Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Bokrecensioner

Per Svensson: Frihet, jämlikhet, reformation! 500 år med Luther

Martin Luther står staty på torget i Wittenberg i östra Tyskland.
Martin Luther står staty på torget i Wittenberg i östra Tyskland. Foto: Alamy

Nu var det 1517. Reformation och stormiga tider. När kommer befrielsen? Jens Christian Brandt läser Per Svenssons glödande ambivalenta och lysande Lutherbok.

BIOGRAFI
Per Svensson
”Frihet, jämlikhet, reformation! 500 år med Luther”
Weyler förlag

Foto: Femtonhundratalets motsvarighet till twitter var kyrkporten. För att posta en tweet som för all framtid skulle förändra världen behövde man tre saker. En hammare, ett budskap som beskrev samtiden i så nattsvarta termer som möjligt och lojala följare.

Martin Luther, tysk augustinermunk med de bland opinionsbildare inte helt ovanliga dragen av narcissism och anorektiskt självförakt, förfogade över allt detta när han revolutionsåret 1517 tog i tu med missionen ”Make Wittenberg great again”.

Det är en fascinerande, kanske en smula kuslig tanke att femhundraårsjubiléet av reformationens startskott – Luthers på porten till Slottkyrkan uppspikade teser mot avlatshandeln – infaller just i år. Hade det inte varit för att vår egen tid är i gungning, är det inte säkert att Luther fortfarande tett sig relevant.

Men historien är en nyckfull regissör som ibland får för sig att damma av gamla protagonister och lyfta in dem i nya sammanhang. Hur aktuell inte bara Martin Luther själv är utan framför allt den tid han verkade i, framgår med isande tydlighet i Per Svenssons fängslande, mångfacetterade biografi ”Frihet, jämlikhet, reformation!”

Det är en bok som tar avstamp i ett personligt credo. Aningen förvånande (åtminstone för de läsare som alltid betraktat Per Svensson som en orubblig skeptiker) kommer författaren i förordet ut som ”protestant” – i dubbel bemärkelse. Vad han bekänner sig till är både en ideologisk tradition (enligt vilken Luther är en av arkitekterna, kanske den viktigaste, bakom det svenska välfärdssamhället) och en andlig kultur av fromhet som handlar om att ”bejaka världen, studera den, älska den, njuta av den”.

Tvärsigenom boken löper sedan en röd tråd av glödande ambivalens.

Svenssons Luther är (åtminstone till en början) knappast övertygad protestant. Snarare en av många katoliker norr om Alperna som tröttnat på Vatikanens otaliga ”moraliska konkurser”. För många kurtisaner i kardinalernas extravaganta palats. För mycket fokus på lukrativa sidointäkter (avlatshandeln) och i gengäld ett provocerande ointresse för själva kärnverksamheten, själarnas frälsning och den gudomliga nåden.

Luther vill se en skärpning på några avgörande punkter, men inte splittra den heliga kyrkan. Tidsandan är dock avgjort revolutionär. Det är massneurosernas tidevarv, ett enda hammarslag, en knippe teser uppspikade på kyrkporten räcker för att antända krutdurken. Luther sveps snart själv med av den revolutionära yra som han kanske ofrivilligt startat och reformerna som föresvävar honom är då inte längre några förslag som kyrkan kan välja att beakta eller inte. Utan krav, ofta formulerade som ultimatum.

Forskarna kallar detta tidiga skede av reformationens historia ”karnevalsåren”. Metaforen är suggestiv och lite skev. Utmärkande för en karneval är ju att den utgör en parentes, inklämd mellan långa tidsperioder av grå vardag. På reformationskarnevalen följer dock ingen återgång till ordningen utan bara ytterligare excesser. Överallt på kontinenten flammar sekterismen upp. Det vimlar av upprorsledare, falska profeter, karismatiska lekmannapredikanter. Budskapet ofta apokalyptiskt: jorden kommer att gå under och endast medlemmarna av just den här specifika sekten kommer att skonas. Hela byar bryter upp och marscherar till någon otillgänglig bergssluttning där alla sedan lever i kollektiv, avskaffar allt privat ägande och (tämligen omgående) börjar praktisera månggifte.

I stormens öga betraktar Luther skeendet. Hans egen brytning med Rom är Guds vilja. Alla de andra som samtidigt också är sysselsatta med att bryta med samtliga auktoriteter styrs dock av djävulen och bör därför infångas, torteras och halshuggas.

Det märkliga är att denna djupa ambivalens hos Luther, upprorsmakaren som avskydde uppror, på ett kongenialt sätt återspeglas i berättelsens dramaturgi. Per Svensson tar ofta ett litet steg framåt, som om han förberedde sig att tala om allt det ”ljusa” hos Luther, diktaren och språkkonstnären, han som också (utöver halshuggning) predikade den sinnliga njutningens evangelium. Men den stora lovprisningen får sedan, gång på gång, uppskjutas till senare kapitel. Därför att författaren, återigen, fått syn på ännu en fascinerande fasett i det stora revolutionsdramat.

Det är, så tolkar jag Per Svensson, där och då, i detta kaotiska, lättantändliga Centraleuropa omkring 1525-1535, som vi första gången i detalj kan studera de mekanismer som är i omlopp då upproret mot en viss form av förtryck ögonblickligen stelnar till en ny form av förtryck. År 1534 förvandlas den gamla tyska stiftstaden Münster nästan över en natt till en fundamentalistisk högborg i stil med IS-huvudstaden Raqqa. Den lokale profeten slänger ut överheten, utropar sig själv till kung, döper om stadens gator och inför en ny tideräkning. År noll började nu, och det började med bokbål där alla böcker utom Bibeln brändes. Alla i staden var mycket rättrogna, vilket inte uteslöt mängder av offentliga avrättningar av förmenta avvikare.

Per Svenssons repertoar av den sortens episoder är i det närmaste outtömligt. Ofta är de konsekvent dubbelexponerade: när ”revolutionsgardister” marscherar genom Wittenberg år 1521 ekar gränderna också av långt senare tiders stöveltramp. I litteraturen har det alltid funnits skeden då man skrivit historiska romaner på det sättet, som väldiga panoramamålningar konstruerade så att betraktarna i myllret av gestalter och händelser ska få syn på sin egen samtid.

När Per Svensson applicerar samma teknik på den ofrivillige revolutionären från Wittenberg blir resultatet lysande.

Fotnot: Boken är en reviderad och utökad version av ”Dr Luther och mr Hyde” som gavs ut på Cordia 2008.