Under de senaste årens hårda vintrar har vi varje år sett tunga fordon köra i diket och stoppa trafiken under lång tid och på långa sträckor. Stopp och andra störningar på det statliga vägnätet minskar framkomligheten och kostar samhället stora pengar till följd av försenade leveranser för näringslivet och förlängda restider för privatpersoner.

Diskussionen som varje år uppkommer har utgått från huruvida dessa situationer skulle kunna undvikas om lagen ändrades så att det blev krav på vinterdäck för tung trafik, till skillnad mot dagens krav på 5 mm mönsterdjup.

Redan i dag har 80 procent av de svenska åkarna vinterdäck på sina fordon, och närmare 60 procent av de utländska. Problemen i vintertrafiken kvarstår dock, och därför sätter vi nu i gång ett arbete med syftet att öka framkomligheten i trafiken. Trafikverket kommer under vintern att utföra en studie för att få in ett brett kunskapsunderlag som beskriver verkligheten, för att fastställa vilka åtgärder som kan behövas, och med målet att det vid behov ska finnas ny lagstiftning på plats i tid till nästa vinter.

I slutet på förra vintern gjorde Trafikverket och Transportstyrelsen en pilotstudie för att undersöka om de lastbilar som kör på våra vägar vintertid har rätt mönsterdjup på sina däck. Nu gällande lagstiftning om 5 mm mönsterdjup visade sig då efterlevas väl, då 95 procent av de undersökta fordonen hade rätt mönsterdjup. Det kan tolkas som att då olyckor fortfarande sker, fast fordonen har rätt mönsterdjup, så borde problemet kunna lösas med en annan däcktyp, det vill säga vinterdäck. Studien genomfördes dock bara på två orter och omfattade 600 fordon. Därför går vi nu vidare med en kompletterande studie. Vi behöver mer kunskap för att kunna fatta beslut som stödjer sig på neutrala frågeställningar.

Genom att se över alla aspekter som kan orsaka olyckor och stopp vill vi få en helhetsbild av vad som orsakar merparten av olyckor med tunga fordon som kört av vägen vintertid. Det är angeläget att följa upp dessa olyckor för att få in rätt statistik och med hjälp av den kunna vidta rätt åtgärder. Vi har för avsikt att lära oss av kommande vinter hur vi bäst kan stävja långa trafikstopp.

Det är av största vikt att man besvarar rätt frågor. Trafikverket har sammanställt en enkät som den som är först på plats, vanligen bärgarkåren men vid större olyckor även blåljusmyndighet, ska pricka av i syfte att få in det kunskapsunderlag som är nödvändigt.

Enkäten ställer frågor som vilken typ av däck lastbilen har, och vid sommardäck, är det rätt mönsterdjup? Är fordonet rätt lastat, det vill säga ligger tyngdpunkten på drivaxeln? Inga vinterdäck i världen hjälper om lastbilar lastas fel. Väglaget spelar naturligtvis också in. Är vägen inte plogad och underhållen ökar risken för olyckor. Även chaufförens tillstånd är av största vikt. Vid större olyckor där polisen är på plats ska även kör- och vilotider samt nykterhet vägas in.

Undersökningen ska vara klar 28 februari men med löpande avstämningar månadsvis. På grundval av den är vi beredda att ha en lagstiftning om vinterdäck på tunga fordon på plats till nästa vinter om det bedöms som det mest lämpliga alternativet för att komma till rätta med olyckor med tung trafik. En eventuell lagstiftning kommer i så fall att införas före en hel vintersäsong och inte mitt i en, för att undvika missförstånd och luckor i information och kommunikation.

Givetvis har även arbetsgivaren, åkerierna, ett ansvar både för att fordonen har rätt utrustning och för att förarna har goda arbetsförhållanden. Fordon ska vara besiktigade, bromsar ska vara kontrollerade. Förarna har givetvis också ett ansvar. Hastighetsgränser på våra vägar ska respekteras och hänsyn måste tas till rådande väglag. Likaså måste alla trafikanter visa hänsyn till varandra.

Vinterväghållningen är också avgörande. Regeringens bedömning är att Trafikverket har de medel som behövs för att kunna erbjuda ett fullgott vintervägunderhåll av det statliga vägnätet. Anslaget för drift och underhåll uppgår under 2012 till cirka 9,8 miljarder kronor, att jämföra med 7,1 miljarder år 2006.

Europaparlamentet har också uppmanat kommissionen att ”inom två år ta fram ett lagförslag om ett harmoniserat synsätt på vinterdäck för bilar, bussar och lastbilar i EU:s regioner, med hänsyn till väderförhållandena i varje medlemsstat”. Detta är bra och det svenska kunskapsunderlaget kommer naturligtvis att spela in i ett sådant arbete för att säkerställa att vi får robusta, enhetliga regler inom unionen – för en näring som rör sig fritt över gränserna.
Självklart ska framkomlighet och säkerhet på väg gälla, oavsett årstid.

Catharina Elmsäter-Svärd (M), infrastrukturminister