Varför förlaget lånar ut Bamse, världens starkaste men också snällaste Björn, till att kampanja för svensk invandringspolitik, som genom åren fått omfattande kritik för bland annat sina långa handläggningstider, märkliga utvisningsbeslut och undermålig information förbryllar många. Reaktionerna i både traditionella och sociala medier tyder på att Bamses varumärke solkats rejält.
– Jag tycker inte att kritiken är befogad. Det här är ju inget inlägg i flyktingdebatten. Vi blev kontaktade för att Migrationsverket ville göra en informationsskrift till barn och berätta om asylprocessen, säger Ola Andréasson, vd för Bamseförlaget som äger rättigheterna till varumärket Bamse.
Andréasson tycker inte att lånet försvagar Bamses varumärke. Mest är han rädd att Bamse ska användas av flyktingfientliga krafter.
Mellan serierna är faktasidor inlagda, på traditionellt Bamsevis. En handlar om känslor. Skalman förklarar varför man kan få ont i magen eller huvudet när man är rädd eller arg, till exempel i väntan på Migrationsverkets beslut.
Botemedlet, enligt serietidningen, är att gå i skolan, leka utomhus och träffa kompisar. Idyllen råder. Ingenstans sägs något om Sveriges invandringspolitik, ingenting om regler för asylsökande, ingenting om vilka som får eller inte får asyl.
Varför vill man måla upp en idyll?
– Uppdraget var inte att beskriva den svenska asylpolitiken, säger Ola Andréasson.
En av grävlingarna i serietidningen får stanna i Sverige. en annan blir utvisad och skickas tillbaka till hemlandet. Ingen hemlig polis som stoppar grävlingen i fängelse, ingen tortyr, ingen trakasserande grannar, inga religiösa hot. Allt är fint i det gamla hemlandet, och grävlingpojken är glad att återse sina morföräldrar och sina vänner.
Den bilden är ren lögn för en politisk flykting, vem bestämde att den skulle tryckas?
– Det kan ju också vara så som i serien. Men i flera fall är det betydligt olyckligare än i den här berättelsen, säger Ola Andréasson.
Regeln för en politisk flykting som tvingas återvända till hemlandet brukar innebära omedelbart frihetsberövande. Ljuger ni för att barnen som tidningen vänder sig till inte ska bli upprörda?
– Vi frågade experter på området, som menade att man inte ska berätta allt för barn som kanske har trauman, säger Ola Andréasson.
Projektledaren för Bamseprojektet på Migrationsverket, Annelie Kungsman-Persson, säger samma sak om det lyckliga slutet.
– Vi diskuterade det. Men detta är en tidning för barn och då måste man inge hopp, säger Annelie Kungsman-Persson.
Skulle Bamseförlagets vd kunna tänka dig att låna ut Bamse till Försäkringskassan eller Polisen?
– Kanske, vi har gjort det tidigare i år till regalskeppet Vasas jubileum, men då ringde ingen journalist. Vi har också samarbetat med Hjärnfonden och berättat om återvinningsindustrin, säger Ola Andréasson.
Tror du din pappa, Bamses skapare Rune Andréasson, skulle ha godkänt samarbetet med Migrationsverket?
– Ja, han hade inte varit främmande för att informera flyktingbarn.
Några som inte fallit in i klagokören är Barnombudsmannen, Bris och Rädda Barnen. Dessa organisationer har alla hyllat Asyl-Bamse.