Mitt DN
logo-woman
välkommen
Vill du göra adressändring, göra uppehåll eller anmäla utebliven tidning?
Mina bokmärken
Skribenter jag följer
Mina bokmärken
Det är lite ensamt här inne

Klicka på bokmärkessymbolen vid artikeln för att spara i denna lista

Ta bort markerade
Avbryt
Vill du ta bort markerade bokmärken?
Avbryt

Ingen ska ostraffat få putta ner dig från läsarpiedestalen

Bokmärk artikel
Hillary Clinton får bli great again med Patricia Highsmiths ”En man med många talanger”, föreslår bibliotekarien.

Foto: Lotta Härdelin Hillary Clinton får bli great again med Patricia Highsmiths ”En man med många talanger”, föreslår bibliotekarien.

  • Skriv ut
  • Öka textstorlekMinska textstorlek
  • Rätta artikeln

Läsarreaktioner

  • 0
  • 0
  • 0

Fråga bibliotekarien

Mejla till litteratur@dn.se

Bibliotekarien rekommenderar

Politiskt deprimerade har på sistone fått höra ”sörj inte, organisera dig!”, vilket säkert är klokt. Själv vill jag slå ett slag för doftljus. När världen känns frusen är det som alla privilegierade apatiker vet oslagbart trösterikt att kura invid teppanyakihällen och värma näshåren över en utsökt designad stearinskapelse – i synnerhet om den luktar Flannery O’Connor, Mary Shelley, Goethe eller Rimbaud. Lyxljusen med olika författardofter säljs via nätet, och är en perfekt julklapp att klicka hem. Levereras, med hjälp av Postnord, lagom till apokalypsen.

Bibliotekarien hyssjar

I fjol gjordes 373 polisanmälningar med koppling till muminmuggar, rapporterar finska dagstidningen Keskisuomalainen. De flesta anmälningarna handlar om att någon snattat muggarna – en av porslinsfabriken Arabias populäraste produkter – i butiker. Siffran är anmärkningsvärd inte minst med tanke på den grupp som borde vara huvudmisstänkt. Bibliotekariers varma förhållande till muminmuggar är lika känt som vårt magra lönekuvert och till råga på allt hävdar polisen att stölderna kan kopplas till narkotikaaffärer. Alarmerande.

Bibliotekarien hämtar upp från magasinet

Möjligen har en feministisk konspiration sett till att internationella mansdagen och internationella toalettdagen firas samtidigt, den 19 november. Hur som helst är det ett utmärkt tillfälle att gräva fram ”Sprätten satt på toaletten”. Barn som utsatts för Annika Elmqvists kultförklarade bilderbok glömmer aldrig dess politiska slagkraft, dess suggestiva fekalietematik eller de fasaväckande fula illustrationerna som troligen har orsakat rubbningar i anala fasen för en hel 70-talistgeneration. Bläddra försiktigt alltså. Och grattis, alla män och toaletter.

Fråga bibliotekarien. DN:s Jenny Lindh svarar på dina frågor om litteratur.

Fråga bibliotekarien. DN:s Jenny Lindh svarar på dina frågor om litteratur.

Hon har stulit min identitet – vad gör jag?

Bästa Jenny. Jag är en hängiven läsare sedan barnsben. Min väninna har dock aldrig delat mitt intresse och jag har försökt uppmuntra henne: Prova den boken? Eller den? Ingen framgång – förrän nu. För fyra år sedan sa hon upp sig från jobbet och råkade samtidigt börja bläddra i en jolmig feelgoodhistoria som var poppis då. Där ändrades allt. Hon ringde och var förtjust. Hon köpte fler böcker och ville diskutera mer. Jag gladdes i början. Sedan dök hon oväntat upp på ett författarprogram i stan, drog i gång en bokcirkel, skaffade lånekort och började plugga litteraturvetenskap. Snabbt förvandlades hon till ett vandrande bokorakel. Och det... ja, det är inte roligt längre! Det känns som om min identitet har stulits. Ge mig råd!

