Gud skapade vår värld på sex dagar, påstås det ibland. Tinet Elmgren tar sju serieberättelser på sig för att skapa sin. Det skall till en säregen talang för att berätta fram en värld som sträcker sig ut över kanterna och tycks fortsätta att existera även berättelsen förutan. Men Elmgrens eklektiska storstad – en kantonesisk sådan med inslag av Hongkong, Berlin och Östeuropa – fungerar precis så.
Allt cirklar kring huvudpersonen Eva: en prostituerad ryska som lever och verkar på en statlig bordell och inte sällan dras in i blodiga uppgörelser som hon löser utan att blinka och gärna med ett rejält mått av övervåld.
Boken ”Asbesthjärtan” samlar alltså sju berättelser som tillsammans bygger upp Eva och hennes värld. Stilistiskt påminner det mest om den hårdkokte fransmannen Jacques Tardi, men den häpnadsväckande känslan för konstituerande detaljer och kulturella kombos är Elmgrens egen.
Eva jagar styckmördare, blir kidnappad av maffian, konfronteras med gäng av nazidarwinister och skyddar sin käresta: en brevbärare. Men här finns också en episod i vilken Eva och hennes kolleger bussas till den månatliga hälsokontrollen för prostituerade.
Tinet Elmgren är värd fler vackra epitet, men enklare är att hänvisa till ”Asbesthjärtan” och hemsidan kommiekomiks.com