydelse för det svenska försvaret såsom Jas 39 Gripen och Erieye väger de försvarspolitiska skälen särskilt tunga. Även om den svenska försvarsmaktens beställningar minskat så finns ett uttalat intresse från regeringen att bevara kompetensen på vissa nyckelområden.

I sammanhanget är det viktigt att uppmärksamma att den svenska försvarsmaktens materielförsörjning bygger på leveranssäkerhet. Ska vi kunna köpa från ”hyllan” måste vi vara garanterade att i ett skarpt läge kunna påräkna leverans av reservdelar etcetera. Köpare av svensk försvarsmateriel ställer motsvarande krav. Har en stat valt att köpa ett svenskt system, ska denna kunna påräkna fortsatta leveranser av reservdelar och ammunition. Då ett systems livslängd kan vara uppåt 30 år, är det ytterst angeläget att vi på ISP gör grundliga analyser av nya köparländer och nya systemleveranser. Följdleveranser utgör i dag en stor del av den svenska exporten.

Global dimension. Vidare ska understrykas att Sveriges säkerhet i dag har en global dimension; svenska insatser mot pirater inom ramen för EU:s operation Atalanta, Libyen-insatsen och den svenska truppstyrkan i Afghanistan är påtagliga exempel. Det är till exempel ett svenskt säkerhetspolitiskt intresse att bidra till att hålla de internationella handelsvägarna öppna – till exempel Adenviken, Malacca- och Hormuz­sunden. Dagens gränsöverskridande hot ställer nya krav på gränsövervakning, räddningstjänst och miljöövervakning. Insatser mot pirater, terrorism eller organiserad brottslighet ökar samhällets behov av utrustning såsom flygburen spaningsradar (Erieye) och små snabba farkoster för kustnära operationer.

Folkrättsligt har varje land också ett ansvar att ha kontroll över det egna territoriet. Det är i det perspektivet man ska se exporten av flygburna luftövervakningssystem och/eller marin utrustning till länder, som brister i sin respekt för mänskliga rättigheter. Men den materiel som exporteras till sådana länder är inte av den karaktären att den kan användas för att kränka mänskliga rättigheter. MR-situationen (mänskliga rättigheter) i ett potentiellt köparland är alltid en central faktor i ISP:s tillståndsprövning.

Det förekommer ibland uppgifter att svenska vapen kommit på avvägar och dyker upp i olika konflikter. Det har ibland visat sig vara riktigt. ISP:s analys ger emellertid klart besked att det då genomgående handlar om vapen som licenstillverkats eller exporterats innan vi fick nuvarande skärpta krigsmateriellag 1993.

Unik transparens och god förankring. Sveriges exportkontroll är ansvarsfull och fast förankrad i riksdagen. Krigsmateriellagen från 1993 är så utformad att hänsyn kan tas till förändringar i svensk försvars-, säkerhets- och utrikespolitik. En förändrad syn på försvars- och säkerhetspolitiken har redovisats ovan. Men även utrikespolitiken utvecklas. Ett exempel är Sveriges politik för global utveckling. I dag är denna en central faktor när vi bedömer eventuella nya systemleveranser.

Utvecklingen av praxis diskuteras kontinuerligt i Exportkontrollrådet, där samtliga riksdagspartier är representerade. Exportutvecklingen redovisas också till riksdagen i regeringens årliga skrivelse om strategisk exportkontroll. Detta ger en internationellt sett unik parlamentarisk inblick i den svenska försvarsmaterielexporten. Det ger legitimitet åt den förda politiken.

I det perspektivet välkomnar vi på ISP att regeringen nu ska tillsätta en utredning för att se över den svenska krigsmateriellagen. En diskussion om de regler som ska gälla för den svenska exporten av försvarsmateriel är mycket viktig. Det är angeläget att det finns förståelse för och fortsatt brett stöd i riksdagen för den svenska exportkontrollen.

Andreas Ekman Duse, generaldirektör ISP ­ – Inspektionen för strategiska produkter

Ett fåtal stora exportaffärer dominerar

De tio största exportdestina­tionerna för svensk försvars­­materiel var 2011:
1. Thailand (3.017 miljoner kr)
2. Saudiarabien (2.869 miljoner kr)
3. Indien (1.049 miljoner kr)
4. Pakistan (862 miljoner kr)
5. Storbritannien (753 miljoner kr)
6. USA (753 miljoner kr)
7. Nederländerna (563 miljoner kr)
8. Förenade Arabemiraten (526 miljoner kr)
9. Sydafrika (518 miljoner kr)
10. Kanada (428 miljoner kr)