Bestulen

Svar: Kära Bestulen, tack för ditt känslosamma mejl (här något förkortat på grund av censurerade svordomar) som damp ner likt en rykande efterbörd dagen efter den tumultartade nedkomsten av en ny amerikansk president. Lustigt nog – för visst är det något liknande som har drabbat Hillary Clinton? Det är inte länge sedan Clinton och Trump var polare som utbytte kindpussar på glittrande miljardärsfester. I teorin kan vi föreställa oss scenen där de vadar runt tillsammans bland sedelbuntar (eller hur man nu minglar på miljardärsfester) och slickar rysk kaviar från oskulder (eller hur man nu äter på miljardärsfester) men stämningen är sisådär eftersom Clinton vill diskutera vårdfrågor fast Trump tror att hon säger vårtgårdar och till slut får Hillary nog och väser: ”Donald, älskling. Jag respekterar att dina största intressen är att grabba kvinnor i pussyn samt smörja ansiktet med morotspuré. Men ska du inte försöka engagera dig lite mer i politik?”

Personligen tycker jag att den teorin är tänkvärd. För Hillary är det hur som helst försent och hon får trösta sig med Patricia Highsmiths ”En man med många talanger” eller John Lutz ”Bekantskap sökes”, för att nämna ett par av alla psykologiska thrillrar där lömska sociopater kopierar en annan människas identitet. Om du inte känner till dem kan du säkert få en sammanfattning av din väninna. Samt – innan vi går över till lösningar – fundera på en vidare aspekt av ditt problem. Jag misstänker nämligen att vi bokälskare, som gärna pratar vitt och brett om mänsklighetens behov av skönlitteratur, i själva verket är måttligt angelägna om att förvandla våra mobilknappande medmänniskor till läsare. I hemlighet är vi rätt belåtna över att ingå i den här malätna men aktade klubben vars medlemsantal inte får bli för stort – ungefär som när läskunnigheten exploderade vid förra sekelskiftet och författarna undermedvetet försvarade litteraturens exklusivitet genom att plötsligt börja spotta fram svårlästa textexperiment och trögflytande modernistiska medvetandemonologer. Om SVT plötsligt rev av femton nya bokprogram (bland andra ”Bok-spegeln”, ”Hela Sverige läser”, ”Allsång i Börshuset”, ”Bibliotekarie söker make” samt ”Livekonsert med Bob Dylan”) skulle vi jubla – i en vecka. Sedan skulle obehaget sippra fram när Sanna Nielsen står på scen och citerar Andrzej Tichý.

Vi skulle, precis som du, känna oss bestulna på vår identitet. Vilket förstås inte betyder att du stillatigande ska acceptera att väninnan puttar ner dig från din läsarpiedestal. Du måste bli great again och frågan är hur hon ska straffas. Skendränkning? Mura in henne i Mexiko? Slugast är antagligen att lura in henne på helt nya spår. Göm böckerna, bjud på fest, invänta det perfekta tillfället och säg något i stil med det här: ”Jo, förresten! Jag har börjat engagera mig lite mer i politik.”

 

Finns det några robotförfattare?

Annons:

Hej bibliotekarien, stämmer det att ett robotföretag har tillverkat androidversioner (alltså människoliknande robotar, inte operativsystem) av kända författare?

Oskar

Svar: Confirmed. Men bara en författare och givetvis är det Philip K Dick som fått äran. Dick, som dog 1982, har återuppstått två gånger i androidform. Robot-Dick nr 1 stod färdig år 2005. Tragiskt nog försvann hans huvud under en flygresa till Las Vegas och skaparen David Hanson, vars ”hjärta krossades” av förlusten, tvingades bygga Robot-Dick nr 2 som blev mer avancerad i flera avseenden. Förutom fräschare syntethy och en mer autentisk garderob – lsd-knapraren Dick uppskattade stormönstrade skjortor, gärna uppknäppta – kan Robot-Dick nr 2 tack vare mängder av uppladdad biografisk data inte bara rabbla enkla fraser utan svara utförligt på personliga frågor och föra en trivsam dialog. På Youtube ligger massor av vagt olustiga klipp du kan titta på. Än så länge ryktas Robot-Dick vara långtifrån att klara sitt eget Voight Kampff-test (mätmetoden som används för att skilja maskiner från människor i ”Do androids dream of electric sheep”) men på sin webbsida skriver företaget Hanson Robotics att man ”avser att fortsätta arbeta på androiden tills den utvecklar övermänsklig kreativitet och visdom”. Det låter ohyggligt lovande. Kanske kommer det tusentals nya Philip K Dick-romaner redan i vår.

Digital prenumeration

Mer från förstasidan

gisslan-puff
Foto:AFP

 IS tar på sig dådet. Dödade polischefen – höll sedan familjen fången.

DN granskar

Tipsa oss på DN

 Lämna ditt tips anonymt DN:s reportrar granskar jäv och korruption.