Den tyske lagkaptenen Michael Ballack såg ut som om han kände efter under uppvärmningen.
Men han var ändå på planen och den internationella titeln, som omvärlden kanske tjatat om mer än han själv, fanns inom räckhåll. Matchinledningen skulle visa om det varit en riktig bedömning att låta honom spela.
Tyskarna fick en rad positiva svar den första kvarten, Ballack såg ut att hålla, spanjorerna fick inte i gång sitt snabba passningsspel, tyskarna skapade åtminstone halvchanser.
Sedan hände något. Jens Lehmann vägrade konsekvent att sparka ut bollen, rullade ut den till någon av backarna. Spanjorerna såg ut att stressa mittbacken Mertesacker eller högerbacken Arne Friedrich till dåliga uppspel.
Matchbilden blev plötsligt den förväntade, tyskarna fick jaga boll, de småväxta spanska mittfältarna kom än här, än där. Efter drygt tjugo minuter nickade Fernando Torres i stolproten efter en höjduell med Mertesacker, tio minuter senare gjorde han ledningsmålet sedan han lurat Philipp Lahm i en löpning. En passning hade gått mellan mittbackarna.
David Silva hade en jättechans att öka till 2-0 minuten därpå och sedan gick Michael Ballack ut till sidlinjen.
Det såg mörkt ut för Tyskland.
Silva missade dock och för Ballack var det inte den berömda högervaden som gjorde ont, utan ett spräckt ögonbryn som måste ses om.
Frågan var vad förbundskaptenen Joachim Löw skulle hitta på för att ändra matchbilden. Tyskarna hade bytt system mitt under EM, men hade inte hittills lyckats med att bryta ett mönster mitt under matcherna.
Löw gjorde ett oväntat byte. Lahm, skadad och olycklig vid målet, blev ersatt av Marcell Jansen. Tyskarna försökte ta kommandot, men missade gång på gång den avgörande passningen.
De såg helt enkelt ut som det sämre laget, som skulle få förlita sig på tillfälligheter.
Löws nästa åtgärd blev att återgå till 4-4.2.
Med en halvtimme kvar kom anfallaren Kevin Kuranyi in i stället för mittfältaren Thomas Hitzlsperger.
Nu blev tyskarna som pånyttfödda. Allt flöt plötsligt enligt ett invant mönster. Ändå inga vassa chanser.
Med en kvart kvar kom nästa schackdrag, det sista. Mario Gomez kom in i stället för Miroslav Klose.
Tyskarna började se uppgivna ut, spanjorerna hade tagit tillbaka initiativet. Det var de som pressade och skapade chanser. Tv-kamerorna zoomade in spanjorer som pussades och kramades på läktaren.