Det blev en kanonturnering, den bästa på mycket länge, där den offensiva fotbollen segrade och där rätt lag till slut fick lyfta bucklan.
Spanien vann samtliga sina sex matcher. Laget gjorde dessutom flest mål av alla, 14.
Mer värdiga mästare får man leta efter.
"La Roja" är givetvis väl representerat i DN:s all star team med sex spelare och förbundskapten Luis Aragones.
Då har vi ändå inte berett plats för galjonsfigurer som mittbackshårdingen Carlos Marchena, succéavbytaren Cesc Fabregas, mittfältsgiganten Xavi eller finalhjälten Fernando Torres.
Snacka om bred trupp. Snacka om högkvalitativt spelarmaterial.
Så här har vi resonerat oss fram till den sista EM-elvan, vårt all star team i turneringen:
Målvakt
Inför turneringen hade vi Petr Cech som sista utpost, men den store tjecken darrade betänkligt och svek kapitalt i sista gruppspelsmatchen mot Turkiet.
Casillas har haft den mest otacksamma uppgiften av alla målvakter. Han har tvingats stå overksam under långa perioder av matcherna för att plötsligt ställas inför grymma utmaningar. Casillas kan ibland vara lite nonchalant i klubblaget Real Madrid men i den här turneringen har han varit extremt skärpt och inte gjort ett enda misstag.
Italiens Gianluigi Buffon och Hollands Edwin van der Sar är tvåa och trea i vår målvaktsranking.
Backlinje
Italienske giganten Paolo Maldini har sagt att Sergio Ramos är framtidens försvarsspelare. Finns inget att invända mot det resonemanget. Ramos inledde förvisso svagt, men visade prov på stor mental styrka när han successivt växte in i turneringen. Från kvartsfinalen och framåt har den karismatiske 20-åringen varit magnifik.
Om det i mångt och mycket varit ytterbackarnas turnering har mittbackarna inte imponerat. Att vi fastnat för Puyol och Chiellini beror faktiskt mer på den svaga konkurrensen än att de har glänst.
Av alla härligt offensiva vänsterbackar lägger vi vår röst på Kroatiens Danijel Pranjic.
Inför turneringen satsade vi på en backlinje med Ramos och Frankrikes Patrice Evra som ytterbackar och med Italiens Materazzi och Portugals Carvalho som mittlås. Materazzi vek ned sig fullständigt, Evra fick aldrig chansen att spela sitt spel medan Carvalho såg ganska ointresserad ut.
Mittfält
Frankrikes Ribery och Portugals Cristiano Ronaldo på kanterna, tyske Frings som städare framför backlinjen med landsmannen Ballack och spelgeniet Fabregas framför sig. Så såg vårt femmannamittfält ut inför turneringen. Ingen av dem gjorde bort sig, men ingen av dem levde heller upp till de högt ställda förväntningarna.
Nu är det helt andra spelare. Vi väljer två defensiva centralt. Senna har kanske varit turneringens bäste spelare medan Altintop kanske har svarat för den enskilt bästa insatsen i turneringen, i semifinalen mot Tyskland. Sneijder hade lekstuga och gjorde två fantastiska mål i gruppspelet medan Silva har hållit en jämn och hög nivå turneringen igenom. Som länk mellan mittfält och anfall känns Andrej Arsjavin given. Han symboliserar mer än någon annan Guus Hiddinks ryska turbofotboll.
Anfall
Inför turneringen föll vårt val på Luca Toni. Italienaren jobbade och slet och skapade massor av chanser - men brände allt. Vi kan tycka att Toni fått orättvist hård kritik, men för en anfallare är det oftast så enkelt som att det är målen som räknas. Toni gjorde inget. David Villa gjorde fyra, vann skytteligan och därför väljer vi honom i vår elva.
Förbundskapten
Många skönt karismatiska och taktiskt slipade, som Bilic, Terim och, inte minst, Hiddink men gammal är trots allt äldst. Snart 70-årige Luis Aragones visade prov på enastående fingertoppskänsla både när han skiftade spelsystem och när han gjorde sina byten under matcherna.