Mitt DN
logo-woman
välkommen
Vill du göra adressändring, göra uppehåll eller anmäla utebliven tidning?
Mina bokmärken
Skribenter jag följer
Mina bokmärken
Det är lite ensamt här inne

Klicka på bokmärkessymbolen vid artikeln för att spara i denna lista

Ta bort markerade
Avbryt
Vill du ta bort markerade bokmärken?
Avbryt
Cecilia Vasa (1540–1627) var den mest egensinniga av Gustav Vasas döttrar. Okänd konstnär.

Foto: Erik Cornelius/nationalmuseum Cecilia Vasa (1540–1627) var den mest egensinniga av Gustav Vasas döttrar. Okänd konstnär.

  • Skriv ut
  • Öka textstorlekMinska textstorlek
  • Rätta artikeln

Läsarreaktioner

  • 0
  • 0
  • 0

Litteraturrecension

Utgiven av: Historiska media

Skribent: Karin Tegenborg Falkdalen

Titel: ”Vasadöttrarna”

Bokrecensioner

Karin Tegenborg Falkdalen: ”Vasadöttrarna”

Bokmärk artikel

Gustav Vasa satsade stora summor för att få döttrarna fint bortgifta. Lars Linder läser en fängslande bok om den myndige landsfaderns riviga men bortglömda döttrar.

Gustav Vasa satsade stora summor för att få döttrarna fint bortgifta. Lars Linder läser en fängslande bok om den myndige landsfaderns riviga men bortglömda döttrar.

Gustav Vasa är portalkonungen i svensk historia: en bred och myndig landsfader. Men i det samtida Europa sågs han med misstänksamhet och viss ringaktning. Han hade tagit makten utan att ha rätta anor. En uppkomling, kort sagt.

Så mycket viktigare för honom att slå vakt om det kungliga yttre. Pompa, ståt och släktförbindelser. Något som från början till slut kom att bestämma livet för hans döttrar.

De var inte så få, fem stycken, och alla måste för rikets och dynastins skull kostas på och giftas ståndsmässigt. Helst med prinsar, men så långt räckte inte Vasaättens namn.

Visserligen förhandlade brodern Erik XIV en tid om ett giftermål med Elisabet I av England, men även det projektet gick i stöpet och prinsessorna Katarina, Cecilia, Anna, Sofia och Elisabet tvangs in i mer eller mindre förödmjukande äktenskap med fattiga tyska småfurstar.

Ändå satsade kungen svindlande summor i förhandlingarna. Varje prinsessa skulle få med sig 100 000 daler i brudskatt, bortåt en tredjedel av kronans samlade årsinkomster (jämförelser är vanskliga, men omräknat i moderna årslöner eller statsfinanser skulle det motsvara miljarder).

Och eftersom landet både var skuldsatt och förde krig fick prinsessorna aldrig de utlovade pengarna. Efter mycket tjat fick de delbetalningar nu och då, ofta i form av varor de själva fick sälja på den europeiska marknaden: koppar, järn, hudar, spannmål.

Någon riktig nöd råkade de väl aldrig i, deras klagan i brev och skrivelser gällde mest att de inte kunde leva som deras ställning krävde. Tidvis tvangs de hem till Sverige för att leva på olika gods och förläningar.

Arkivarien och historikern Karin Tegenborg Falkdalen berättar om de fem systrarna i boken ”Vasadöttrarna”. En fängslande läsning, dels för att boken tecknar landets och familjens historia ur en ovanlig vinkel, dels för att den så tydligt fångar de djupt motsägelsefulla krav som ställdes på kvinnor med makt. Å ena sidan förväntades de vara fromma, blygsamma och undergivna sina makar. Å andra sidan hårdföra slottsförvaltare som kunde styra med tjänare och behärska räkenskaper. Så var de flesta sessorna inga våp heller. Egensinnigast, och den roligaste bekantskapen, är utan tvivel den näst äldsta, Cecilia, som redan vid tjugo ställde till med skandal strax efter systerns bröllop när brudgummens bror ertappades med byxorna nere i hennes sovgemak.

Annons:

Senare gjorde hon succé vid engelska hovet dit hon skickats för att förhandla om Eriks äktenskap, bara för att snart drabbas av systrarnas eviga förbannelse: pengarna tog slut, hon tvangs skuldsätta sig över öronen och fick till sist fly både gäldenärer och hovets förakt.

Åter i Sverige skaffade hon sig en tid biinkomster som kapardrottning på Östersjön: hennes skepp uppbringade fartyg som handlat med Ryssland. Fem år efter sin mans död fick hon, intressant nog, sitt sista barn – troligen med en jesuitisk pater, hon drogs nämligen åt katolicismen vilket vållade livslånga konflikter med familjen.

Men hon blev 87 och överlevde alla sina syskon, gammal nog att notera födelsen av ättens sista stora kvinnliga stjärna: Kristina, sedermera drottning av Sverige.

Inget våp hon heller.

Kommentarer (0)

Den här artikeln går inte längre att kommentera.

0 Per sida:

Digital prenumeration

Mer från förstasidan

gisslan-puff
Foto:AFP

 IS tar på sig dådet. Dödade polischefen – höll sedan familjen fången.

DN granskar

Tipsa oss på DN

 Lämna ditt tips anonymt DN:s reportrar granskar jäv och korruption.