Bokrecensioner

Britt-Mari Näsström: ”Nordiska gudinnor. Nytolkningar av den förkristna mytologin”

En gång i tiden var Frigg en av de  främsta av de nordiska gudinnorna. Nu är hon i stort sett bortglömd. Målning av John Charles Dullman.

En gång i tiden var Frigg en av de främsta av de nordiska gudinnorna. Nu är hon i stort sett bortglömd. Målning av John Charles Dullman.

  • Skriv ut
  • Öka textstorlekMinska textstorlek
  • Rätta artikeln

Läsarreaktioner

Litteraturrecension

Utgiven av: Albert Bonniers förlag

Skribent: Britt-Mari Näsström

Titel: ”Nordiska gudinnor. Nytolkningar av den förkristna mytologin”

När Sverige kristnades försvann kunskapen om de hedniska gudinnorna. Nu får de äntligen upprättelse, skriver Stefan Arvidsson apropå en ny bok om Frigg, Freja och de andra mytiska kvinnofigurerna.

När Sverige kristnades försvann kunskapen om de hedniska gudinnorna. Nu får de äntligen upprättelse, skriver Stefan Arvidsson apropå en ny bok om Frigg, Freja och de andra mytiska kvinnofigurerna.

För några år sedan lät Sveriges Radio Sveriges Asatrosamfund hålla andakt i programmet ”Tankar för dagen”. På detta reagerade Siewert Öholm med följande minnesvärda ord: ”Skam, därför att asatro i radio inte är mångfald, utan idioti. Skam, därför att asatroförkunnelse inte är demokrati, utan hänsynslöst hån. Skam, därför att asatro i religionsmikrofonerna inte är public service, utan publikförakt och intellektuellt förfall.”

Man kan diskutera huruvida Öholms artikel var ett modigt ställningstagande av en ståndaktig kristen eller en svavelpredikan som hade fått den icke-dömande mannen från Nasaret att känna sig mycket, mycket ensam. Man blir i alla fall nyfiken på vilken bild han har av modern asatro och varifrån han har fått den. Kanske tror han, som många andra kristna, att nyhedningar är nazister, våldsromantiker och ariska vikingavurmare? Som Fredrik Gregorius visade i en avhandling från i våras är detta helt felaktigt: den svenska asatro-miljön domineras helt av demokratiska, toleranta och miljömedvetna grupper.

Annons:

Det är emellertid inte så konstigt att vi ser asatron, den forna likväl som den samtida, genom kristna glasögon. Det existerar nästan inga texter alls skrivna av forntida hedningar utan vi måste förlita oss på kristna missionärers skildringar och kristna lärda mäns uppteckningar. För att nå bortom de kristnas ofta illvilliga berättelser om hedniska ritualer och myter behövs därför en avancerad källkritisk utvärdering. Och inte ens efter en sådan kritik är forskarna alltid överens om vad de gamla vikingarna verkligen gjorde och trodde.

I den nyutkomna boken ”Nordiska gudinnor. Nytolkningar av den förkristna mytologin” försöker Britt-Mari Näsström, professor emerita i religionshistoria, vaska fram solid kunskap om Frigg, Freja, Siv och de andra gudinnor som en gång vördades och mottog offer i vår del av världen. För Näsström är problemet med kristen tendens i källorna mindre akut – hennes problem är av senare datum: göticism.

Enligt Näsströms kunniga genomgång av dessa strömningar i svenskt kulturliv, vilka fick sina rika avlagringar i skolböcker och folkmedvetande, genomförde Ling, Geijer, Tegnér med flera en veritabel förfalskning av den fornnordiska mytologin. Förfalskningen bestod först och främst i att förtiga existensen av gudinnor eller, när det inte var möjligt, domesticera dem.

Enligt Näsström, och här ställer hon sig i en rik forskningstradition som syftar till att synliggöra gudinnornas kult och betydelse i religioneras värld, är göticismens misogyni bara en gren på de monoteistiska religionernas träd. Om det bara finns en gud och om denne har ett kön, måste det vara ett manligt kön. Och om det nu händelsevis skulle kunna ha varit så illa att ett eller annat hednafolk har föreställt sig övernaturliga varelser som kvinnor, måste det naturligtvis antingen ha handlat om något svällande som skänkte Guden söner (en Moder jord-gudinna) eller någon som var riktigt sexig (en Afrodite).

