Svenskan ska bli officiellt språk i Sverige. Och en ny statlig myndighet, Sveriges Språkråd, ska bevaka dess status. Det föreslår den parlamentariska utredning som presenterades i bästa politiska sämja i Rosenbad på tisdagen.
- Om man övergår till enbart engelska så upphör svenskan att utvecklas, säger utredningens ordförande Åke Gustavsson.
Bakgrunden är en växande oro för svenska språkets ställning i Sverige. Främst är det engelskans framskjutna position inom forskningen och näringslivet som gör att politikerna vill lagstifta om användningen av svenska språket. Men det handlar inte om att mota engelskan i grind utan om att få en ökad parallellanvändning.
Inom naturvetenskap och medicin sker huvuddelen av all forskning på engelska. Detta ökar risken för så kallade domänförluster. Nya områden kommer att sakna svenska begrepp som gör att de går att förklara för en bredare allmänhet. Därför föreslås lagstiftning om att avhandlingar på andra språk ska förses med sammanfattningar på svenska.
Också i näringslivet övergår stora delar av kommunikationen till engelska. Allt fler företag inför engelska som koncernspråk. Där går det att ställa krav på svenskspråkiga bruksanvisningar för teknisk apparatur eller på skyddsföreskrifter och arbetsbeskrivningar för de anställda.
Sverige har också utvecklats till ett mångspråkigt land där medborgarna tillsammans har uppemot 200 olika modersmål. Samtidigt ställs det allt högre krav på våra svenskkunskaper.
Visionen ser ut så här: Alla ska få god utbildning i sitt modersmål, liksom de ska ges gedigna kunskaper i vårt gemensamma svenska språk. Därutöver bör alla svenskar behärska två främmande språk.
Frågan är hur målen ska nås i praktiken. En av de tunga bultarna i förslaget är att "alla i Sverige - oavsett språklig och social bakgrund - utifrån sina förutsättningar skall ges likvärdiga möjligheter att tillägna sig svenskan." Här vänder man sig till en mängd aktörer runt om i landet. Hur ska det gå till?
- Så som skolan är uppbyggd kan man förstås inte peka med hela handen, säger Åke Gustavsson.
Bengt Westerberg, som också deltagit i utredningen, håller med. Det är medvetenheten som ska höjas och politikernas förhoppningarna tycks sättas till att berörda ska "haka på".
En ny myndighet, Sveriges Språkråd, ska övervaka svenskans status och följa upp att den används i tillräcklig omfattning. Den får också uppgiften att bevaka minoritetsspråken och teckenspråket.
Utredningen har en bred politisk uppslutning och beräknas kunna klubbas igenom i riksdagen under nästa vår. En eventuell lag kan tidigast träda i kraft 1 den juli 2003.