12-åriga Tyra är borta. Men trots att hennes tvillingsyster Siri och bästa vän Pella är närmast osannolikt intelligenta för sin ålder – de har knäckt mystiska koder och överlistat kidnappare – kan de inte få henne tillbaka, även om de vet precis var hon befinner sig.

I stallet. Tyra har börjat älska hästar, hon har inte längre tid med Siri och Pella, som känner sig ensamma trots att de har varandra.

Det vilar något ödsligt över inledningen till ”Den sorgsne veterinären”, den tionde och avslutande delen av Petter Lidbecks deckarserie ”Tre tjejer”. Men snart drar äventyret i gång med spelskulder, dopning och anlagda bränder; precis som i de föregående delarna är det full fräs. Det dramatiska innehållet syns även i omslagen. Katarina Strömgård tecknar figurerna mitt i rörelsen, som en krigsfotograf söker hon dramatiken, det är hästar som stormar fram med dammet yrande om hovarna, poliser med dragna vapen som omringar en barnvagn och rånare som rusar mot betraktaren med pistolen i ena handen och pengapåsen i den andra.

Petter Lidbecks intriger är välknypplade med ledtrådar och intelligenta planteringar som tråcklas ihop i slutet. Men Petter Lidbeck, som även skrivit humorböcker, kan bryta spännande scener med skämt om dålig andedräkt, ett grepp som vuxendeckarförfattare sällan vågar sig på. Texten är mestadels rakt skriven utan krusiduller och yviga adjektiv – men plötsligt kommer uttryck som ”hans eld var av det strindbergska slaget” vilket motverkar den språkliga monotonin.

Den nya tekniken slukar barn men är med vissa undantag märkligt frånvarande i deras böcker, sannolikt av rädsla för att termerna ska ha hunnit bli gamla innan böckerna kommit ut, men i ”Tre tjejer”-serien nätdejtar föräldrarna, barnen har näsan i mobilerna och en av huvudpersonerna twittrar: ”Inbillar hon sig att någon enda människa läser eländet? Hon kan lika gärna öppna fönstret och ropa ut i tomma intet. Kväll – går och lägger mig – skönt.” Men genren trogen är det inte internet utan den lokala skvallerkärringen som levererar den viktigaste informationen.

Petter Lidbeck har tidigare skrivit ”Anna Larssons hemliga dagbok” där en nioåring går i terapi och ”Kan man” – Sveriges första och sannolikt sista splatterbok för dagisbarn där blodet sprutar över sidorna. ”Tre tjejer”-serien är en av de mest spännande och välskrivna barndeckarserierna på marknaden (det kryllar av dem) och det är naturligtvis gott nog, men hans kanter har slipats av. När Petter Lidbeck nu lämnar jagpersonen Pella och de ständigt trätande tvillingarna Siri och Tyra bakom sig får han gärna göra något konstigt igen.