Mitt DN
logo-woman
välkommen
Vill du göra adressändring, göra uppehåll eller anmäla utebliven tidning?
Mina bokmärken
Skribenter jag följer
Mina bokmärken
Det är lite ensamt här inne

Klicka på bokmärkessymbolen vid artikeln för att spara i denna lista

Ta bort markerade
Avbryt
Vill du ta bort markerade bokmärken?
Avbryt

Jonas Thente: Göran Palm var en konkret röst för folket

Bokmärk artikel
Göran Palm blev 85 år.

Foto: Paul Hansen Göran Palm blev 85 år.

  • Skriv ut
  • Öka textstorlekMinska textstorlek
  • Rätta artikeln

Läsarreaktioner

  • 0
  • 0
  • 0

Fakta. Göran Palm

  • Född: 1931 i Uppsala.
  • Bakgrund: Studerade vid Uppsala universitet där han tog filosofie kandidatexamen 1956. Verkade sedan som lärare vid olika folkhögskolor. Skrev också för Bonniers Litterära Magasin, samt var litteraturkritiker i Expressen.
  • Debuterade: Med diktsamlingen "Hundens besök" 1961. Nästa bok, "Världen ser dig" 1964 befäste bilden av Göran Palm som poet, med en lyrik som uppfattades som ett utslag av "nyenkelhet".
  • Politiskt engagerad: Använde sitt starka politiska engagemang i böcker som "En orättvis betraktelse" 1966 och "Indoktrineringen av Sverige" 1968.
  • Självbiografiskt berättande: Var 1982 med och grundade Liv i Sverige, en förening som vill främja det självbiografiska berättandet. Var i flera år dess ordförande.
  • Priser: Tilldelades Aftonbladets litteraturpris 1964, mottog Ferlinpriset 2003 och fick 2006 tillsammans med Bodil Malmsten dela på Ivar Lo-Johanssons personliga pris.

TT

Läs mer. Göran Palm

Författaren Göran Palm är död. DN:s Jonas Thente minns en stridbar poet som ville ha en demokratisk dikt, gärna med lite skit under naglarna.

Författaren Göran Palm är död. DN:s Jonas Thente minns en stridbar poet som ville ha en demokratisk dikt, gärna med lite skit under naglarna.

Tiden äter sina barn, tugga för tugga. Det var bara någon vecka sedan den svenska litteraturen begravde Lars Gustafsson. Nu tänder vi en låga för Göran Palm.

Han nämns, Göran Palm, i brevväxlingen ”Nio brev om romanen” från 1961, där nämnde Gustafsson diskuterar romankonstens belägenhet och framtid med Lars Bäckström. ”Göran Palm, den unge litteraturkritikern som vi bägge skattar så högt, skrev i [tidskriften] Upptakt en intressant artikel om svensk prosa, där han rekommenderade återupptagandet av en berättarnas ’romanprosa’”. Skriver Gustafsson och anar inte då att Göran Palm skulle bli en kär trätobroder i decennier framöver.

Samma år – 1961 – publicerades Palms diktsamling ”Hundens besök”, som innehöll en numera klassisk uppgörelse med den modernism som allt fler började se som aristokratisk, högtravande och löjligt snårig. Dikten hette ”Megafonen i poesiparken” och är en vass och ilsken satir över den tidens poetiska påbud. ”Tänker ni tänka? Hitta då en metafor att dölja tanken i”, skriver han, och: ”Ni skriver för direkt. Lyriken är det indirektas konst. / Ni skriver för publikt. Lyriken är det bortvändas konst”.

Redan här får man en föraning av det omfattande skalv som skulle komma några år senare och som vi kallar ”strömkantringen”. Göran Palm blev en av dess ihärdigare profeter. Redan som student hade han dräpande parodierat femtiotalsmodernismens talesman Göran Printz-Påhlson.

Tre år senare, 1964, skrev han den korta dikt som så många sedan dess har citerat eller parafraserat, ibland utan att ens känna till upphovet:

Jag står framför havet.

Där är det.

Där är havet.

Annons:

Jag tittar på det.

Havet. Jaha.

Det är som på Louvren.

Dikten ”Havet” fungerar även den som en sorts megafon och pekar tydligt ut Palms position mellan verkligheten och den konst som skildrar och tolkar den. Palm ville ha en demokratisk dikt, som kunde uppfattas och användas av alla. Han ville ha en dikt med skit under naglarna. Det är också som stridbar teoretiker och röst i samhällsdebatten han oftast kommer att minnas – en av företrädarna för det som kommit att kallas ”nyenkelheten”. Betydligt fler har läst honom som tung röst i allmän- och konstpolitiska frågor än som skönlitterär författare.

Det räcker att nämna några av de boktitlar han publicerade för att kunna positionsbestämma honom: ”Kritik av kulturen”, ”Indoktrineringen i Sverige”, ”Vad kan man göra?”, ”En by i Turkiet” ”Tack, modernismen, för den tid som varit”, ”Fosterlandet i bitar” och ”Varje liv är värt att skildra”.

”Indoktrineringen i Sverige” gav han 1968 ut som pocketbok direkt, i strävan efter att undervisa och bli läst av vanligare folk än kultursvängens. Det blev han: 90 000 sålda exemplar var mycket på den tiden, och är så fortfarande.

Boken var en fortsättning på essän ”En orättvis betraktelse”, vars teser och argumentation mycket liknar våra tiders postkoloniala diskussioner och insikter. Det finns så mycket förtryck och orättvisor som vi har lärt oss att inte se – liksom vi inte kan se havet för allt Louvren. Det är författarens uppgift att demaskera.

Visst reste Palm som alla andra ut i världen. Men han arrangerade också, tillsammans bland andra Sonja Åkesson, de nyenkla poeternas bussturné till svenska fängelser, fabriker och skolor med ambitionen att låta kulturen komma till folket snarare än tvärtom.

Och han skulle allt mer grubbla över det svenska folkhemmet och dess avarter. I början av 1970 talet går han under cover och tar anställning på L M Ericsson. Resultatet blev två rapportböcker där Palm försöker varva individen och kollektivet, socialismen och den enskilde.

Hans sista stora projekt var det omfångsrika ”Sverige – en vintersaga”, vars första del utkom 1984. Den fjärde och avslutande delen av detta märkliga, Heinrich Heine-inspirerade epos på blankvers, kom 2005. I år planeras en samlingsutgåva av hela Vintersagan – med ett nyskrivet förord av författaren.

Det är ett fascinerande arbete, och en kanske paradoxal avdamning av allt det gamla som Göran Palm alltid varit den förste att kritisera. Han var en betongpoet, alltid redo att lägga snubbeltrådar för de ”själens furirer” som kväver människan inifrån. Med sitt versepos bröt han upp från de nyenkla utopierna och registrerade i det svenska landskapet de små sprickor och skavanker som vi i dag ser som klyftor och gapande hål.

Digital prenumeration

Mer från förstasidan

gisslan-puff
Foto:AFP

 IS tar på sig dådet. Dödade polischefen – höll sedan familjen fången.

DN granskar

Tipsa oss på DN

 Lämna ditt tips anonymt DN:s reportrar granskar jäv och korruption.