Mitt DN
logo-woman
välkommen
Vill du göra adressändring, göra uppehåll eller anmäla utebliven tidning?
Mina bokmärken
Skribenter jag följer
Mina bokmärken
Det är lite ensamt här inne

Klicka på bokmärkessymbolen vid artikeln för att spara i denna lista

Ta bort markerade
Avbryt
Vill du ta bort markerade bokmärken?
Avbryt

  • Skriv ut
  • Öka textstorlekMinska textstorlek
  • Rätta artikeln

Läsarreaktioner

  • 0
  • 0
  • 0

Litteraturrecension

Skribent: Andreas Palmaer. Ill: Amanda Eriksson

Titel: ”Boken om änglar”

Utgiven av: Alfabeta. Målgrupp: 7–10 år

Skribent: Andreas Palmaer. Ill: Peter Bergting

Titel: ”Grekiska gudar”

Utgiven av: Alfabeta. Målgrupp: 7–10 år

Barn & ung

Andreas Palmaer. Ill: Amanda Eriksson: ”Boken om änglar”

Bokmärk artikel

Vi börjar med grundproblemet: det här är faktaböcker om fiktion. Andreas Palmaers ”Boken om änglar” (med illu­stra­tioner av Amanda Eriks­son) och ”Grekiska gudar” (med illustrationer av Peter Bergting) är de senaste utgivningarna i Alfabetas ”Fakta för nyfikna” – en serie för sju- till nioåringar vars gemensamma tema verkar vara just att de ska vara fakta om saker vi de facto inte vet mycket om (som zombier, spöken, vampyrer och varulvar).

Upplägget funkar bättre med grekiska gudar än med änglar. Det finns få, om någon, som betraktar den grekiska mytologin som sanning i dag. Änglar är knepigare. Båda är en del av vår kulturhistoria, och viss kunskap om dem tillhör allmänbildningen.

Religion eller kulturhistoria? Fiktion eller fakta? Här krävs balanssinne, speciellt när man vänder sig till barn. Något sådan har inte Andreas Palmaer haft. Han blandar skräckinjagande berättelser ur Bibeln (som den om hur ängeln Gabriel dränkte invånarna i Sodom och Gomorra i eld därför att de tänkte”för mycket på sig själva”) med festliga påhitt (vissa änglar är så stora att ”det dånar högre än ett flygplan när de flaxar med vingarna”) och lite kulturhistoriska fakta (sjungande änglar kallas serafer) utan att ange skillnaden.

Man skulle kunna kalla det en salig röra. Icke-religiösa änglar får ingen plats: inga snöänglar, blåvita fotbollsspelare eller ens en putto i sikte.

Det hela känns lite Märta-Louise.

På gränsen till lurendrejeri.

Bättre är det i boken om de grekiska gudarna. Dem liknar Pal­maer vid superhjältar, som ju ”nästan ingen tror finns på riktigt”. Boken funkar som uppfräschning i grekisk mytologi för en vuxen, för barn blir det skräckberättelser i förkortad version – något som visar sig vara lockande för åttaåringen jag läser tillsammans med.

Den ambitiöse föräldern som hoppas att läsningen ska sätta sig i den unges allmänbildning kan invända mot detaljer som att uttrycket sisyfosarbete inte ens nämns i samband med berättelsen om Sisyfos.

Annons:

Det blir varken sagobok eller faktabok. Fler ”de gamla grekerna trodde …” vore på sin plats. Speciellt som böckerna riktar sig till barn i en okritisk ålder av sju till nio år och är i läsa lätt-version vilket gör att ett läskunnigt barn får navigera ensamt mellan fakta, påhitt och skräck.

Berättelserna om Zeus, Poseidon och Hades är myter. Änglar finns nog inte. Men detta är långt ifrån tillräckligt klargjort i böckerna.

Eftersom Andreas Palmaer är kritiker i DN recenseras hans böcker av författaren Tinni Ernsjöö Rappe, som bland annat driver barnboksbloggen Grannfrun.

Kommentarer (0)

Den här artikeln går inte längre att kommentera.

0 Per sida:

Digital prenumeration

Mer från förstasidan

gisslan-puff
Foto:AFP

 IS tar på sig dådet. Dödade polischefen – höll sedan familjen fången.

DN granskar

Tipsa oss på DN

 Lämna ditt tips anonymt DN:s reportrar granskar jäv och korruption.