Antalet anmälda fall av infektioner med bakterier som tål antibiotika ökade kraftigt i Sverige förra året, trots att sjukvården tog krafttag mot problemet. Smittspridningen tycks minska på sjukhusen, medan allt fler fall upptäcks ute i samhället.
Sjukdomsalstrande bakterier som inte låter sig kuvas av de mediciner som uppfunnits för att ta kål på dem blir allt vanligare inte bara på kontinenten utan även i Sverige.
Enligt preliminära siffror från Smittskyddsinstitutet ökade antalet rapporterade fall av motståndskraftiga bakterier (MRSA) med drygt 30 procent i fjol jämfört med 2003. Penttinen, epidemiolog på Smittskyddsinstitutet.
- Min uppfattning från diskussionerna som förts - utan att ha fördjupat mig i data ännu - är nog att en stor del av ökningen beror på samhällssmitta. Det är inte inom sjukvården som det här sker, säger epidemiologen Pasi Penttinen på Smittskyddsinstitute.
Den bilden bekräftas av utvecklingen i Stockholms läns landsting.
- Vi har väldigt lite smittöverföring i akutsjukvården, medan vi har ökad samhällssmitta och fler utlandssmittade som kommer in i landet, säger biträdande smittskyddsläkare Ingegerd Hökeberg.
I fjol fyrdubblade landstinget provtagning och smittspårning i öppenvården och nu upptäcks allt fler fall ute i samhället.
- Det är ett mörkertal som upptäcks, men vi har ingen aning om det är en faktisk ökning eller ett resultat av ökad provtagning, säger Ingegerd Hökeberg.
Enligt Hökberg är det andra bakteriestammar som rör sig i samhället jämfört med dem som spreds i akutsjukvården främst under 2002 och 2003. I andra länder, som i USA, ser man en trend av att mer samhällsstammar når in på sjukhusen.
Kan det bli så också i Sverige?
- Ja, vi är rädda för det. Därför är vi ganska frikostiga med provtagningar och odlingar vid misstanke om stafylokockinfektion, för att se om det kan röra sig om MRSA, säger Ingegerd Hökeberg.