Näsströms slutsats är i stället att det egentligen inte var någon större skillnad på gudar och gudinnor i asatron. Båda sorterna hjälpte till med krig och med helande, med fruktbarhet och med trolldom. Gudinnorna är, för att följa Näsströms kapitelrubriker, svekfulla, krigiska, sejdande (magi-kunniga), ödesbestämmande, självständiga, fogliga och kärleksfulla. De är alltså som kvinnor är mest. Vilka är som människor är mest. Så varför dyrkades gudinnor, frågar sig Näsström och svarar: av samma skäl som gudar. För att de kan ge hopp och förtröstan åt den som kan förmå sig att tro på deras existens.

Näsströms framställning är över lag övertygande. Jag störs emellertid av en del märkliga formuleringar där man kan få intrycket att Näsström föreställer sig att det en gång har existerat en enda samstämmig och motsägelsefri fornnordisk mytologi. Hur kan man annars utifrån motstridiga källor diskutera huruvida Freja egentligen var Odens älskarinna eller ej? Eller huruvida något äktenskap egentligen ägde rum mellan Oden och Skade? Samstämmighet är inget som uppstår spontant i mytologins värld. Den måste framtvingas av teologer – och några asa-teologer fanns inte att uppbringa bland vikingarnas hallar.

De kristna prästernas och teologernas angrepp på hedendomen drabbade i hög grad gudinnorna. Men som överallt annars i världen överlevde mycket hedniskt strax under den kristna fernissan (till och med påven stoltserar ju när allt kommer omkring med den hedniska översteprästtiteln pontifex maximus). Berättelser om Tors brottningsmatcher med jättar blev till legender runt St Erik och Jesus fick överta Frejs stök med att välsigna ölet. Örten Frejas tårar blev till Jungfru Marias tårört och stjärnbilden Fröjarocken heter numera Mariarocken.

I år är det 101 år sedan Jane Ellen Harrison, legendarisk antikvetare och en pionjär bland kvinnliga akademiker i Storbritannien, skrev sin ”Prolegomena to the study of Greek religion” där hon försökte bevisa att Homeros version av grekisk religion enbart speglade en liten ”patriarkal” grupps världsbild – den levande folkliga religiositeten hade enligt Harrison mycket lite gemensamt med diktens grälsjuka Hera och fåfänga Afrodite. Det var på tiden att någon försökte visa detsamma med den fornnordiska religionen.

0 . Per sida:

Andra har läst

Digital prenumeration

Mer från förstasidan

spionage500
Foto:Nicklas Thegerström, Magnus Wallgren

 Efter DN:s granskning. ”Kan vara amatörer eller kriminella – eller staten.”

 Ewa Stenberg. Anmärkningsvärt men inte förvånande om någon spionerar mot oss.

 Säpo: Ska utredas. Svenska regeringen kan vara avlyssnad. 995  194 tweets  794 rekommendationer  7 rekommendationer

 Säkerhetsexpert: ”Tänkbart att någon avlyssnar Sverige.”

 Ditt tips kan vara avgörande. Tipsen skyddas med stark kryptering.

rikast
Foto:DN/TT

 De fick högst lön. Toppar listan i år igen – drygar ut försprånget.

 Miljonbelopp. Cheferna på börsbolagen fick stora lönelyft.

rossanadinamarca500
Foto: Henrik Montgomery/TT

Har du hängt med i veckans nyhetsflöde?  Gör veckans Nutidstest här.

Annons:
generalis500
Foto:AFP, Reuters

 Jihadist pekas ut för 150 mord. Amerikansk general: Det kommer ta tid. 10  4 tweets  6 rekommendationer  0 rekommendationer

 Hundratals människor har varit fångar. Kurder bryter Sinjar-belägring. 67  4 tweets  63 rekommendationer  0 rekommendationer

heathrow12
Foto:Alamy

 Var på väg till Syrien. Planet flickan satt i hade taxat ut – men polisen lyckades avbryta starten. 28  10 tweets  18 rekommendationer  0 rekommendationer

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Spara 498 kr!

 Läs DN digitalt – var, när och hur du vill.
Annons:
Annons:
Annons:
Annons: