Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
DN Debatt

”Vinsterna i välfärden bra valfråga för oppositionen”

Ny undersökning. En majoritet svenskar är kritiska till vinster i välfärden och vill att frågan åtgärdas. Sex procent av valmanskåren består av alliansväljare som skulle kunna vinnas över om de rödgröna presenterar ett effektivt förslag för att stoppa eller reglera vinstläckaget i välfärden, skriver Daniel Suhonen och Dany Kessel på nya tankesmedjan Katalys.

I en rapport som släpps i dag av idéinstitutet Katalys visar vi att det var stora och i dag ofta riskkapitalägda koncerner som blev vinnarna när välfärden privatiserades. Orsaken är enkel. Att bedriva välfärdsverksamhet med skattepengar är en mycket lukrativ verksamhet. Rörelsemarginalerna är större och riskerna verkar vara mindre än i övriga näringslivet.

Enligt vår analys ligger överföringen av skattemedel till välfärdsbolagen i mångmiljardklassen.

Sedan LO-kongressens beslut i juni 2012 om en ”non-profit-princip” i välfärden har en debatt rasat som handlar om hur konsekvenserna av en helt frisläppt välfärdsmarknad bäst ska tyglas. De borgerliga partierna passar mest och Svenskt Näringslivs vd Urban Bäckström kallar LO:s förslag en attack på företagandet.

Men Sverige är i dag unikt i att låta privata bolag på ett oreglerat sätt ta ut vinster i skatte­finansierad verksamhet. Politikerna kan i dag inte effektivt styra och utveckla välfärden. I jämförbara länder som Norge, Danmark, Finland och Nederländerna finns omfattande regler. Självklart går det att reglera även i Sverige.

Sedan tidigare har en rad seriösa förslag tagits fram från LO, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet. När vi utvärderat dessa förslag för att hantera vinstintresset i välfärden har vi dock funnit att de – trots goda intentioner – inte kommer att vara tillräckliga.

Det förslag som hittills kommit närmast en effektiv begränsning av skatteläckagen är LO:s förslag som innebär en kombination av åtgärder men där välfärdsbolag ska drivas allmännyttigt och med en vinstbegränsning till en procent utöver statslåneräntan. Problemet med LO:s förslag är att kommuner är fria att göra undantag från samhällsbolagsformen.

Det kommer att leda till att vinstläckaget fortsätter om inte undantaget tas bort.

Men LO:s och de rödgröna förslagen förutsätter en komplicerad kontrollapparat som blir stor och kostsam. De ger fortsatt potentiella kryphål som inte garanterat stoppar värde­överföringen till de aktörer som alltid kommer försöka sko sig på välfärdens bekostnad.

Vad som behövs är ett förslag som förhindrar vinstläckaget, bibehåller den valfrihet många medborgare uppskattar men utan att samtidigt bygga upp en enorm övervakningsapparat.

Vi presenterar i dag ett helt nytt förslag. Det bygger på en stopplag som förbjuder vinstdrivande aktörer i välfärdstjänsterna. Huvudprincipen ska vara att den skattefinansierade välfärden bedrivs av offentlig sektor med inslag av alternativa driftsformer enligt non-profit-principer. Modellen skissar på hur en ordnad övergång till non-profit i välfärden ska se ut. Det är viktigt att detta sker under ordnade former.

Reformen ska genomföras under en övergångsperiod där ingångna upphandlingar får löpa ut, samtidigt som en Välfärdskommission inrättas med stora befogenheter att återta verksamheter och lösa vinstdrivande aktörer från sina kontrakt. Kommissionen ska också ta ansvar för de fall där enskilda aktörer väljer att lägga ner sin verksamhet när vinstmöjligheterna försvinner. Ingen ska behöva frukta att skolor eller vårdhem plötsligt stängs.

De privata aktörerna ska ges möjlighet att omforma sig och eventuellt kan en ny bolagsform liknande dagens SVB-bolag och nya former av ekonomiska föreningar behöva skapas. Lov, lagen om valfrihet, avskaffas.

Om detta regelverk implementeras kommer skatteläckaget att försvinna som problem och oseriösa aktörer med i huvudsak vinstmotivet som drivkraft kommer att lämna välfärden. Då blir det återigen möjligt att bygga en välfärd som klarar framtidens utmaningar.

En sådan utveckling är också något som många svenskar vill se. I en opinionsundersökning vi låtit Novus göra om svenska folkets inställning till välfärd och vinstbegränsning visar det sig att 96 procent tycker välfärdens kvalitet är viktig, 80 procent tycker välfärdens driftsform spelar stor roll och 67 procent vill att välfärden ska utföras av offentlig sektor alternativt med komplement av andra utförare. En majoritet – 59 procent – är beredda att betala högre skatt om det går till skola, vård och omsorg.

Svenska folket vill också se en vinstbegränsning. Endast åtta procent anser att det ska vara ett fritt vinstuttag. 41 procent vill förbjuda vinsterna helt eller anser att all vinst ska återinvesteras i verksamheten. 25 procent, anser att vinstuttag i storleksordningen av 1 procent utöver statslåneräntan är den bästa lösningen. Ytterligare 24 procent, anser att vinst endast bör få tas ut om höga kvalitetskrav uppnås i verksamheten.

Att vara skeptisk mot skatteläckage är ingen ytterkantsposition. Frågan om exakt hur problematiken med vinstläckage ur välfärden löses är tekniskt och juridiskt komplex. Den får partierna lösa.

Signalen är dock tydlig: svenska folket är djupt kritiskt mot skatteläckaget ur välfärden och vill att frågan åtgärdas.

För den rödgröna oppositionen är detta en stor möjlighet att mobilisera de egna väljarna och göra inbrytningar ibland borgerliga väljare. Många människor uppger sig vara beredda att byta parti om det egna partiet inte har en tillräckligt bra linje i fråga om vinstbegränsning.

Sex procent av valmanskåren består i dag av alliansväljare som är så kritiska till vinst att de potentiellt skulle kunna vinnas över till de rödgröna om de presenterar ett effektivt förslag för att stoppa eller reglera vinstläckaget ur välfärden. 22 procent av valmanskåren består av rödgröna vinstkritiska väljare som tycker frågan är så viktig att de är beredda att byta parti på frågan.

Bara två procentenheter rödgröna väljare är så positiva till vinstuttag att de skulle kunna byta parti om de rödgröna gick fram med ett tydligt förslag om vinstbegränsning.

I ett läge där gapet mellan blocken minskar, Sverigedemokraterna växer och allt fler väljare uppger sig vara osäkra på hur de ska rösta, är välfärdens framtid kopplad till en vinstreglering en central mobiliseringsfråga för de rödgröna. Möjlig att driva på samma sätt som alliansen gjorde med jobbfrågan 2006.

Vi visar att de rödgröna riskerar nästan ingenting på att våga vara tydliga i vinstfrågan, men gör man det inte kan en stor grupp säkra väljare demobiliseras. Vi menar att en del av vägen till valsegern handlar om att säga det de flesta känner, nämligen att den viktigaste vinsten med välfärden är själva välfärden, inget annat.

Daniel Suhonen, chef för Katalys
Dany Kessel, nationalekonom på Katalys

Katalys

• Katalys – Institut för facklig idéutveckling – startades vid årsskiftet som ett oberoende fackligt idéinstitut. Initiativtagare är 6F, som består av LO-förbunden Seko, Byggnads, Målarna, Elektrikerna och Fastighets.
• Rapporten ”Välfärden är vinsten: Hur hanterar vi vinstintresset i välfärden?” och opinionsmätningen finns att läsa på katalys.org.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.