Vi börjar med grundproblemet: det här är faktaböcker om fiktion. Andreas Palmaers ”Boken om änglar” (med illustrationer av Amanda Eriksson) och ”Grekiska gudar” (med illustrationer av Peter Bergting) är de senaste utgivningarna i Alfabetas ”Fakta för nyfikna” – en serie för sju- till nioåringar vars gemensamma tema verkar vara just att de ska vara fakta om saker vi de facto inte vet mycket om (som zombier, spöken, vampyrer och varulvar).
Upplägget funkar bättre med grekiska gudar än med änglar. Det finns få, om någon, som betraktar den grekiska mytologin som sanning i dag. Änglar är knepigare. Båda är en del av vår kulturhistoria, och viss kunskap om dem tillhör allmänbildningen.
Religion eller kulturhistoria? Fiktion eller fakta? Här krävs balanssinne, speciellt när man vänder sig till barn. Något sådan har inte Andreas Palmaer haft. Han blandar skräckinjagande berättelser ur Bibeln (som den om hur ängeln Gabriel dränkte invånarna i Sodom och Gomorra i eld därför att de tänkte”för mycket på sig själva”) med festliga påhitt (vissa änglar är så stora att ”det dånar högre än ett flygplan när de flaxar med vingarna”) och lite kulturhistoriska fakta (sjungande änglar kallas serafer) utan att ange skillnaden.
Man skulle kunna kalla det en salig röra. Icke-religiösa änglar får ingen plats: inga snöänglar, blåvita fotbollsspelare eller ens en putto i sikte.
Det hela känns lite Märta-Louise.
På gränsen till lurendrejeri.
Bättre är det i boken om de grekiska gudarna. Dem liknar Palmaer vid superhjältar, som ju ”nästan ingen tror finns på riktigt”. Boken funkar som uppfräschning i grekisk mytologi för en vuxen, för barn blir det skräckberättelser i förkortad version – något som visar sig vara lockande för åttaåringen jag läser tillsammans med.
Den ambitiöse föräldern som hoppas att läsningen ska sätta sig i den unges allmänbildning kan invända mot detaljer som att uttrycket sisyfosarbete inte ens nämns i samband med berättelsen om Sisyfos.
Det blir varken sagobok eller faktabok. Fler ”de gamla grekerna trodde …” vore på sin plats. Speciellt som böckerna riktar sig till barn i en okritisk ålder av sju till nio år och är i läsa lätt-version vilket gör att ett läskunnigt barn får navigera ensamt mellan fakta, påhitt och skräck.
Berättelserna om Zeus, Poseidon och Hades är myter. Änglar finns nog inte. Men detta är långt ifrån tillräckligt klargjort i böckerna.
Eftersom Andreas Palmaer är kritiker i DN recenseras hans böcker av författaren Tinni Ernsjöö Rappe, som bland annat driver barnboksbloggen Grannfrun.