Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Miljöpartiet bör ta fram ett gemensamt förslag på hur de 12 miljarder som ett femte jobbskatteavdrag kostar kan användas istället. Utgångspunkten är den gemensamma insikten om att en framtida hållbar tillväxt uppnås genom utbildning, ökad sysselsättning, bättre miljö och förbättrad kvalité i välfärden. Ökad jämlikhet är den bästa framgångsfaktorn för en positiv utveckling.
Sverige har i dag massarbetslöshet, tågen kommer inte i tid och människor kan inte flytta hemifrån eller tvingas tacka nej till jobb för att de inte får tillgång till en bostad. Samtidigt ökar inkomstklyftorna. Dessutom minskar antalet anställda i välfärden och barngrupperna i förskola och skolbarnomsorg blir allt större. Andelen elever som inte har betyg för att komma in på gymnasiet ökar.
I det här läget när investeringsbehoven är så uppenbart stora, väljer regeringen att fortsätta med skattesänkningar i form av ett femte jobbskatteavdrag. Precis som tidigare fördelas skattesänkningarna på ett sådant sätt att de, enligt regeringen själv, framförallt gynnar högavlönade, av vilka en majoritet är män. Det är inte vad Sverige behöver i dag.
Jobbskatteavdraget ökar ojämlikheten och inkomstskillnaderna mellan kvinnor och män. Under förra mandatperioden ökade inkomstskillnaderna med cirka 10.000 kronor per år. En väldigt tydlig bild av regeringens fördelningspolitik ges av det faktum att befolkningens rikaste tiondel, där sju av tio är män, har fått ungefär lika mycket i skattesänkning – cirka 26 miljarder kronor – som regeringen sparat på sjukförsäkringen. Sju av tio sjukskrivna är kvinnor.
Vänsterpartiet har, tillsammans med Socialdemokraterna och Miljöpartiet, kraftigt ifrågasatt det rimliga i att genomföra en ytterligare skattesänkning som enbart gäller dem som har ett arbete och som ökar ojämlikheten när vi har stora behov av samhällsnyttiga investeringar som leder till eller skapar jobb. Vi har alla tre istället påtalat behovet av framtidsinriktade investeringar. Det är bra att vi i oppositionen är överens om det, men det är inte tillräckligt.
Vi kan inte enbart säga nej till regeringens förslag. Vi måste redovisa konkreta åtgärder i ett gemensamt alternativ för hur pengarna kan användas bättre. Vänsterpartiet anser att ett sådant förslag bör innehålla följande beståndsdelar.
• Alla ska före 25 års ålder ha rätt till gymnasieutbildning. Det är framförallt unga som inte har gymnasieutbildning som har svårt att få ett arbete. Därför ska ungdomar som av olika anledningar inte lyckats fullfölja sin gymnasieutbildning få möjlighet att läsa in den igen. I första hand ska långtidsarbetslösa unga ges den möjligheten. De studerande ska ges ekonomisk ersättning.
Vi lever i en föränderlig tid då ständig kunskapsinhämtning är nödvändig, och där arbetslivet kräver möjligheter till omskolning och vidareutbildning. Därför behövs en ny stor utbildningsreform – ett Framtidslyft. Vi menar att en sådan reform ska innehålla möjligheter till såväl yrkesutbildning som kompletterande högskoleutbildning.
• Tågen går inte i tid. Därför måste banunderhållet öka kraftigt. Det behövs drygt 2 miljarder ytterligare per år för att halvera antalet tågförseningarna. Om vi menar allvar med miljöarbetet måste tågen börja gå i tid så att de blir ett reellt alternativ till exempelvis flyg. Även näringslivet behöver en välfungerande infrastruktur. Järnvägen måste fungera så att både människor och gods kan komma fram i tid.
• Rusta miljonprogramsområdena så att det skapas bättre livsmiljöer, energisnålare- och mer lättskötta bostäder. Bostadsbristen är ett stort samhällsproblem som måste åtgärdas genom politiskt ansvarstagande. Därför bör ett investeringsstöd för billiga och miljösmarta hyresrätter införas.
•Vänsterpartiet vill skapa världens bästa sjukvård. Trenden har länge varit att det totala antalet vårdplatser minskar. Bristen på vårdplatser leder till överbeläggningar och orsakar brister i patientsäkerheten. Den som är i behov av sjukhusvård får alltför ofta en säng i korridoren eller skickas hem. Vi vill satsa en miljard kronor på en vårdplatsgaranti.
• Det behövs fler sjuksköterskor med specialistutbildning i sjukvården. Vårdförbundet menar att andelen specialistsjuksköterskor behöver vara 70 procent. I dag är den cirka 50 procent. Andelen specialistsjuksköterskor kommer att minska i framtiden eftersom många går i pension. För en sjuksköterska som vidareutbildar sig till specialistsjuksköterska tar det 19 år innan utbildningen lönar sig lönemässigt. Det är helt orimligt, menar vi. Därför ska sjuksköterskor få möjlighet att utbilda sig och samtidigt behålla 80 procent av lönen istället för att som i dag tvingas ta studielån.
• Vi behöver förebygga ohälsa. Det är det mest effektiva sättet att minska framtida sjukfrånvaro och de ökade kostnaderna i sjukvården. Vi menar att en miljard bör avsättas för förebyggande arbete inom primärvården. Det behövs ett helhetsgrepp så att flera olika aktörer kan samverka bättre. Resurserna ska samlas i bostadsområdena kring människorna som bor där. Hälsocentralen ska vara navet och samarbeta med andra kommunala och statliga myndigheter, men också med föreningar i bostadsområdet för att förebygga fetma, KOL, social ohälsa mm.
• Det behövs riktade insatser för att förbättra ensamstående föräldrars ekonomi. Var fjärde ensamstående förälder lever i dag i relativ fattigdom. Det är en kraftig ökning och drabbar många barn. Därför bör underhållsstödet höjas med minst 200 kr per månad och knytas till prisbasbeloppet.
De ovan beskrivna förslagen motsvarar nivån på det femte jobbskatteavdraget. Ovanstående reformer bygger ett jämlikare samhälle och skapar bättre förutsättningar för människor och miljö och leder till nya jobb. Med en sådan politik förbättras många människors vardagsliv, kvinnors ställning stärks och många får möjligheter till egen utveckling.
Samtidigt uppnår vi samhällsnytta med satsningarna. Rättvisa är produktivt och samhällsekonomiskt effektivt. 12 miljarder i samhällsnyttiga investeringar istället för i orättvisa skattesänkningar är rätt signal för ett mer jämlikt och solidariskt samhällsbygge.
Lars Ohly
partiledare Vänsterpartiet
Ulla Andersson
ekonomiskpolitisk talesperson Vänsterpartiet