I regeringens budgetproposition finns särskilda avsnitt om transportsektorn och hur utsläppen från den ska bekämpas. För att nå EU-mål och nationella mål krävs "kraftfulla åtgärder". Det gäller särskilt transportsektorn, vars samlade utsläpp ökat med tio procent sedan 1990. Ökningen kopplas samman med att Sverige har "stora bilar av äldre årsmodell med hög bränsleförbrukning". Ingenting sägs om utsläppen från andra fordon som bussar och lastbilar.
Som ett led i att få ned utsläppen föreslår regeringen därför en höjning av bränsleskatterna och en uppräkning av KPI, konsumentprisindex.
Den bakomliggande bilden är en helt annan än den regeringen målar upp, visar en uppdelning av utsläppen vi beställt från Vägverket. Av materialet framgår att utsläppen av koldioxid från personbilar inte ökar, utan minskar och nu ligger på samma nivå som basåret 1990. I klimatmålen som riksdagen antagit anges som ett delmål att utsläppen år 2010 ska ha stabiliserats på 1990 års nivå.
Det innebär för transportsktorns del att personbilarna redan är där. Lastbilarna däremot har ökat sina utsläpp med 43 procent till 5,74 miljoner ton.
I Vägverkets material finns också en långtidsprognos fram till 2020 (se diagram). Där räknar man med att utsläppen från personbilar fortsätter att minska och hamnar på 11,2 miljoner ton år 2020 medan lastbilarna fortsätter att öka till 6,3 miljoner ton, en uppgång med 56 procent. Den uppräkningen är dock i underkant om man ser till hur godstrafiken utvecklats i förhållande till den ekonomiska tillväxten. Med nuvarande trend hamnar utsläppen snarare på över 8 miljoner ton och närmar sig därmed bilarnas totala utsläpp.
Det finns inga specificerade miljömål för transportsektorn för 2020, bara en övergripande målsättning att sänka utsläppen med cirka 25 procent. Vägverket gör en egen tolkning: "Som en lägsta ambitionsnivå bör vägtransportsektorn minska sina utsläpp till 2020 med 10 procent jämfört med 2010."
I långtidsprognosen bedöms de samlade utsläppen från vägtrafiken öka med sju procent till 17,5 miljoner ton till år 2020, helt drivet av lastbilstrafiken.
I somras gjorde två forskare från Sika, Statens institut för kommunikationsanalys, och Vägverket konsult ett uppmärksammat utspel i Almedalen om att det behövs mycket kraftiga höjningar av bensinpriset för att klara delmålet om en stabilisering 2010 - en fördubbling av koldioxidskatten och ett bensinpris på 14,50 kronor. För att klara en kraftfull sänkning till 2020 krävs ett bensinpris på 22 kronor per liter.
Varför sades ingenting om lastbilarna som svarar för hela ökningen? Det är ju där problemet ligger och det ökar hela tiden?
- Ja, det är en bra fråga. Jag kan hålla med om att det kan verka ologiskt, men höjningen påverkar lastbilarna också, om än i mindre grad. Åkarna kan ju till skillnad från bilisterna vältra över kostnaderna på slutkunden, säger Krister Sandberg på Sika.
Forskarkollegan Henrik Edwards på Vägverket Konsult får samma fråga och svarar på ungefär samma sätt:
- Bra fråga, det här är en lösning som vi lägger fram, att vi drar ner mer på personbilar än på den tunga sidan.
- Det är en svår, eller möjligen omöjlig ekvation att lösa. Sedan är det frågan om det är rätt att vi gör det inom vägtransportsektorn. Det finns ju andra ställen man kan spara energi på.
- Vi kommer med en mer fördjupad rapport i höst där åtgärder mot lastbilar och bussar också tas upp, säger Krister Sandberg.
Lars Nilsson, miljödirektör på Vägverket, står inte bakom deras utspel i Almedalen:
- Nej, det var inte sanktionerat av oss. Jag tycker det var olyckligt. Dels blir det fel att bara dra ut en kurva till 2020 som de gjorde. Dels räcker inte åtgärderna. För att stabilisera nivåerna 2010 krävs ännu hårdare insatser, vi måste praktiskt taget ställa undan våra bilar och det går ju inte.
Men det är väl inte där problemet ligger om man ser till ökningen, utan på lastbilarna?
- Javisst, och det har vi rapporterat gång på gång. Men alla måste bidra.
I budgeten skriver man bara om personbilar.
- Ja, det är väl en hård sammanfattning.
Men var finns åtgärderna mot lastbilarna - det är ju ett avgörande problem som bara växer och växer?
- Tyvärr är prisvapnet inte särskilt effektivt mot den sektorn. Företagen har så stora vinster att göra med logistik, med lager och produktionsenheter på olika håll att transportkostnaderna blir rätt små.
Så 55 öres höjning som regeringen föreslår på dieselbränslet får ingen effekt där?
- Nej, den blir mycket begränsad, den påverkar i första hand dieseldrivna personbilar.
Vad kan man göra då?
- Man brukar säga att lastbilarna tyvärr redan är så energieffektiva att det inte går att göra särskilt mycket. Det är en sanning med modifikation. Det finns en hel del att hämta på bättre aerodynamik av alla påbyggnader som görs. En del ekipage utformas så att de får väldigt höga luftmotstånd.
- Vidare vill vi se över reglerna för hur långa lastbilarna får vara. Vi kan tänka oss att vi tillåter ännu längre fordon, som i Australien. Dessutom pågår diskussioner om att övriga länder inom EU ska närma sig våra regler. Vi tillåter ju längre ekipage än i övriga Europa, säger han.