Tre av sex verk är skrivna av poeter. Är prosan på dekis och poeterna på frammarsch? Frågan går till ordföranden i den skönlitterära kategorin, Anders Cullhed, professor i litteraturvetenskap och medarbetare på DN Kultur.
Nej är svaret, meddelar Anders Cullhed och pekar på storheter som Tomas Tranströmer och Gunnar Ekelöf.
- Sverige är känt för att vara ett stort poesiland och tillväxten av poeter har varit bättre än för prosaister, säger han.
I år fyller priset 20 år och bara en diktsamling har fått priset tidigare, Tomas Tranströmers Sorgegondolen.
- I normalfallet är det en poet av sex nominerade med. Kritikerna talar om det poetiska alibiet, säger Anders Cullhed.
Han tycker sig se tendenser att den svenska prosan har vänt sig inåt, medan poesin strävar utåt från centrum till periferin.
- I dag handlar prosan handlar om medelklassen, familjen, kvinnorollen, mansrollen. Poesin tar stora tag om världen, man blickar ut till förorten och i arbetslivet. Det är vi inte vana vid, säger Anders Cullhed.
Poeten Johan Jönsson, som inte är nominerad, tillhör de utåtblickande. Han skildrar arbetslivet i "Efter arbetsschema". På samma sätt har poeten Katarina Frostensson ändrat riktning.
- Poeterna är väldigt sensibla, de känner verkligheten. Katarina Frostensson har en annan öppenhet än vad det funnits tidigare, säger Anders Cullhed.
Är prosan på dekis?
- Nej, jag sätter inte tummen ner för prosan. Prosan är fortfarande intressant, men det finns en huvudtendens att man skruvar in sig mot relationer. Mian Lodalen har skrivit en bra bok om far dotterrelation, precis som Åsa Linderborg.
I skörden av årets titlar hittar Anders Cullhed något som han kallar biofiktion. Berättelser om verkliga personer men med fiktiva inslag.
- När inte biografin räcker till tar man till detta nya knep, säger Cullhed.
Härmar prosaisterna av den mediala världen?
- Det är exakt samma tendenser som i medierna. Skönlitteraturen kan vara påverkad, och man vill går det att läsa in en kritik i detta men det avser jag inte, säger Cullhed.
Ytterligare en trend är att deckarinslag har trängt in i den övriga skönlitteraturen. Nu finner läsaren brottsutredningar och mord allt som oftast.
- I en roman om samhället eller familjen är det vanligt att det kommer in kriminalgåtor, mord eller andra hemskheter. Det är inflytande från den framgångsrika svenska deckarlitteraturen, säger Cullhed.