Eget arbete eller tillbaka till rosa, rosam rosae? Flumskola eller snabba rapp med pekpinnen? Friskolor eller allmänbildning för alla? Ja, vad ska vi egentligen göra åt den svenska skolan.

Att något inte står rätt till är ju uppenbart. Lärarna chockeras över bristfälliga kunskaper och låg allmänbildningsnivå, eleverna gör dåligt ifrån sig i internationella jämförelser och Skolverkets hemsida talar sitt tydliga språk: skolsegregationen fortsätter att öka.

Här är ett konkret förslag: längre terminer och kortare lov. En amerikansk undersökning har visat att längre lediga perioder missgynnar elever från sämre socioekonomiska förhållanden. Medan Ebba från Danderyd åker på ridläger, tar sommarlån på biblioteket och umgås med vuxna drar Ahmed i ­Tensta omkring själv på gatorna. På tio veckor hinner han bli uttråkad och fastna framför teven. Hans intellektuella utveckling är lika snabb, eller snabbare, under de månader han faktiskt går i skolan. Det är när han kommer tillbaka efter ett helt sommarlov av understimulans som Ebba dragit ifrån honom.

Forskningsresultaten, och exempel på skolor som nått bra resultat trots svåra förutsättningar, presenteras i boken "Outliers. The Story of Success" av Malcolm Gladwell. Gladwell är expert på att förvandla akademiska forskningsresultat till aha-upplevelser för allmänheten. Två tidigare storsäljande fackböcker, "The Tipping Point. How Little Things Can Make a Big Difference" och "Blink. The Power of Thinking Without Thinking" har cementerat hans position som facklitterär superstjärna. När han publicerar en ny bok är det en stor händelse i den anglosaxiska världen. Under sina utsålda föreläsningsturnéer kräver han första klass-flyg och fakturerar 80.000 dollar för ett framträdande på ett par timmar.

Denne själv minst sagt framgångsrike man har nu skrivit en bok om framgång. "Outliers" (Avvikare) berättar egentligen inte så mycket historien om dem som lyckas - även om världens smartaste man (enligt IQ-testen), New Yorks mest framgångsrike judiske advokat, och Malcolm Gladwells egen mor figurerar i texten - utan försöker snarare finna de bakomliggande orsakerna till ett framgångsrikt yrkesliv.

Till synes obetydlig kuriosa visar sig ha avgörande betydelse. För framgång handlar enligt Gladwell om tre saker. För det första, övning: det var tusentals timmar på scen i Hamburg som gjorde Beatles till ett exceptionellt popband. För det andra, kulturhistoria: Vill du bli bra på matematik är det bättre att dina förfäder odlade ris än vete. För det tredje, datum: elitseriens bästa hockeyspelare är alltid födda i början av året och den som vill tjäna en förmögenhet på datorer bör ha sett till att pricka in ett födelseår kring 1955 (fråga bara Bill Gates).

Gladwell, vars klara prosa närmast kan liknas vid en välformulerad slutplädering i en amerikansk advokatserie, har alltid varit multidisciplinär. I jakten på sanningen bakom de vardagliga fenomen som han själv förvånas över och därför väljer att skriva om far han likt en insekt från växt till växt. Med synbar lätthet för hans böcker samman insikter från bland annat psykologi, historia, antropologi och neurologi. "Outliers" drar paralleller mellan långa franska sommarlov och det faktum att mellaneuro­peiska bönder under medeltiden tillbringade större delen av vintrarna med att sova. Och den använder sig av lingvistik för att förklara varför vissa flygbolag drabbas av abnormt många krascher.

Just denna enorma variation är huvudorsaken till att de anglosaxiska kritikerna inte gullat med "Outliers" i riktigt samma utsträckning som med Gladwells tidigare böcker. Och det finns uppenbara problem. Till skillnad från sina föregångare innehåller den ingen originell grundidé utan tar sig an ett brett och luddigt definierat ämne. Vissa förvisso intressanta kapitel, om till exempel kulturella orsaker till våldsstatistiken i den amerikanska Södern, avviker (ursäkta ordleken) från ämnet utan att egentligen tillföra det något.

För svenska läsare borde dessutom många av Gladwells insikter i "Outliers" kännas mer som skåpmat än aha-upplevelser. När han pläderar för att nyckeln till framgång inte bara stavas exceptionell talang och många timmars övning utan även - till och med om man heter Bill Gates - lyckliga omständigheter så är det den amerikanska drömmen som Malcolm Gladwell vänder sig emot. En rosafluffig vision om individuell framgång mot alla odds som de flesta amerikaner får i sig redan med bröstmjölks­ersättningen, men som knappast markerat det svenska psyket. Den amerikanska drömmens motsats, övertygelsen att vi lyckas framför allt därför att vi föds in i rätt sammanhang och med rätt människor omkring oss, är mer typisk i en svensk kultur präglad av ett protestantiskt och socialdemokratiskt arv.

Malcolm Gladwell har också fått kritik för bristande källforskning. Häri ligger ju faran med att basera sina verk på akademisk forskning men rikta sig mot den stora massan. För den vanlige läsaren är det omöjligt att veta om de studier som citeras är de mest relevanta, eller huruvida senare forskning motsagt resultaten.

Men även om "Outliers" inte når hela vägen fram, och alltså enligt vissa belackare inte är helt och hållet korrekt, så är det svårt att läsa boken utan att börja mumla om Zeitgeist. År 2000 skrev Malcolm Gladwell ett försvarstal för finsmakaren. Lagom till att hipster­generationen nu förvandlats till babyboomare ger han sig på utbildningsfrågan. Med "Outliers" lyckas han dessutom tajma en bok om både rasfrågor och den amerikans­ka drömmen med att USA väljer Barack Obama till president. Och ingen kan väl sägas personifiera den typiskt amerikanska uppfattningen om vägen till framgång som sonen till en frånvarande kenyansk far, uppväxt med sina outbildade vita morföräldrar, som tagit vägen till presidentposten via halvdana universitet och en hel del drogkonsumtion.

Det är en exceptionell förmåga att ta strypgrepp på tidsandan och vrida om som gör Malcolm Gladwell till en stor författare och intressant personlighet på den mediala himlen. Och han lär skörda nya framgångar. Lågkonjunkturer brukar flytta fokus från materiell tillfredsställelse till intellektuella utmaningar. Dåliga tider på banken lär alltså bli goda tider för en av vår tids mest hyllade intellektuella jetsettare.