Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Bokrecensioner

Siobhan Dowd: Barnet i mossen

Siobhan Dowds (1960-2007) ”Barnet i mossen” är spännande som en deckarhistoria.
Siobhan Dowds (1960-2007) ”Barnet i mossen” är spännande som en deckarhistoria. Foto: Geoff Morgan

Mittemellan. Det man väljer själv och det man tvingas till.

UNGDOMSBOK
Siobhan Dowd

”Barnet i mossen”
Översättning: Helena Ridelberg
Atrium

Foto: Fergus vet inte riktigt var han befinner sig när han och farbror Tally har åkt upp till torvmossen för att stjäla torv. Är de fortfarande kvar på Nordirland eller har de passerat gränsen mot republiken? Hela Fergus liv är lika desorienterat, han har gått ut skolan men vet inte om han kommer att kunna studera vidare, och i så fall på Irland eller i England? Hans bror är aktiv i IRA och har åkt i fängelse medan Fergus inte riktigt vet vad han tycker. Han står och väger, mittemellan, och vågen kan slå över åt vilket håll som helst.

Och så hittar han ett barnlik i torvmossen. De olika polisstyrkorna som kommer dit inleder genast ett gräl om vems ansvar det är: om det är ett nutida mordoffer vill ingen av dem ha ansvaret, är det ett arkeologiskt intressant lik så vill båda sidor gärna ta åt sig äran.

Fergus för sin del åker hem, men dagen efter förlägger han sin löprunda till området och börjar nyfiket prata med arkeologen och hennes tonårsdotter. En annan värld öppnar sig, långt från hans familjeliv. Felicity och Cora är inte ens katoliker, som han själv, en religionstillhörighet som 1981 i stor utsträckning definierade vem man var på Nordirland.

Siobhan Dowd hann skriva fyra ungdomsromaner innan hon avled i bröstcancer 2007. Hon var en ovanligt begåvad berättare på flera plan, både språkligt och berättartekniskt. I ”Barnet i mossen” väver hon ihop det privata och det politiska, individen och kollektivet, på ett sätt som blir både konkret och allmängiltigt men framför allt spännande. Hon var en av de där författarna som lyckas hantera svåra ämnen utan att förlora tempot: ”Barnet i mossen” är spännande som en deckarhistoria, och Siobhan Dowd berättar också mosslikets historia i korta återblickar på en tid för mycket länge sedan, när brutaliteten var lika stor även om man dödade av andra anledningar.

I små, skenbart enkla scener skildrar Siobhan Dowd det hopplösa inbördeskriget som gör vardagen till en ständig belägring, där pojkar dödar varandra och civilbefolkningen alltid riskerar att komma för nära bomberna. Brodern Joe bestämmer sig för att delta i den hungerstrejk som kostade tio IRA-män livet 1981, och Fergus blir inblandad i något som han inte vill. Ty Fergus lever i en tid när han har få möjligheter att bestämma själv vad han ska göra, eftersom det alltid finns påtryckningsmöjligheter för dem som behöver hans tjänster. Och vem är bättre på att smuggla paket över gränsen än tonåringen som sedan länge gör sina harmlösa löprundor i trakten?