DN Debatt

”Vitalisera välfärden med vinstbegränsade bolag”

Företag som har nyskapande idéer inom vård, skola och omsorg bidrar till vitaliserande mångfald och bör inte klumpas ihop med koncerner drivna av vinstmaximering, menar artikelförfattarna.
Företag som har nyskapande idéer inom vård, skola och omsorg bidrar till vitaliserande mångfald och bör inte klumpas ihop med koncerner drivna av vinstmaximering, menar artikelförfattarna. Foto: Jessice Gow/ TT

Främjar solidarisk och hållbar ekonomi. Lagen om offentlig upphandling bör ändras så att den gynnar vinstbegränsade så kallade SVB-bolag och kooperativ. Det är möjligt med EU:s nya upphandlingsdirektiv som antogs i januari, skriver Kenneth Hermele (Fi), Valter Mutt (MP) och Lotten Sunna (Fi).

Snabb industrialisering, storskalighet och en stark – och påtagligt patriarkal – arbetarrörelse präglade länge politiken i Sverige. Globalisering, EU-medlemskap, migration och ett framväxande tjänstesamhälle har emellertid förändrat samhället i grunden. En allt större del av befolkningen är född utanför landets gränser eller har föräldrar som är det. Den livslånga heltidsanställningen håller på att bli ett privilegium för ett fåtal.

Och medan miljöhoten tidigare föreföll lokaliserade till förorenande fabriker och förgiftade vattendrag upplever vi i dag hur förödande klimatförändringar och artutrotning närmar sig med en svindlande hastighet om vi inte omedelbart ändrar vårt sätt att förhålla oss till den enda natur vi har.

Våldet i samhället ökar, rasismen växer och normaliseras, gapet mellan kvinnors och mäns löner har i stort sett inte minskat på 30 år och sänkt normalarbetstid ter sig avlägsnare än någonsin. Vår självständiga utrikespolitik har släckts ner till förmån för utslätad EU-samordning och samarbetet med kärnvapenalliansen Nato djupnar.

Politiken måste tillföras nya perspektiv när vi ställs inför nya utmaningar. Miljöpartiets intåg i riksdagen 1988 vitaliserade svensk demokrati och tvingade övriga partier att förhålla sig till miljöutmaningarna. Nu är det Feministiskt initiativs tur att förnya demokratin och föra in nya perspektiv i det parlamentariska arbetet. Det är dags att ett parti som sätter antirasistisk feminism högst på dagordningen driver på de andra partierna så att verklig förändring kommer till stånd.

I såväl Feministiskt initiativ som Miljöpartiet finns en strävan att hitta nya infallsvinklar och att utveckla vårt samhälle. En av samhällets viktigaste funktioner är att säkra välfärden för alla. Vård, omsorg och utbildning av god kvalitet måste komma alla till del. Huvudprincipen bör vara att den skattefinansierade välfärden bedrivs i offentlig regi, men vi ser också att det finns utrymme för andra driftsformer, såväl kooperativa som vissa former av privata företag. Företag som har nyskapande idéer inom vård, skola och omsorg bidrar till vitaliserande mångfald, och sådana seriösa välfärdsföretag bör inte klumpas ihop med koncerner drivna av vinstmaximering och ofta ägda av riskkapitalbolag registrerade i skatteparadis.

Vi är inte emot idéer och privat företagsamhet, tvärtom vill vi öka människors möjlighet att starta eget. Vi verkar för jämställdhet, jämlikhet och hållbarhet. Att sälja ut välfärden under fikonlövet ”gynna kvinnors företagande” är däremot en missvisande genväg till förmån för ett fåtal på bekostnad av ett flertal. Att vård-, skol- och omsorgssektorn är kvinnodominerad är ett faktum, men majoriteten av dessa kvinnor är inte egna företagare. Att säkra goda anställningsförhållanden, bra arbetsmiljö och en jämställd och jämlik vård är därmed vår första prioritet och möjligheten att uppnå detta ökar ifall vinsterna i välfärden går tillbaka in i välfärden och inte försvinner ned i riskkapitalisters och aktieägares fickor.

