REPLIK.
Att lokalt på den gotländska landsbygden kunna producera en så eftertraktad produkt som utsläppsfri elkraft är av stort värde. Åsikterna om var det skall byggas vindkraftverk kommer säkert att behöva diskuteras. Låt oss ta den diskussionen utan överord och svepande överdrifter, skriver åtta representanter för lokalt driven gotländsk vindkraft i en replik.
Konstnären Lars Jonsson och filmaren Jan Troell har på DN Debatt 30/12 framfört synpunkter om vindkraften.
På Gotland finns cirka 150 vindkraftverk som svarar för 25 procent av öns elförsörjning. Öns fastboende befolkning har lång erfarenhet av denna verksamhet. Lars Jonsson har sin hemvist på Gotlands sydspets. Han refererar till en opinion som kan uppfattas inbegripa i stort sett alla som bor på Gotland. Denna opinion finns inte! Om Lars Jonsson i stället påtagit sig att i huvudsak vara talesman för ett antal sommarboende, hade sanningshalten möjligen varit högre.
Lars Jonsson menar att lokala opinioner möts av nonchalans. Vi möts inte av nonchalans från statligt håll (läs Länsstyrelsen) – tvärtom. Våra myndigheter, statliga och kommunala, är lyhörda och väl förankrade i den demokratiska samhällsstrukturen. Den planering av vindkraftens utbyggnad som våra folkvalda och myndigheter står för är god, anser vi.
När man läser artikeln kan man å ena sidan få uppfattningen att begreppet ”flyktpunkt” är ett vetenskapligt fastställt biologiskt fenomen. I själva verket är det ett begrepp i projektionsläran. Inom astronomin finns ett motsvarande begrepp, konvergenspunkt, som avser stjärnor med parallella hastigheter. I artikeln skriver Lars Jonsson å andra sidan att ”någon seriös forskning om hur människor påverkas av vindkraften existerar inte”. Att vindkraftverk skapar oro och ångest genom att störa våra möjligheter att etablera en ”flyktpunkt” och avläsa landskapet är följaktligen helt hans egen slutsats.
Vindbruk är ett välkommet komplement på landsbygden. Vi är många gotlänningar - med olika bakgrund och hemvist – som är delägare i vindkraften på ön och får hygglig avkastning på de andelar vi köpt och äger. Att lokalt på den gotländska landsbygden kunna producera en så eftertraktad produkt som utsläppsfri elkraft är av stort värde. Dessa aspekter och samband är för oss som lever och verkar på landsbygden mycket viktiga när vi ser på möjligheterna att utveckla våra näringar och service.
Vindkraften kan upplevas som störande – ingen tvekan om det. Att energikällan är oändlig och att anläggningarna lätt kan tas bort när och om de inte behövs, är dock förhållanden som måste övervägas när man tar ställning till hur utbyggnaden skall ske. I den utbyggnad som vi fortsatt kan förvänta oss är det därför angeläget att informationen fungerar och att delaktigheten är stor. Åsikterna om var det skall byggas och inte byggas vindkraftverk i vår hembygd kommer säkert att behöva diskuteras. Låt oss ta den diskussionen utan överord och svepande överdrifter.
Ingvar Britse Ordf. Gotlandsvind samfällighetsförening etabl. 1989, 154 delägare,
Eva Gahnström Vice ordf. Gansnäs Vindbolag etabl. 1992, 132 delägare,
Stellan Bolin Vice ordf. Klasbod AB etabl. 1995, 153 delägare
Lennart Blom Vice ordf. Österudd & Näs Annex etabl. 1991, 237 delägare
Ola Jakobsson Ordf. Grötlingbo Vindsamfällighetsförening etabl. 1991, 93 delägare
Anders Lindström Vice ordf. Närvind Samfällighetsförening etabl. 1992, 120 delägare
Arne Ohlsson Ordf. Burgvind AB etabl. 1993, 117delägare
Lars Olsson Ordf. Hablingbovind Ek. förening etabl. 1996, 331 delägare