Erik Larsson i Stockholm kan titulera sig som både bokhandlare, bokförläggare och litteraturvetare. På dagarna jobbar han som bokansvarig för skönlitteraturen på Klackenbergs bokhandel i Jakobsbergs köpcentrum. På kvällar och nätter driver han sitt lilla bokförlag Astor med inriktning på italiensk och spansk samtidsprosa. Studierna vid Stockholms universitet har han för tillfället lagt åt sidan sedan han tog en akademisk examen i litteratur- och förlagsvetenskap.
På bordet innanför glasdörrarna till bokhandeln där han arbetar ligger bästsäljaren ”Vårt bröllop” som handlar om det kungliga bröllopet i somras. Intill ligger biografin ”Underbara dagar framför oss” om socialdemokraten Olof Palme, som kanske har en bit kvar innan den kan räknas som bästsäljare. Inom bokbranschen är 10 procent av titlarna bästsäljare och de drar in upp till 90 procent av intäkterna.
– Folk dras till våra listor och bästsäljare. Vi försöker samtidigt locka med andra böcker i den här bokhandeln. Jag vill att folk ska våga sig på böcker som ger perspektiv på tillvaron. Utan en litteratur som tvingar oss att resonera riskerar vi att hamna i en situation där fältet blir fritt för populistiska partier likt Sverigedemokraterna som påstår att de företräder folkets drömmar, berättar han under sin lunchpaus.
Varför är det sådant intresse för bästsäljare?
– Främst beror det på alla våra listor och även den uppmärksamhet vissa böcker får i medierna. Den fria prissättningen på böcker gör också att några få titlar reas ut överallt. Jag förespråkar inte en återgång till de fasta bokpriserna som fanns förr, men en priskarantän, med tillfälligt fasta priser, skulle ge en nådatid till nya böcker att nå marknaden via bokhandeln, innan de säljs på bensinstationer och mataffärer till priser som vi aldrig kan matcha. Som det är nu framstår vi i bokhandeln ofta som dyra. Förlagen utgår i dag från att man konsumerar böcker i samma takt som man köper kläder, säger Erik Larsson.
Det var när de fasta bokpriserna togs bort i Sverige år 1970 som böcker blev en produkt vilken som helst. Motiveringen var att det inte fick vara någon skillnad på böcker och andra konsumentvaror. De flesta andra länder i Europa resonerar tvärtom; att just böcker är annorlunda än andra varor och därför har undantagits från marknadskrafternas inflytande.
Resultatet av den fria prissättningen blev att den skönlitterära utgivningen i Sverige minskade medan populärpocketböckerna ökade sina andelar. Sedan 1970 har även antalet fysiska bokhandlare minskat. I dag saknas boklådor i 96 av landets 290 kommuner. Under de fem senaste åren har 13 kommuner blivit av med sin bokhandel.
Vad tycker då andra bokhandlare, bokförläggare och forskare om bästsäljarismen?
Thomas Wyatt, vd i Bokhandlareföreningen:
– Jag ser inga problem med bästsäljarismen. Tycker också att det är överdrivet att säga att det blev en bokhandelsdöd sedan de fasta bokpriserna försvann. Vi har i dag fått något färre men större bokaffärer. Och några fasta bokpriser tror jag inte på. All annan försäljning sker på marknadsmässiga villkor, så varför skulle böcker undantas? säger han.
Jonas Axelsson, litterär chef på Albert Bonniers förlag:
– Bokförlagen hamnar i en omöjlig situation om man måste ha ett par bästsäljare för att överleva. Bästsäljarna skapar problem för den övriga bokutgivningen. Försäljningen av midlist-författare, författare som är erkända, men inte mer, har halverats. En debutant som sålde 2 000 exemplar för fem år sedan säljer i dag bara 1 000 exemplar. Detta har skett samtidigt som den svenska spänningslitteraturen har fått en säregen dominans trots att den varierar i kvalitet en hel del. Jag tror att vi alla är medskyldiga till den här situationen genom den marknadsföring som skett från förlagen, återförsäljare och indirekt via medierna. Vi tycker alla om succéer och vinnare.
Finns det andra böcker som drabbats?
– Ja, den översatta litteraturen har hamnat i skuggan i Sverige till följd av bästsäljarismen.
Det är böcker om vår omvärld som är viktiga för att vi ska förstå vad som händer i andra kulturer. För 20 år sedan var två tredjedelar av våra böcker översatta och en tredjedel svenska. I dag är det tvärtom. Även om vi tjänar bra på dessa bästsäljare ser vi inte bara förtjänsterna utan också farorna med denna verklighet. Det är samma utveckling inom musiken med cd-skivor med populärmusik som säljs på bensinmackarna. Det blir en avsmalnande strut som det inte går att bygga någon stabilitet kring. Faller någon bästsäljare ifrån kan det leda till att ett helt förlag går under, säger Jonas Axelsson.
Har de fria bokpriserna med detta att göra?
– Nej, det tror jag inte. Det skulle bara göra böckerna dyrare, säger Jonas Axelsson.
Ann Steiner, universitetslektor i litteraturvetenskap vid Lunds universitet:
– Det är för enkelt att skylla bästsäljarismen på att de fasta bokpriserna försvunnit. Det är nästan samma utveckling i större delen av Europa där man fortfarande har fasta bokpriser.
Förr sade man inom bokbranschen att det man förlorade på gungorna skulle man tjäna in på karusellen, det vill säga de lönsamma böckerna fick vara med att betala för de mindre lönsamma. I dag är det bara karusellen som gäller, det vill säga att varje bok ska bära sina egna kostnader.
Hon pekar också på att midlist-författare får allt svårare att få ut sina böcker när gapet mellan bästsäljare och övriga titlar ökar. På de stora bokförlagen utgör denna mellangrupp omkring 80 procent av alla titlar. Ovanför dem finns de 10 procent som kallas bästsäljare och som i dag drar in 90 procent av intäkterna. Och i botten ytterligare 10 procent som utgör smala och icke lönsamma böcker.
– Vi måste slå vakt om midlist-författarna eftersom några av dem kan bli våra framtida bästsäljare. De behöver tid för att mogna. Debutboken är sällan den bästa. Men förlagen har allt mindre tid och tålamod med detta utan väljer då i stället säkra kort.
Hur har de 40 åren av fri prissättning på böcker påverkat läsandet?
– Vinnarna – på kort sikt – är de svenska bokläsarna som kan glädjas av att ha de kanske billigaste böckerna i Europa. Resultatet är också att vi har sämre och färre fysiska bokhandlare i Sverige än vad som finns i andra länder. Jag tycker till exempel att utvecklingen av Akademibokhandeln, som är den dominerande i Sverige, är ett tråkigt exempel på detta.
– Hur detta påverkar bokläsandet vet vi inte eftersom det är så att de flesta som handlar sina böcker på internet bor i storstadskommunerna där det finns gott om fysiska bokhandlare.
– Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth tycker att det är positivt att man kan köpa böcker på mackarna. Jag håller inte med om detta eftersom det oftast bara finns ett fåtal titlar att välja på där. Här finns ju ingen bredd att tala om, säger Ann Steiner.