På DN Debatt (4/6) skriver Aud Sjökvist, generaldirektör för Hälso– och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) om den nya patient­säkerhetslagen. Artikeln bygger på en del missförstånd och felaktigheter.

Varje år skadas omkring 100 000 ­patienter i svensk vård. Beräkningar visar att så många som 3 000 personer varje år avlider till följd av en undvikbar vårdskada. Bristande patientsäkerhet orsakar lidande för dem som drabbas och medför stora kostnader för samhället. Den nya patientsäkerhetslagen skapar förutsättningar för en säkrare vård.

En del av kritiken från Aud Sjökvist går ut på att regering och riksdag inte tagit del av HSAN:s kunskap. Kritiken är ­märklig. HSAN har haft en representant med i utredningen, de har lämnat remissvar på utredningen och deras svar har varit ett av underlagen i beredningen av lagförslaget. Och som Sjökvist själv skriver så talade hon också vid Social­utskottets utfrågning i riksdagen om den nya lagen. HSAN har varit delaktiga i hela kedjan, från utredning till riksdagsbeslut.

Aud Sjökvist är också kritisk mot att det saknas möjlighet att överklaga beslut i klagomålsärenden. Det första att säga är att någon sådan rätt inte finns i nu gällande lagstiftning. Men i propositionen framgår tydligt att vi avser att snarast utreda hur en rätt att överklaga Socialstyrelsens beslut ska se ut. Vi gör klart att en sådan rätt bör träda i kraft i nära samband med att den nya lagen börjar gälla. Men eftersom Patientsäkerhetsutredningen inte la fram ett färdigt lagförslag så kan det inte ske vid exakt samma tidpunkt, 1 januari 2011. Vi ­arbetar nu med ett sådant förslag med m­ålet att det ska träda i kraft under nästa år.

Patienter som drabbas av en skada i vården uttrycker ofta en förståelse för att det kan bli fel. När det blir fel är det viktigt att någon tar på sig ansvaret och faktiskt ber patienten om ursäkt. Sjökvist hävdar i sin artikel att vi inte säger något om vem som ska be om ursäkt. Det är fel. Regeringen pekar mycket tydligt ut vårdgivaren som ansvarig. Vårdgivaren ska också ge patienten information om vad den avser att göra för att en liknande händelse inte ska inträffa igen. Vård­givaren ska ge patienten information om vilka möjligheter det finns till ersättning samt information om Socialstyrelsens och patientnämndernas verksamhet.

Hur patienter bemöts i vården är en mycket viktig fråga. Sveriges Kommuner och landsting har fått medel för att öka patientdeltagandet i patientsäkerhetsarbetet och för att ge patienter ett gott och respektfullt bemötande. Socialstyrelsen har i uppdrag att föreslå hur en Patienthandbok om patientsäkerhet ska se ut som ökar delaktigheten i den egna vården. Regeringen är mycket aktiv på området.

Vårdskador beror framför allt på brister i struktur och arbetsrutiner. Men det är också viktigt att snabbt identifiera risk­individer i vården. Därför ska vårdgivare framöver kontakta Socialstyrelsen om de har eller haft legitimerad hälso– och sjukvårdspersonal som kan antas utgöra en risk för patientsäkerheten. I dag kan dessa personer ”komma undan” genom att byta arbetsgivare. Riskindivider ska också i ökad omfattning få en treårig prövotid och under tiden till exempel följa en behandlingsplan mot missbruk. Den nya lagen gör det också lättare att återkalla legitimationen.

Göran Hägglund
socialminister (KD)