Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Bokrecensioner

Jimmy Wilhelmsson; ”Generation 64”

Program i SVT 1983. Rädslan för ”datamaskinerna” var påtaglig.
Program i SVT 1983. Rädslan för ”datamaskinerna” var påtaglig.

Praktfullt om datamaskinens framtidshistoria

Fackbok

Jimmy Wilhelmsson
”Generation 64”
Bokfabriken

Det finns en gammal skämtteckning från mitten av 1980-talet, jag minns inte av vem. Man ser en unge sitta framför skärmen och spela, medan hans fader står bakom och stolt tänker sig en lång rad framtida platsannonser: ”Har du vana vid Super-Mario?” ”Klarar du slutbossen i ’Fist 2’? Kontakta oss för omedelbar anställning.”

Hehehe, skulle man flina åt den hopplöst optimistiska farsan.

I dag har det ju visat sig att han hade alla skäl i världen att vara optimistisk. Det är inte omöjligt att hans son sitter på ett av de mest lukrativa och framtidsinriktade jobben i världen: spelutvecklare.

Jimmy Wilhemsson är känd för datorspelarna som ansvarig för Retrobloggen, som behandlar spelhistorien och dess artefakter. I den praktfulla boken ”Generation 64” har han tillsammans med formgivaren Kenneth Grönwall skapat ett dokument över den generation som hukade över den tidiga hem­datorn Commodore 64 och som i dag är vuxna och inte sällan aktiva i och kring framtidsbranschen.

En rad framträdande personer – kändisar, entreprenörer, skribenter, utvecklare, hackare och andra – intervjuas om sina kärleksaffärer med den gamla hård- och mjukvaran. Tidningsartiklar, boxomslag och tidstypiska polaroidfoton strömmar fram.

En hel del poänger får man genom att jämföra tiden kring 1983, när datorn var ett hot mot jobb och hälsa, med bara tio år senare – för att inte tala om i dag. Det som då var en ganska omfattande och miss- förstådd subkultur är i dag den dominerande kulturformen och en stolthet för det svenska näringslivet.

Fascinerande nog är åtskilliga av de nu vuxna entusiasterna något skeptiska till sina egna barns spelande. ”This time it’s different”, liksom. Men kanske är motståndet en naturnödvändighet. Klart är i alla fall att en stor del av utmaningen bestod i att tänka själv, hitta utvägar, göra bättre, fylla behov. Bland annat för att hacka piratkopierade spel: hade man räknat antalet omhuldade spelprofiler som börjat sin bana med sådana brottsliga intrång, så tror jag man hade fått med nästan allihop.