DN Debatt

”Viktigt för Sverige att Storbritannien stannar i EU”

För att hålla ihop ett EU med 28 medlemsstater behöver en utveckling tillåtas där olika konstellationer av stater deltar i olika samarbeten, som till exempel EMU och Schengen, skriver Magdalena Andersson.
För att hålla ihop ett EU med 28 medlemsstater behöver en utveckling tillåtas där olika konstellationer av stater deltar i olika samarbeten, som till exempel EMU och Schengen, skriver Magdalena Andersson. Foto: Roger Turesson

Brexit? Förslaget till uppgörelse mellan EU och Storbritannien är en bra bas inför förhandlingen då EU:s ledare möts denna vecka. Det är oerhört viktigt för Sverige att Storbritannien stannar i unionen och den svenska regeringen har arbetat mycket aktivt för att uppgörelsen ska möjliggöra detta, skriver finansminister Magdalena Andersson.

EU står just nu inför ett antal utmaningar. Arbetslösheten i Spanien låg i slutet av 2015 på över 20 procent. I Grekland är den högre. Enskilda länders problem med svag konkurrenskraft och ohållbara statsfinanser har blivit en angelägenhet för hela euroområdet – inte minst då det gäller just Grekland. Euroområdet kämpar fortfarande med skillnader i konkurrenskraft mellan länder och kvarvarande höga statsskuldsnivåer i flera medlemsstater. Det har också visat sig mycket svårt att förmå EU att gemensamt hantera flyktingkrisen.

I denna situation ska Storbritannien i år genomföra en omröstning om landets EU-medlemskap. För att bevara tilltron till unionen och dess förmåga att hantera de utmaningar den står inför är det av yttersta vikt att den förmår hålla ihop. Storbritannien är EU:s näst största ekonomi efter Tyskland och för Sverige är Storbritannien inte bara vårt fjärde största exportland utan också ett av de länder i världen där det bor flest svenskar.

Sverige och Storbritannien har i många avseenden en likartad syn på EU-samarbetet. Tillsammans med bland andra Storbritannien driver Sverige på EU i miljö- och klimatfrågor vilket bidrog till att ett nytt, ambitiöst klimatavtal kunde slutas i Paris. Tillsammans med Storbritannien arbetar vi för att utveckla EU:s gemensamma marknad och en öppen handel gentemot omvärlden – saker som är viktiga för jobb och tillväxt. Vid den senaste förhandlingen om EU:s långtidsbudget lyckades vi tillsammans med Storbritannien inte bara försvara och bevara våra rabatter för EU-avgiften, utan också för första gången minska EU:s totala budget och rikta om pengarna så att de i större utsträckning lades på forskning och utveckling samt infrastruktur.

Storbritannien har ett system där arbetstagare med mycket låga löner har rätt till särskilda bidrag, så kallade ”in work benefits”. Detta sätter fingret på de problem som uppstår då man inte har löner som går att leva på.

Storbritannien är helt enkelt en av Sveriges allra närmast allierade i EU-samarbetet. De står också liksom vi utanför den gemensamma valutan. Våra gemensamma intressen blev särskilt tydliga förra året då vi gemensamt motsatte oss att icke-euroländers skattebetalare skulle vara med och betala för nödlån till Grekland – vilket vi fick gehör för.

Det här är också första delen av Storbritanniens pågående diskussion med EU. Icke-euroländer ska inte behöva betala för sådant som euroländerna själva beslutar om för att säkra euroområdets finansiella stabilitet. Viktigt är också att ha en tydlig och bra rollfördelning mellan de EU-organ där alla 28 medlemsstater representeras och de organ där bara euroländerna sitter med, som eurogruppen. Principen ska vara att beslut som berör alla 28 EU-länder ska diskuteras och fattas av samtliga medlemsstater gemensamt. Icke-euroländer ska också garanteras fortsatt lika villkor på EU:s gemensamma marknad. Det här är naturligtvis viktigt för Sverige som även vi står utanför valutaunionen. Samtidigt är det rimligt att vi inte hindrar en fördjupning av valutasamarbetet. Även om Sverige inte har euron som valuta så är ett välfungerande euroområde viktigt. Det handlar om solidaritet med människorna i valutaunionen men också om att euroområdet utgör Sveriges största handelspartner. Stabilitet och tillväxt inom euroområdet är en förutsättning för Sveriges välstånd.

Den andra frågan i förhandlingen har varit att Storbritannien vill att EU:s konkurrenskraft ska stärkas och regelverk förenklas. I dessa frågor har Sverige och Storbritannien mycket likartad syn. Sverige har också i förhandlingarna gjort tydligt att sådana förenklingar av regelverk inte får leda till försämringar av skydd för arbetstagare, konsumenter eller miljö.

Storbritanniens tredje krav handlar om nationellt självbestämmande. I EU:s grundfördrag slås fast att EU ska gå mot en allt fastare sammanslutning, ”ever closer union”. Denna formulering anses av många inte ha stor praktisk betydelse, men i Storbritannien har den blivit kontroversiell. Därför ska det klargöras att formuleringen inte förbinder Storbritannien till vidare politisk integration, med hänvisning till de speciella fördragsregler som gäller just det landet. Detta kan ses som en bekräftelse av det faktum att det redan i dag finns samarbetsområden inom EU som olika konstellationer av medlemsstater deltar i – som till exempel EMU och Schengen. För att hålla ihop ett EU med 28 medlemsstater behöver denna utveckling tillåtas. Vissa länder kommer ha ett större behov av och en större vilja till närmare samarbete än andra.

En annan fråga på detta område är att stärka prövningen av subsidiaritet, det vill säga vilka beslut som ska fattas på EU-nivå hellre än på nationell nivå. En sådan prövning görs i dag genom de nationella parlamenten, och det är bra att undersöka om den kan bli mer effektiv. I Sverige har vi dock redan ett bra system för regeringens samråd med riksdagen i EU-frågor.

Den fjärde delen av Storbritanniens diskussion med EU har främst handlat om vilka bidrag man ska ha rätt till när man arbetar i andra EU-länder eftersom Storbritannien har ett system där arbetstagare med mycket låga löner har rätt till särskilda bidrag, så kallade ”in work benefits”. Detta sätter fingret på de problem som uppstår då man inte har löner som går att leva på. Det förslag som tidigare diskuterades gällde en generell fyraårig karens för alla icke-brittiska unionsmedborgare då dessa inte skulle ha rätt till några bidrag alls. Det hade i princip alla andra medlemsstater stora problem med. Nu diskuteras istället en nödbroms för dessa ”in work benefits” i situationer där sociala system hamnar under hårt tryck – där både kommissionen och medlemsstaterna är med och beslutar. Det är helt klart ett steg i rätt riktning, även om vi från regeringens sida anser vi att vi måste se en utveckling i Europa som leder till bättre villkor för arbetstagare – inte sämre.

Men sammantaget är förslaget till uppgörelse som ligger på bordet en mycket bra bas för den förhandling som bör kunna slutföras då EU:s ledare möts denna vecka. Det är otroligt viktigt för Sverige och EU att Storbritannien är kvar i unionen – inte minst för jobb och tillväxt. Därför har den svenska regeringen arbetat mycket aktivt för att uppgörelsen ska möjliggöra för Storbritannien att vilja stanna i unionen.

EU är en bättre union med Storbritannien som medlem.

DN Debatt. 17 februari 2016 (1)