Detta enligt regeringens proposition som kulturminister Leif Pagrotsky (s) presenterade i går.
Skånska Dagbladets styrelseordförande Allan Pettersson är upprörd:
- På en treårsperiod innebär det en ackumulerad utebliven summa på 24 miljoner kronor på en treårsperiod till respektive tidning och för Skånska Dagbladet kommer det att bli ytterligt kännbart, kan jag lova. Regeringen har ju helt kört över utredningen på den här punkten, säger han.
I januari föreslog den regeringstillsatta presskommittén att presstödet till Skånska Dagbladet respektive Svenska Dagbladet skulle sänkas med 1,5 miljoner kronor årligen till och med 2009, men nu föreslår regeringen i stället att den årliga sänkningen ska vara 4 miljoner kronor. Deras respektive statliga presstöd skulle alltså minska från dagens 65 miljoner kronor till 53 miljoner kronor 2009.
Svenska Dagbladets vd Gunnar Strömblad:
- Vi har länge sagt att vi gradvis ska anpassa oss för en avveckling av presstödet, men Pagrotskys argumentation känns obegriplig, säger han.
Leif Pagrotsky sade på presskonferensen att de respektive förstatidningarna Dagens Nyheter och Sydsvenska Dagbladet har visat negativa eller svaga resultat den senaste tiden.
- Och samtidigt har det gått bra för både oss och Skånska Dagbladet, men är det något som vi ska bestraffas för? Dessutom tycker jag att det är oroande om presstödet skulle utformas efter hur det går för enskilda tidningar från tid till annan, säger Gunnar Strömblad.
I kommitténs slutbetänkande som DN berättade om i januari lämnades flera förslag på allt från distributionsstöd till stöd för elektroniska tidskrifter, men den proposition som i går lades fram av regeringen och samarbetspartierna behandlar endast en del, driftsstödet.
Precis som i slutbetänkandet föreslås i propositionen att en tidnings egna redaktionella innehåll måste överstiga 60 procent för att vara presstödsberättigad. I dag går den vid gränsen 51 procent.
Propositionen går också på kommitténs förslag om att sänka kravet på tidningsupplagans storlek för att kunna få presstöd - från 2000 till 1 500 exemplar. Båda dessa förslag motiveras med mångfaldsargument av både kvalitativt och kvantitativt slag.
Förutom den större sänkningen av presstödet till storstadstidningarna skiljer sig propositionen från slutbetänkandet på två andra punkter. I stället för att räkna upp småstadstidningarnas driftsstöd med olika procentsatser, föreslås i propositionen en generell ökning med 10 procent rakt över.
- Vi tar heller inte hänsyn till hur ägarbilden ser ut. Om en orts två tidningar har samma ägare påverkas inte driftsstödet. Medan kommitténs förslag drog mot att ta med detta i bedömningen, fokuserar vi på upplaga och på hur ofta tidningen kommer ut. Propositionen är både klarare och enklare, säger utbildnings- och kulturdepartementets statssekreterare Claes Ånstrand.
Som exempel på detta finns i propositionen ett förslag om att tidningar ges ut två gånger i veckan i stället för en, ska få ett 20 procent högre driftsstöd. I nuvarande regelverk är driftstödet i stort sett det samma oavsett utgivningsfrekvens.
2005 uppgick det totala presstödet till drygt 505 miljoner kronor och om de föreslagna förändringarna skulle gå igenom beräknas kostnaderna öka med 50 miljoner till 60 miljoner kronor 2007.
Propositionen ska nu beredas av konstitutionsutskottet innan riksdagen fattar sitt beslut. Regeringen hoppas att det kan ske före sommaren så att de nya reglerna kan träda i kraft från och med årsskiftet.