Bland småföretagare är utrikesfödda överrepresenterade och studier visar att dessa oftare än svenskfödda utvecklar varor och tjänster som inte tidigare funnits på marknaden. Utrikesfödda har emellertid svårare att hitta finansiering och rådgivning för sitt företagande.

2006 infördes i Sverige möjligheten att driva aktiebolag i en form med särskild vinstutdelningsbegränsning, så kallade SVB-bolag. Bolagsformen är en form av garantistämpel för att vinster huvudsakligen återinvesteras i företaget. Utdelningen är maximerad till statslåneräntan plus en procent, vilket är för lite för att intressera dem som är ute efter att främst tjäna pengar men öppnar möjligheter för idédrivna entreprenörer. Bolagsformen har inte fått stort genomslag i Sverige, men desto större i andra länder där man byggt upp en struktur av rådgivning och kreditförsörjning.

Liknande bolagsformer finns redan på sina håll i omvärlden. I Storbritannien har den nya företagsformen Community Interest Company (CIC) – som är den som mest liknar SVB – blivit en stor succé och på kort tid har över 10 000 sådana företag startats. Dessa lokalt förankrade aktiebolag med begränsad vinstutdelning verkar inom vård, skola och omsorg men återfinns i växande utsträckning även i sektorer som miljötjänster och it, och i ett läge då förtroendet för landets storbanker är i fritt fall så har några CIC även börjat ägna sig åt finansiella tjänster.

I Frankrike finns sedan några år en annan intressant företagsform, SCIC – förkortningen står för ”allmännyttigt kooperativ” – som kommit att stimulera lokal utveckling av förnybar energi och närodlade livsmedel, och där såväl privatpersoner som kommuner kan bli medlemmar.

I USA instiftades 2010 företagsformen Benefit Corporations, som avviker från traditionella aktiebolag genom att utöver ägarna har även anställda, underleverantörer, kunder och ortsbor inflytande över investeringsbesluten. Allt fler amerikanska kommunpolitiker vill nu positivt särbehandla dessa företag vid offentlig upphandling.

Vi anser tiden mogen för att också i Sverige på allvar börja använda offentlig upphandling för att gynna SVB-bolag, kooperativ och bolag med tydliga non profit-principer inskrivna i bolagsordningen. Vid upphandling bör krav ställas på:

implementerat miljöledningssystem,

jämställdhetsarbete, lönekartläggningar och lönerevisioner,

antidiskrimineringsarbete.

Vi vill stimulera hållbart småföretagande och undanröja hinder för kvinnor och utrikesfödda att starta och driva företag. Därför vill vi:

öronmärka speciella statliga fonder för kvinnors och utrikesföddas företagande (detta bör bli en prioritet för pensionsfonderna),

förenkla skattesystemet för småföretag och se över arbetsgivaravgifter för fåmansföretag,

undanröja diskriminering vid kreditbedömning av verksamhetsidéer genom skärpt lagstiftning.

Vi är medvetna om att dagens upphandlingslagstiftning (LOU) kan användas – om den tolkas restriktivt – för att förhindra positiv särbehandling av alternativa företagsformer. Men att tänka nytt och starta nytt är grunden för båda våra partier. Att möjliggöra vägar till eget företagande är därför viktigt för oss. Vi vill se fler småföretagare i en mångfald av driftsformer som gör vår välfärd hållbar och allomfattande samtidigt som den motverkar diskriminering och utestängning.

Därför anser vi det på tiden att uppgradera LOU så att lagen i stället för att bromsa kommer att befrämja framväxten av en solidarisk och hållbar ekonomi. EU:s nya upphandlingsdirektiv, som antogs av EU-parlamentet i januari, ger oss dramatiskt nya möjligheter att förändra den svenska upphandlingslagstiftningen genom att den godkänner offentlig upphandling med tydliga politiska krav. Låt oss gå till handling!